Post on 01-Oct-2020
transcript
Projektet SVENSKA SOM MÅLSPRÅK ( SSM)
The project SWEDISH AS A TARGET LANGUAGE
SSM Report 4
Jan Åslund
ARABER SKRIVER SVENSKA - ARABISK SYNTAX OCH ARABERS
SYNTAXFEL I SVENSKAN
Stockholms universitet
Institutionen för lingvistik
April 1976
Rapportserien SSM Reports SSM-rapporterna (serien SSM Reports) utgavs vid Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet i anslutning till forskningsprojektet Svenska som målspråk (SSM) som understöddes av Skolöverstyrelsen 1973–1980. Redaktör för serien var Björn Hammarberg. Projektet var inriktat på studium av sådana företeelser i svenskans struktur och användning som utgör problem för vuxna inlärare av svenska som andraspråk med olika modersmål. Upphovsrätten innehas av författarna. Rapporterna får laddas ner för personligt, icke-kommersiellt bruk och får citeras enligt gängse vetenskapliga principer. De får fritt användas i kurser inom högskolan under förutsättning att källan uppges.
Förteckning över SSM-rapporterna 1. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1977), Felanalys och språktypologi. Orientering om två delstudier i SSM-
projektet. 34 s. Även tryckt i Nysvenska studier 57 (1977) i form av två uppsatser, ”Svenskan i ljuset av invandrares
språkfel” av Björn Hammarberg (s. 60–73) och ”Svenskan i typologiskt perspektiv” av Åke Viberg (s. 74–85).
2. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1979), Platshållartvånget, ett syntaktiskt problem i svenskan för
invandrare. Andra, omarbetade upplagan. 67 s. En engelsk version är tryckt i Studia linguistica 31: 106–163 (1977) under titeln ”The place-holder
constraint, language typology and the teaching of Swedish to immigrants”. 3. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Anaforiska processer i svenskan i invandrarperspektiv – några
utgångspunkter. 13 s. Även tryckt i Nysvenska studier 55–56: 213–226 (1976). 4. Åslund, Jan (1976), Araber skriver svenska – arabisk syntax och arabers syntaxfel i svenskan. 47 s. 5. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1976), Reported Speech in Swedish and Ten Immigrant Languages. 21 s. Även tryckt i Papers from the Third Scandinavian Conference of Linguistics, red. Fred Karlsson (1976).
Turku: Academy of Finland, Text Linguistics Research Group. 131–148. 6. Strömqvist, Sven (1980), En orientering om NP, kasus och prepositioner i ryska. 21 s. 7. Viberg, Åke (1980), Tre semantiska fält i svenskan och några andra språk: 1. Kognitiva predikat. 2.
Perceptionsverbens semantik. 3. Emotiva predikat. 103 s. En förkortad version av uppsats 1 är tryckt i Svenskans beskrivning 12, red. S. Fries & C.-C. Elert (1980).
Umeå universitet. Uppsats 2 även i Tvåspråkighet, red. A. Stedje & P. af Trampe (1979). Stockholms universitet. Uppsats 3 även i Kontrastiv lingvistik och sekundärspråksforskning, red. B. Hammarberg (1979). Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.
8. Viberg, Åke (red.) (1983), Studier i kontrastiv lexikologi: Perceptionsverb. Andra, utökade upplagan. 133 s. 9. Studium av ett invandrarsvenskt språkmaterial (1983). 115 s. 10. Hammarberg, Björn & Åke Viberg (1984), Forskning kring svenska som målspråk. Två forskningsöversikter:
1. Grammatik och ordförråd (Åke Viberg). 2. Fonologi (Björn Hammarberg). 64 s. Även i Nordens språk som målspråk. Forskning och undervisning, red. K. Hyltenstam & K. Maandi (1984).
Stockholms universitet, Institutionen för lingvistik.
FÖRORD
Den r e dogör el s e för arabe r s s pråkpr oblem i s ve nskan s om
Jan Aslund här pr e s e nterar anslut e r s ig till de s tudier av utländ ska
elever s fel i sve nska upp s at s e r s om utfört s i pr oj ektet Svenska s om
mål s pråk . Arabi ska är ett av de t io invandrar s pråk som finns r e pr e
s e nte rade s om käll s pr åk i fe lunde r s ökningen . Olika pe r s one r har i upp
s at s e r inom pr oj ekt et analys e r at var s in del av felm at e rialet ; Jan As lund
bygger här på mate rialbearbet ningar s om gj orts del s av honom sj älv och
del s av Agneta Hell s t r öm Shaw.
En s amlad r edovi s ning av felunde r s ökningen kom m e r att ske läng r e
fr am . Den är tänkt att inriktas p å sve nskans s töte s t e na r i e tt fl e r s pråkigt
j ämförande per s pektiv . En del principiella pr oblem i s amband med fel
unde r s ökningar får ock s å tas upp då , liks om en utförligare r e dogörel se
för unde r s ökningens uppläggni ng .
Här är inriktningen m e r käll s pr åk s orienterad. E n ski s s av fakta i ara
bi skan kombi ne ras med en genomgång av viktiga r e s yntaxfel i a r aber s
s ve nska. För invandrarunde rvi s ning e n bör det vara av int r e s s e att med
denna teknik få en bild av arabi sks pråkiga eleve r s utgång s läge för sve nsk
s tudium .
Jan As lund är invandr arlär a r e vid ABF och dokt o r and i arabi ska
vid Götebor g s unive r s itet .
B j ö r n Hamm arber g
I N N E H Ä L L S F Ö R T E C K N I N G
FÖRORD
BAKGRUND OCH MAT ERIAL . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . l
ARAB ISKANS VARIATION . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4
SKRIF T OCH ORDBILDNING . . • . . • . • • . . . . . . . . . . . . . . 5
SYNT AKTISK ÖVERSIKT . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • 6
H u v u d s a t s e r . . . . 6
T e m a t i s e r i n g 7
F r å g o r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9
Ja - och nej - frågor 9
Fråge ordsfrågor
U n d e r o r d n i n g
I n d i r e k t t a l , a t t - s a t s e r
A d v e r b i e l l a b i s a t s e r
R ela t i v s a t s e r
N e g a t i o n e r . . . . .
N o m i n a l s a t s e n
V e r b a l s a t s e n
V erb f r a s e n . . . . .
V erb e t s t i d s f o r m e r o c h m o d u s
V e r b e t o c h d e s s s u b j e k t
1 0
1 0
1 0
1 2
1 3
1 4
1 4
1 5
1 5
1 5
1 7
A r a b i s k m o t s v a r i g h e t t i l l s v e n s k
i n f i n i t i v . . . . . . 1 8
N o m i n a l f r a s e n . . . • . . . • . 1 8
B e s t ä m d h e t , k a s u s , g e n u s o c h p l u r a l -
b i l d n i n g 18 A t t r i b u t 2 0
G e nitivattribut 2 0
Adj ektivattribut 2 2
Kongruens m ellan sub stantiv och adj ektiv 2 3
SVÄRIG HE T ER FÖR ARAB ER SOM L ÄR SIG SVENSKA 24
P r e s e n t a t i o n a v f e l e n . . . . . . . . . . . . . . . 2 4
O r d f ö l j d o c h m e n i n g s b y g g n a d • . . . . . . . • . . . . 2 4
Hu v u d s a t s e r . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2 4
B i s a t s e r . . • . . . . . . .
Subj ekt + verb i b i s at s
2 5
2 6
V a n d r a n d e a d v e r b i h u v u d s a t s o c h b i s a t s . 2 6
F o g e o r d . . . 2 7
• • 2 7
2 7
Relativ s at s e r
Konjunktione r
V er b f r a s en . . . • . . . . . . . . . . . . . . . . • . . . . . . 2 8
T e m p u s f e l . • . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . • . . 2 8
U t e l ä m n a d f i n i t v e r b f o r m e l l e r k o p u l a . 3 0
F ö r v ä x l i n g a v v e r b e n s f i n i t a o c h i n f i -
n i t a f o r m e r • . 3 1
Inf inita i s tället fö r finita form e r . . . . . . . . . . • . . 3 1
Fi nita former i s tället för i nfinita . . . . . . . . . . . . 3 1
Mot svarigheter till arabi skt ve rbalnom e n • . . . . . . 3 2
V e r b p a r t i k l a r o c h p r e p o s i t i o n e r . . . . . . . . 3 2
R u m s - o c h t i d s u t t r y c k . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 3
A d v e r b b i l d n i n g i a Il m ä n h e t . . . . . . . . . . . . . 3 4
N o m i n a l f r a s e n . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 5
S u b j e k t s - o c h o bj e k t s p r o n o m e n . 3 5
P o s s e s s i v a p r o n o m e n
B e s t ä m d o c h o b e s t ä m d
A t t r i b u t k o n s t r u k t i o n e r
s p e c i e s ,
. 3 5
a r t i k e l . . 3 6
• . . • . • • . 3 7
D e v a n l i g a s t e s y n t a x f e l e n . . . . . . . . . . . . . . . . . 3 8
ENGLISH S U MMARY
ORDLISTA
FÖRKLARINGAR TILL FONE MB ET E C KNINGARNA
LIT T ERAT U RFÖRT E C KNING
BAKGRU ND OCH MAT ERIAL
Den här rapporten bygge r på två felunde r s ökningar s om ingår i pr o
j ektet Svenska s om mål s pr åk (SSM ) , s om be drivs vid Stockholm s uni
ve r s itet s ins titution för lingvis tik m e d s töd a v Skol öve r s tyr el s en . Pr o
j ekte t s syfte ä r att stude r a s ådana drag i s ve nskans s truktur s om ska
par inl ärning sprobl em för invandr a r e . De två felunde r s ökningar na är
Agneta He ll s t röm Shaw s 'Spr åkfe l i arabe r s s venska upp s at s e r ' och min
e gen 'Egyptie r skriver s ve nska: Min avsikt är att pr e s e nt e r a arabe r s
s vårighete r att skriva s ve nska m ot bakgrund av e n mycket e lementär och
kortfattad övers ikt öve r det ar abiska hög språket�)
Utgång smaterialet för felunde r s ökningarna har varit e levupp s at s e r som
ar abiska s vensk stude r ande vid lES , Institute for Engli s h - Speaking Stude nt s
vid Stockholm s univer sitet , skrivit s om övning , intr ädes- elle r s lutpr ov.
Upps at s författarna s t ude rar s venska vid lES för att kunna bedriva
hög skol e s tudie r i S verige och de har allt s å alla r elativt lång skolutbild -
ning bakom s ig . Unde rvisning en är indelad i fyr a s tadie r Sv l, 2 , 3 och Sv 4.
Det finns ett s är skilt s tadium Sv 1 :2 för invandr a r e s om varit i Sverige länge
och förvärvat kommunikativa fär dighete r utan att ha någon s tör r e känne dom
om svensk gramm atik. Efte r g odkänt s lutpr ov flytta s e leve r na upp i när
m a s t hög r e kur s . Eleve r från Sv 1 :2 flytta s till Sv 2 . Varj e s tadium om
fattar unde rvisning i 90 lektionstimmar och tar e n halv t e rmin i ans pråk .
på d e två läg r e stadie rna ä r inga hj älpm edel tillåtna vid int r äde s pr ov
och övningar , m e n vid s lutpr oven få r ku r s deltagarna använda Svenska
Akademins ordli s ta och B e r gvall s ordlis ta. På de två högr e s tadie rna få r
m an alltid ha ordlist a och de s sutom ibland Sv ensk handor dbok.
l) För att jag lyckat s public e r a den här s tudien häftar jag i s kuld till för s t
o c h främ st B jörn Hammarbe r g s om granskat mitt m anu skript i olika ve r s ione r
o c h kommit m e d otaliga värdefulla påpekanden. Pr ofe s s or Heikki Palva och
kam rat e r vid arabi ska i ns titutione n i Götebor g har lämnat nyttiga synpunkte r
på e n d e l a v arbetet och G e o r g B arth Magnu s vid Stockholm s unive r s itet s ling
visti ska institution har företagit e n för e dömligt noggrann geno mläs ni ng och
gj ort mig uppmärk s am på en del förbi s e e nden. Mohamed As s ad har välvilligt
granskat och korrige rat en del av mina arabi ska utt ryck.
J. A.
-2-
Agneta Hell s t röm Shaw har unde r s ökt 21 upp s at s e r av åtta informant e r
o c h därvid katal ogi s e r at omkring 700 fel . Jag har be handlat 18 upp s at s e r
av elva informanter och katalogi s e rat 5 5 0 fel i ett lite t mindr e antal exc e r pter .
Tillgängliga data om informant e r na pr e s ente r a s för Agneta Hell s t röm Shaw s
mate rial i Tabell l och för mitt m ate rial i Tabell 2 .
Tabell 1 . Uppgift er om informanterna i Agneta Hell s t r öm - Shaw s unde r s ökning .
Inf Född Kön Hemland Vi stel s e Ku r s- Övr Antal Antal i Sve rige stadium sEr åk - � sidor för e l : a kun- s at s e r uEE s at s skaEe r
2 4 1 M Irak ? 2 - 3 Eng lite 3 4
3 49 M Mar ocko 15 m ån 2 - 3 Fr utm 4 5 Eng bra
4 5 0 M Alger ie t 22 mån 2 - 3 F r bra 3 4 Eng b r a
7 5 1 M Mar ocko 15 o 3 Fr bra 3 3 man Eng bra Sp bra
14 46 M Tuni s i e n 24 m å n 4 Fr utm 3 5 Eng b r a
15 48 M Alg e riet 54 mån 4 Fr 2 4 Eng
16 5 4 M Jordanien 16 mån 4 Eng 2 6
22 43 K Ghaza 18 mån 2 Eng l 2
8 informanter 2 1 3 3
- 3 -
T abell 2 . U ppgift er om inform ant e r na i Jan Aslunds unde r s ökning .
Inf Född Kön Hemland Vi s tel s e Kur s - Övr Antal Antal i Sve rige s tadium sEråk - � s idor för e l : a kun- s at s e r uEE s at s skaEe r
l 50 M Egypten 37 mån 2 Eng , Fr 2 3
6 43 M " 2 1 o 1:2 Eng 2 2 man
9 44 M " 2 1 o 1:2-2 Eng braa ) 2 3 man
10 48 M " 26 mån 1 -2 Eng bra 3 4
Il 48 M " 5 mån 1:2 Eng bra l l
12 48 K " 16 mån 3 Eng lite 2 5
13 48 M " 19 mån 3 Eng bra l 2 Fr lite
17 43 M " 20 mån 2 Eng lite l 3
18 39 M " 18 mån 2 Eng bra 2 3 Fr lite Ty lite
20 43 M " 14 mån 2 Eng , l 3 Ty skriv -kunsk
2 1 28 M " 18 mån 2 Eng l 2
Il informanter 18 3 1
a ) U ppger arabi ska och e ngel ska s om m ode r smål .
De uppsat s e r s om använt s i våra felunde r s ökningar skr evs unde r
s enar e dele n av 1973 och unde r hela 1974 . I mitt mate rial domine rar
uppsat s e r från de lägre stadie rna i undervi s ning e n m e dan Agneta Hellström s
har ett s törre ins lag av upps at s e r s om tillkommit på de två hög r e s tadierna.
Rimligen bör s pråkbehandli ngen var a bättr e i s lut et av s tudi e r na än i
början. A andra s idan kan man gi s s a att äldr e eleve r vågar s ig på m e r a
avanc e r ade konstrukti oner ä n nybörjarna, och man kan allt s å inte h a några
bes tämda förväntningar om felfrekvens en på r e s pektive s tadi e r. Det är
vanskligt att uttala s ig om skillnade r m ellan vå ra iakttagel s e r , men där
våra r ön är s am s tämmiga bli r tillförlitligheten de s to s tör r e.
- 4 -
De av s nitt s om j ag behandlar i den s yntakti ska öve r s ikte n har jag valt , ibland
därför att j ag s j älv fi nne r dem intr e s s anta och ibland där för att de kan hj älpa
till att förklara en del feltype r.
ARAB ISKANS VARIATION
Det ar abi ska s pråket använd s till vardag s av kanske hundr a milj one r
m änni skor och i r e ligiö s a s ammanha ng av 400 milj one r.
Arabi skan är offici ellt s pråk i Mar ocko , Algeriet , Libyen, Tuni s i e n ,
Egypten , Libanon , Ir ak , Syri en , Jordani e n och s tate r na på arabi s ka halvön.
Språket talas de s sutom i I s r ael , i b e g räns ade om r åden i andra afr ikanska
stater än de uppr äknade och i e nklave r i Sovj e tunionen. Turkiet och Ir an.
Men alla s om använde r ar abi ska i dagligt tal talar inte s amma ar abi ska.
Inom s pr åkom rådet fi nns ge ogr afi ska g r äns e r s om av s kilj e r olika folk s pr åk
och innanfö r de s s a gräns e r finns det natur ligtvi s kultur ellt betingade skill
nade r i utt ryck s s ätt. Etni ska minoriteters s pr åk kan uppvi s a lexikala och
fonologi ska s ärdr ag.
Öve r hela s pråkom rådet används em elle rtid ock s å ett hög s pråk , s om jag
för enkelhet s skull kallar s tandardar abi ska (SA) 2 ). Detta hög s pråk är litte r a
turens och m a s sm edi e r na s s pr åk och ans e s ha s i n r ena ste e xpone nt i koraner
och kor anr ec itati one n. Utanför litt e ratu r e n och m a s s m e di e r na för ekomm e r
talad standardar abi ska ock s å i m e ra form ella situati one r t e x i nvi gningar ,
högtids tal och f ö när man vill göra intryck.
Det talade hög s pråket får allt s tör r e betydel s e. De m ode rna tr ans port
m edlen och e termedi e r na s s I agkraft gör att SA tala s allt m e r ock s å i situa
tione r av mindr e form ell kar aktär. Pe r s oner m ed olika dialekt använder vid
s amtal inslag fr ån hög s pr åket helt enkelt för att göra s ig för s tådda. De s s a
förhållanden påve rkar både dialekte n s och hög s pråkets utveckli ng.
Det kan vara svårt fö r en arab att m e dge att han talar något annat än SA.
Dialekten har lägre pr e s tigevärde och man använde r hög s pråk s var i ant e n i
fö relä s ningar vid hög skolor och unive r s itet m e n av pr akti ska skäl inte
vid unde rvi s ningen i e lem e ntär skolorna.
Dialekterna har inbö r de s olika pr e s tigevärde . Kair odial ekten värde r a s
högr e ä n andr a s tor s tad s dialekte r . Det ä r int e ovanligt att konver s ati on i
film för s på Kai r odialekten äve n om film en är ins pelad i Libanon m e d li
bane si ska skåde s pelar e.
2 ) Term en öve r s att fr ån engel ska 'Standar d Arabi c' i B e e s ton
-5 -
Fr amlidne pr e s ide nt Na s s e r kunde använda Kai r oarabi skan i s ina tal ,
m e n det är inte möjli gt för Libanons Fr anjieh elle r Syr iens Al -As s ad att
använda s ina hemlände r s folk s pr åk.
Sat s s truktu r e n är inte31artlagd i alla dialekte r m en man kan anta att den är lik
artad öve r s pråkom rådet. D e t är fonologi o c h ordförråd s om varie r a r med dialekt . Olika dialekter plac e r ar t ex vokale rna på olika s tällen '. s amma kons onant -
grupp . Citatform en av s ve nskans 'skriva" het e r i Syrien k a t a b men i Alge riet k t e b. 'Pojke' heter i Syr i e n w a l a d me n i Nordafrika w e l d.
Många dr ag är gem ensamma för fle r a dialekt e r utan att för de n skull åte r
fi nna s i hög s pråket . Det finns kla r a l exikala skillnade r vilket Fe r gu s on 4 )
har
påvi s at i sin artikel Digl o s s ia. SA använder ett ord för ve rbet 'gå ' 9- a h a b a
och dialekt e r na ett annat r ii h . SA har r a a för ' s e ' m edan dialekten
har § ii f och adve rbet 'idag' brukar åte rge s m e d , a l - y a u m i SA
m edan t ex egypti sk ar abi ska använde r 'i n - n a h a r d a .
Den nuvar ande s ituati one n m e d ett hög spr åk och många olika di alekte r
kan tänka s ha uppkommit på olika s ätt och d e t r åde r vi s s oenighet mellan
lingvi s terna på det här om rådet. För s t och främ s t är det oklart vilket ur s prung
den4kl'J s si ska ar abi skan ha r. Har de n alltid varit e tt hög s pråk, är den en s or t s
koine av tidigare dialekt e r , ell e r har de n utve cklat s ur e n e nda dialekt?
Har de nuvar ande dialekter na utvecklat s ur koine s om talade s under i s lam s
mes t expans iva pe riod eller går de dialektala skillnaderna och s kill nade r na
m ellan dialekt och SA di r ekt tillbaka på äldre dialekter?
SKRIFT OCH ORDB ILDNING
Den arabi ska s tavningen har i s tort sett bevar at s ofC:'rändrad allt s edan kor ane n
ne dtecknade s . Skriften i SA ä r fonematisk. Varj e kons onantfonem har s itt
t ecke n och va rje kort vokalfonem ha r s itt. Kons onante rna är till antalet 29 och
vokale r na är tre repr e s ente rade både i korta och långa fonem .
3 ) Huvuds at s or dfölj de n SYO är t e x fr amtr ädande i e gypti s k , pal e s tinsk och
alger i sk a r abi ska .
4) Fergu s on
4 a ) koine , fr ån gr eki s kan, används om huvuddialekt s om bruka s av folkgruppe r
m e d s ins emellan olika dialekte r .
-6-
Skriften löper {rån höger till väns te r och kons onant e r na kan upptr äda i
upp till fyr a olika skepnade r , b e r o e nde på var i or det de s tår . I pr ofan SA
är det vanligt att man helt e ll er delvi s uteläm nar tecknen för ko rta vokal er ,
vilket skapar stora pr oblem för utländ ska stude nte r , m e n e r bjuder bl ott få
svårigheter för den läskunnige araben.
B a s en för or dbildning i arabi skan är r oten , s om i s i n vanligas te form
b e s tår av tre kons onante r , r adikale r na . Av r ote n k t b kan man s ålunda
till att börja m e d konstru e r a sub stantivet k a t b ( = 'att skriva � skrivande � 'skrivning ') och ve r bet k a t a b a ( = 'skriva ', e go 'han skrev ') . G e nom in
skott och tillägg av fonem efter givna m önster kan m an s e dan bilda nya sub stan
tiv r e s pektive ve rb. Det exi s terar åtminst one tio vanliga (och någr a ovanliga )
ve r b stammar och ett långt s tö r r e antal mönster för nom e n .
Ve r bet k a t a b a betyde r 'han skrev ', k a t t a b a betyder 'han fick
(någ on) att skriva ' och verbet kät a b a 'han kor r e s ponde r ade m e d '.
Nom enet k a t b betyde r 'att skriva ' lik s om k i täb a h ,
tyde r skrivar e och k i t ä b , bok .
SYNTAKTISK Ö VERSIKT
Huv uds a tse r
Låt o s s betr akta s at s e r na
i) 'or dnr.anden skrev br evet '
och
ii ) 'Bagdad ligger i Ir ak:
kat i b be -
Vi blir snart e ns e om att ve rbet 's kr ev bär m e r a information än ve r bet
1igge r '. Man kan för stå i nnehållet i s at s ii ) äve n om v e r bet avläg s na s , m e n
ver bet i s at s i ) kan inte för s vinna utan att betyde l s e n för dunkla s av s evärt . Man
skulle utan ve rb i s at s i) kunna tänka s ig följande betydel s e r
'o rdföranden skickade br evet ',
'ordför anden läser br evet ' ,
'ordför anden har bränt br evet '
och många fle r . T r ot s att ve rbet i s at s ii ) kan s äg a s var a öve r flödigt kan
vi i sven skan inte a c c ept e r a att det uteläm na s . 5)
5) Hammarbe r g - Vib e r g SSM Report 2: 'Plat shållartvånget' för utförl kommentar.
- 7 -
När ar abi skan vill åte r g e s at s i ) konstrue rar den på ungefär s amma s ätt
s om vi , m e n subj ekt och ve r b byter plat s .
I) kataba
skr ev
, .... r - r a 1S 6)
l -m aktub
ordför anden br evet
Om 'ordförande n ' har näm nt s tidiga r e i texten e ll e r e lj e st är känd i s am
m anhanget , kan vi i sven skan r efe r e r a till honom m ed ett per s onligt pr onom e n ,
dv s be stämda nominalfr a s e r kan pr onominali s e ra s m e d ett defi nit pr onom e n
�r s onligt , dem onstr ativt etc ) . V i skrive r
i a ) 'han skrev brevet ',
s om på arabi ska heter
I a ) kataba l -m aktub ,
där allt s å k a t a b a är ett verb i förfluten tid s om böjt s i t r e dj e per s onen
maskulinum s ingulari s . Arabi skan behöver inte s ätta ut per s onligt pr onom e n
s om subj ekt . Sat s I a ) brukar kalla s en ve r bal s at s .
För s at s ii ) , där det s venska ve r bet s aknar sem anti skt innehåll skrive r
arabe rna
II ) B agdad - c -fi 1- i r a q
B agdad i Ir ak
Sat s II) går unde r benämning e n nomi nal s at s .
T e m a t i s e r i n g
Svenskan be s itte r olika tekniker att ang e vad s om är tem at i e tt m e ddelande .
I tal kan det ske genom bet oning , m e n i skrift må ste m an til lgripa andra m e del
t ex att plac e r a tem at i fundam entpo s ition .
i a) 'b r evet skrev ordför anden '
och
i ) 'or dför anden skr ev br evet '
illu str e r ar hur fundam entet s pelar r oll e n av tem a . I i ) är 'or dför ande n '
det bekanta - temat - och 'skrev b r evet' - ut s agan om honom - r em at .
I i a ) har r olle rna för bytt s och 'br evet ' har intagit tem at s plats m e dan den
nya inform ati onen utgö r s av 'skr ev ordfö rande n '.
6) Ordli sta och fö rklaringar till fonem beteckningarna finns på s id 41 r e s p 43.
-8-
Arabi skan använder s amma teknik för tem ati s e ring s om sve nskan, näm
ligen att låta temat s tå i fundam e ntpo sition . Om man vill åte r g e s at s i ) med
lite eftertryck men utan att fö r ändr a s am s pelet tem a - r em a har arabi skan
m öjligheten att göra e n nominal s at s ( inledd m e d ett nom e n) av den tidigar e
pre s enterade verbal s at s e n. D e n nya s at s e n lyde r
I b ) ' ar-r a ' I s kataba l -m aktub
ordför anden (han) skrev br evet,
där k a t a b a l - m a k t u b kan fung e r a s om en s j älvs tändig s at s . I b ) är den normala ordfölj den i dialekte r na .
I c ) 'al - m aktub
br evet
ell er
katabahu
skrev (han) det
, � r - r a 1S
ordför anden
I d ) 'inna l -m aktub katabahu , . r -r a 1S
s anne rligen br evet skrev (han) det ordför ande n
skulle båda kunna tänka s m ot s vara
i a ) 'br evet skrev ordför anden '.
På det här s ättet kan arabi skan tem ati s e r a vilken s at s del s om hel s t 7). Ofta st kräve r form ell ar abi sk g r amm atik att konstituenten r e flekte r a s av ett
pr onom en på s in ur s prungliga plat s s om i e xem ple n I c ) och I d ) ovan 8).
Subj ekt m e d be s täm d s pe c i e s s tå r för s t i s ina nomi nal s at s e r , m e n arabi skan
undvike r liks om många andr a s pr åk att ge ett obe s tämt subj ekt fun dam e ntpo s i
tion , ty fundame ntet ä r ju det normala s ättet att ange v:id s om ä r tema och där
med redan bekant i en s at s .
II)
III)
IV)
B agdäd fi 1- c . -1 r a q
B agdad i Irak
'ar - r a' 1S tawIl
ordför ande n lång
, , � ar - r a 1S
ordföranden
r a�ul
man
7) Bee ston s id 64 8) B i shai sid 86
tawfl
lång (= 'or dför anden är e n lång m an , )
-9-
I s atsen
r a�ul tawl1 V) fi l-bayt
i hu s et m an lång dvs 'det finns en lång man i hu s et '
är r a g u l t a w I l subj ekt m e n det plac e r a s efte r s itt pr e dikat
f i l - b a y t , där för att subj ektet s tå r i obe s täm d form.
Fr å g o r
Ja - och nej -frågor
Ja- och nej-frågor karakte ri s e ra s på sven ska av "0mvänd or dfölj d",
dvs det finita verbet före går s ubj ektet:
i e ) 'skrev ordför anden brevet ? '
ii b ) 'ligger B agdad i Ir ak? '
SA gör lätt e n fråga av ett på stående g enom att placer a e n frågepartikel för e
yttrandet . Det finns två likvärdiga partiklar h a l o c h a :
I e ) hal kataba , ..-r -ra IS l -m aktub ?
(?) skrev ordför anden br evet
II b) 'a B agdäd fi 1- Ci r ä q ?
(?) B agdad i Ir ak
Sat s V) Hr i fr ågeform ut s e ende t :
V a ) 'a fi l-bayt r agul tawil ?
(?) i hu s et m an lång
m ed den s ve nska m ot s varigheten
v a ) 'finns det en lång m an i hu s et? '
I fråge s at s e r är det m öj ligt att låta ett obe s tämt subj ekt för egå
s itt pr edikat och därige nom ge frågan litet s tör re emfa s :
V b ) 'a ragul tawIl
(?) man lång
fi
i
l-bayt
hu s et
?
I dialekte r na för ekomm e r frågepartikel inte all s . Där är fr ågan helt
enkelt ett på stående m e d fr ågeton . Den kons truktionen är ock s å helt m öjlig
och r ent av vanlig i SA .
- 10-
Fråge ordsfrågor
SA konstru e r ar s ina frågeords frågor s om vanliga nomi nal - ell e r ve rbal
s at s e r m e d ett frågeord s om fundam e nt.
vi ) 'vem skr ev brevet? '
får sin ar abi ska m ot svar ighet
VI) man kataba l-m aktuh
vem skrev br evet
vii ) 'vad skr ev han i br evet? '
blir
?
VII) mä kataba Ii l -m aktub ?
Fle r a exem pel :
viii ) 'vilken ordför ande skrev brevet? '
VIII) ayyu r a 'Is kataba l-m aktub ?
vilken ordför ande skrev br evet
och
ix) 1mr många brev skr ev ordför anden? '
IX ) kam m aktub ( s i ng )
U n.9- e r o r d n i n g
I n d i r e k t t a l ,
kataba , ,. r - r a 1 s
a t t - s a t s e r
Svenska bi s at s e r känns igen på att de inleds m e d ett elem e nt s om s igna
l e r ar unde r or dning , på att ordfölj den alltid är r ak , dvs subj ektet för e gå r alltid
det finita ve rbet , och på att s k vandr ande adve rb intar pos itionen m ellan
subj ektet och det finita verbet : U + Subj + Adv + V .
- 1 1-
Ock s å ar abi skan under ordnar s at ser . Det kan s om i s venskan ske med hj älp
av inledande konjunkti oner . Den s venska konjunkti onen 'att ' kan i verbal s at s
m ot svar a s a v det arabi ska a n och i nominal s at s av a n n a .
vänd s s är skilt efter verb s om innebär anhållan eller förfrågan .
Exempel
x) 'ordför anden skrev att m annen var lång '
x) kataba , :-r - r a IS , anna r-r ag;ul tawI1
skrev ordföranden att m annen lång
i nominal s at s och
xi ) 110n bad or dför anden att han s kulle s kriva brevet '
XI ) s a ' alati
(hon) bad
i ver bal s at s .
r -r a ' Is ' an yaktub 9) l-m aktub
ordfö randen att (han) skrive ( r ) brevet
a n an-
XI) åte rges vanliga s t i s venskan 'hon bad or dför anden skriva brevet '.
Indirekt tal åter ges i allm änhet i det direkta talet s form :
xii ) 'ordföranden s a att m annen var lång '
heter
XII ) qäla r - r a ' IS ' inna r - r ag;ul tawIl
s a (han) o r dför anden att m annen lång .
Ordföranden kan h a s agt antingen ' a r - r a g; u l t a w Il ell e r
' i n n a r - r a g; u l t a wIl . I båda fallen åter ges det i ndirekta talet med
s at s XII ) ovan. ' i n n a betyder 'verkligen eller ' s annerligen ' och kan
i det indirekta tal et ha s amm a betydel se men ock s å bara betydel sen 'att '.
Indirekta fr ågor kons truer a s på s amma s ätt s om indirekt tal i övrigt .
xii i ) 'han frågade om ordför anden hade skrivit brevet '
XliI ) s a' ala hal kataba , :-r -r a IS l-m aktub
(han) frågade (?) skrev ordföranden brevet
I s at s XIII ) m ot s var a s den i ndirekta frågan exakt av den direkta i s at s I e)
på s id 9 . Sat s
xiv ) 'han frå gade vem s om hade skrivit brevet '
9) Eg ' a n y a k t u b a l - m a k t u b (av k a t a b a i imperfekt s ubjunktiv )
- 1 2 -
XIV) s a ' ala m an kataba l -m aktub
vi sar s amm a s ak . Den dir ekta frågan lyder
VI) man kataba l -m aktub ?
A d v e r b i e l l a b i s a t s e r
Med adve rbiella bi s at s e r m e nar j ag sat s e r s om ang e r tid ell e r
om ständighete r . Tid s bi s at s e r ange s enkelt m e d en inle dande konjunkti on:
xv ) 'j ag kom in när ordföranden skrev b r e vet '
XV) daxaltu lamma käna yaktubu r -ra ' [ s l -m aktub
(j ag )kom in när höll på skrive r ordför anden br evet
Adve rbiella bi s at s e r kan ock s å be stå av s k hal- s at s e r, s om ang e r
d e närm a r e om ständigheterna när någ onting hände . Sådana s at s e r kan
var a nominal s at s e r , s om inleds m e d konjunktionen w a elle r ver bal
s at s e r , asyndeti ska ell er inledda med w a .
xvi ) 'ordför ande n skr ev br evet m e dan han var s juk'
XVI) ka taba r-r a ' I s l-maktub , wa huwa mar[d
(han) skrev o r dför ande n brevet och han s juk
Där s ve nskan s om adve rbial skulle ha använt en bi s at s kan arabi skan i
s tället använda ett par tic ip elle r ett nom en i acku s ativ s om s ätt s adve r b :
xvii ) 'j ag såg honom , när han skr ev ' 10)
XVII) r a ' aytuhu katiban ack -m arkör
(j ag) s åg honom skr ivande
Den s venska tolkningen 'j ag såg att han s att och skr ev ' är ock s å m öjlig .
Sätt s adve rbet kan ta obj ekt och vi får två acku s ative r i följ d :
xviii ) 'j ag såg honom , när han skr ev br evet '
XVIII) ra ' aytuhu kätiban ack
l-m aktub ack utan hör bar m arkör
10) För ka s u s se vidare av s nittet Nominalfra s e n s id 1 9 .
- 1 3 -
Bi s at s e r , s är skilt villk or s s at s e r och tid sbi sat s e r , kan ock s å fö regå
s in huvud s at s , m e n det inve rkar i s å fall inte på ordfölj den i den ar abi ska
huvuds at s en .
Villkorsbi s at s e r lik s om tids bi sat s e r inleds med en unde r or dnande kon-
junktion , s om bl a be r or av hu r pa s s sannolikt villkoret är .
R e l a ti v s a t s e r
Ar abi skan har två huvudtype r av r elativ s at s e r , syndeti ska och a s yndeti ska .
Den s yndeti ska type n innebär att sat s en m odifie rar ett be s tämt huvudord (t ex i
be s täm d form ) och då må ste ett r elativpr onom en s ättas ut .
xix) 'jag m ötte or dföranden , s om hade Ekrivit br evet '
XIX) qabaltu r - ra' [s lladY
(j ag ) m ött e ordförande n s om
kataba l-m aktub
skr ev (han) br evet
Ell e r ock s å kan r elativpr onom enet uteläm na s och detta är fallet när
korr elatet är obe stämt;,relativs at s e n blir a v asyndeti sk typ .
xx) 'ordfö rande n m ötte en m an s om hade skrivit ett br ev '
XX) qabala r-r a' ls r a�ul kataba m aktub
(han)m ötte ordfö rande n en man skrev ( ett) brev
Om relativpr onom e net i cke r e pr e s ente rar subj ektet i r elativ s at s e n ,
må ste det åt e r s peglas i r elativ s at s en a v ett pr onom e n.
xxi ) 'j ag läste br evet , s om ordföranden hade skrivit'
XXI) qara' tu
(j ag ) lä s te
l-m aktub
br evet
llad[ katabahu
s om skrev (han) det
, � r - r a 1S
ordför anden
I det a syndeti ska fallet är konstrukti onen ganska s j älvklar :
xxii ) 'jag läs te ett br ev s om o r dför ande n hade skrivit '
XXII) qar a ' tu maktub katabahu , :-r -r a 1S
(jag ) läs te (e tt ) brev skrev det ordför anden
Ar abi skans r elativpronom e n är mycket nära b e s läktade m ed dem onstr ativa
pr onom e n och kan ock s å ha betydel s e n 'den s om ', 'de s om ', o s v . I de n här
betydel s e n upptr äde r ock s å t ex fråge orden m a n och m a .
-14 -
N e g a t i o n e r
N o m i n a l s a t s e n
Nominal s at s en kan ne g e r a s antingen m e d negativa oböjliga par tiklar ell e r
m e d ett s peciellt ve r b l a y s a . D e negativa partiklar s om för ekomm e r ä r
m a o c h lä .
Exem pel :
xxiii ) 'ordfö randen
-XXIII) m a , -. r - r a 1S
är inte s juk '
- Il ) m arid
inte ordföranden s juk
elle r
xxiv) 'det finns ingen man i hu s et '
XXIV) lä r a�ul
inte man
fi l -bayt 12)
l hu s et
Som fr am gå r av exem pl e n neg e r a r m a hela nominal s at s e n m e dan la
ne ge rar det enskilda nom enet och båda partiklarna fö r e gå r det s om ne ge r a s .
När m an negerar nominal s at s e n m e d verbet l a y s a blir s at s en form ellt
en ve rbal s at s :
xxiii ) 'or dföranden är inte s juk '
XXIII b ) lay s a r - r a ' [s marld 13)
(han) är inte ordför anden s juk
Ytte rligare ett par m öj lighet e r att neg e r a nom e n/adj ektiv e rbjude r
sub stantive n c a d a m - 'frånva r o ' - och g a y r 'annan/annat än '.
Il ) Med ka su smarkör lyde r det po s itiva uttrycket 'ordför anden är sjuk ' , a r - r a ' f s u m a r [ d u n , där - u n bete cknar obe s t form nominativ - u be s tämd form nominativ . Full ständigt lyde r XXIII) m a
och
12) l ä används till s amm ans m ed den be s tämda form e n s acku s ativm a rkör och a i XXIV) heter full s tändigar e l a r a � u l f i l - b a y t .
13) Form ellt är här r - r a ' i s subj ekt och m a r [ d obj ekt i obe s t form .
Full s tändigt XXIII b ) l a y s a r - r a ' 1: s u m a r 1. d a n :
Not e r na s ka susmarkör e r ute slut s ofta s t i text och uttala s i allm änhet inte .
För vidar e behandling av ka su s s e avs nittet Nominalfr a s en s id 19.
- 1 5 -
V e r b a l s a t s e n
Ve rbal s at s en kan ne g e r a s m ed fle ra olika pa rtiklar: m a , lä , lam och lan.
Om betyde l s e n är pe r fektiv (avs lutad handling ) använd s antinge n
l a m + im pe rfekt (ju s siv ) e lle r
m a + pe r fekt 14 ) :
xxv ) 'ordför anden skrev inte br evet ' ( 'har inte skr ivit ')
xxv) lam yaktub , ":' r-r a 1S l -m aktub
inte skr ive r ordför anden br evet
elle r
XXV a ) -ma kataba , ,.. r - ra 1S l -m aktub
inte har skrivi t ordför anden b r evet
Om betydel s e n är im perfektiv (oav s lutad handling ) använd s partikeln
l ä + Lnpe rfekt (indikativ ) ell e r m e r a s ällan
m a + im pe r fekt �ndikativ):
xxvi ) 'or dför anden skrive r inte br evet '
XXVI ) la yaktubu r-r a' is l -m aktub
inte (han) skrive r ordför anden b r e vet
elle r
XXVI a ) -m a
inte
yaktubu
(han) skri ver
, '" r -r a l s l -m aktub
or dför anden br evet
Fö r att ne gera futurum använde r ar abi skan par tikeln l a n +
im pe rfekt ( subjunktiv ) . l a n betyde r ungefär Komm e r aldr ig att:
Ve r b f r a s e n
V e r b e t s t i d s f o r m e r o c h m o d u s
I av s nittet om or dbildning näm nde j ag att m an utifr ån ve r bet s tr e r adikaliga
r ot kan bilda åtminstone tio ve r b s tamm a r. Varj e s tam m odifi e rar i princip
verbets betydel s e på ett be stämt s ätt , s om tidigar e illu str e r at s . Alla verb
för ekomm e r inte i alla s tamfor m e r men det är m ed de n här variations r ike
dom en mycket lätt att bilda nya ord m e d m odifi e r ad betydel s e i arabi skan.
14 )B i s hai s id 127 . Verbform e r behandla s i av s nittet Ve r bfr a s e n
- 16 -
Som ve rbet s grundform betrakta s pe rfekt 3 : e pe r s one n m a s kulinum s i ngu -
lari s, och det är den form e n s om
or dbil dning .
j ag har använt i exemplen i av s nittet om
I sve nskan ha r vi ett tem pu s system s om inor dnar ske endena i tid s följ d .
Ar abi skans tids forme�, pe rfekt och im pe r fekt , användes ursprungligen för
att bete ckna a s pekt : av s lutad elle r oav s lutad handling/r elation. Pe rfekt s om
bete cknar avslutad handling m ot s varar då i de fle sta fall vår t förflutna s
tem pu s , m edan im pe rfekt ofta s t av s e r pr e s en s e l ler futurum . I ens taka fall
kan sve nsk pre s ens och futurum m ot svara s av perfekt e ll e r svensk förflute n
tid av imperfekt, t ex till s ammans m ed ve rbne gatione n l a m i av s nittet
om verbne gatione r ( s id 15 ) .
Där sven skan använde r pr eter itum ell e r perfekt anv':-nde r SA norm alt s in
perfekt :
XXVII ) , ittafaqu am s i C :- i ala tawtl q c t -ta awun
(de ) kom öve r e n s igår om stärkande s am arbetets
xxvii)· , Igår ko m de öve r e n s om att s tärka s am a rbetet '
och
i f) 'or dfö rande n har skrivit ett b r ev '
I f) kataba r - r a ' [s maktub
Im pe rfekt för ekomm e r i fyr a vanliga m odu s : i ndikativ , s ubjunktiv ,
ju s s iv och impe r ativ . Indikativ är den normala varianten . Subjunktiv
tjänar till s ammans m e d bi s at s inledandepar tiklar s om bi s at sm arkör , i
synne rhet fö r att uttrycka något e ft e r s trävat . Ju s s iv har fl e r a skönjba -
r a funktione r , där den viktig a s te torde var a att till s am m an s m e d den ne ga
tiva partikeln l a m fö r neka pe r fekt . Att m an använder e n impe rfektform
fö r att förneka pe rfekt kan kanske va ra naturligt : ett icke - ske e nde e ll e r en
icke -handling fortfar att råda .
Imper ativ för ekomm e r i po s itiva uppm aninga r . I ne gativa uppm ani ngar
används ofta st ju s s iv föregången av e n nekande partikel .
Futurum bilda s vanligen m ed hj älp av ett pr everb s a u f a
pr efixet s a - för e impe r fekt .
ell e r
-17-
V e r b e t o c h d e s s s u b j e k t
Ett e nda arabi skt verb kan funge ra s om en hel sat s . Ve rbet kan böja s
i pe r s on , genu s och num eru s , och man behöve r inte ange pe r s o nliga pronom e n
s om subj ekt .
Ve rbet står för st i verbal sat s e n och böj s i g e nu s och num e ru s om subj ekt
sakna s . Om subj ekt fi nns ut satt följ e r det närma s t e fter verbet, s om då bara
böjs efter genu s . Ett nom e n s om uppfatta s s om subj ekt kan för e gå ve rbet ,
m e n då är subj ekt + verb fo rm ellt en nominal sat s och ve rbet utgör e n s amt
en verbal sat s s om m å ste böja s efter både genu s och num e ru s .
Exem pel : verbal sat s e r
m e d subj ekt kataba r - ri�äl m aktub ( s i ng ) (plu r )
V Subj
utan subj ekt katabu maktub (plu r )
V
, ar - ri�äl katabu maktub (plur ) (plu r )
nominal sat s
Subj V
Sat s e rna i exem plet utgör variati oner på uttrycket ' m änne n skrev ett brev '.
För att ange obe stämt subj ekt , där vi sven skar ofta använde r 'man ',
har arabi skan några olika s ätt . En m öj lighet är att använda 3 : e pe r s onen
ma skulinum s ingulari s pa s s ivum, dv s för ' man r e s e r till honom' s äg e r
arabe rna ' det r e s e s till honom '. Ett annat s ätt är att använda de n arabi ska
m ot s varigheten till ' de s äger (ma sk )' för vårt ' man s äg e r ' oc h vida r e kan
man göra ett subj ekt av verbr oten (paronorna s i ) :
xxviii) , man sa att hon var s juk '
XXVIII ) qäla qä ' il , innahä
sade en talar e att hon
marIdah
s juk
Utm ärkande fö r arabi sk pa s s iv är att agenten aldrig ange s . De m oderna
dialekterna saknar finita pa s s ivform e r.
-18-
A r a b i s k m o t s v a r i g h e t t i l l s v e n s k i n f i n i t i v
Infinitivform en är i svenskan ver bet s nominalform utan att egentligen
uppfatta s s om ett nom en. De s s m ot svarighet i arabi s kan är l ättare att
identifi era s om nom en och vi komm e r att få exempel där e n svensk infinitiv
öve r s ätt s m e d ett subs tantiv till arabi ska , XXVII b på s i d 21, ' de kom öve rens
om att stärka samarbetet ' . En mycket enkel nominal sat s dem onst r e rar m eka
ni smen :
xxix) , det är s vårt att skr iva '
XXIX ) , al -kitabah sa c b
skrivandet s vårt .
Det s om vi i s ven skan uttrycke r m e d i nfinitiv kan vida r e i arabi skan m ot
s vara s av impe rfekt (indikativ ell e r subjunktiv ) :
xxx ) ' han började skriva br evet '
XXX ' ibtada ' a yaktubu l -maktub
(han) började (han) skriver brevet ,
xi b ) 'hon bad ordföranden att skr iva brevet '
XI b ) sa ' alat. 1
, ,,:, r - ra IS ' an yaktuba l -maktub
(hon) bad or dfö randen att (han) skrive(r) brevet
S vensk infinitiv är , s om vi komm e r att se av re sultat r edovi s ningen
en s töte sten för invandrade arabe r .
N o m i n a l f r a s e n
Be s t ä m d h e t , k a s u s , g e n u s o c h p l u r a l b i l d n i n g
Arabi skan markerar be stäm d form av s ub s tantiv m ed en be s täm d artikel
a l - s om prefigera s och var s vokal kan varie ra , b e r o e nde på vilket ord s om
för e går artikeln. Obe stäm d artikel skriv s n ormalt inte ut . .och uttalas inte
men det finns m öjligheter att markera den .
-1 9 -
Sub s tantivet har be stäm dhetsmarkör ungefär i samma ut s träckning s om
i s venskan. B e s täm d s pec ie s marke ra s de s sutom , s om vanligt , av genitiv
konstruktion och pr onom en .
Ett fall där arabi skan är kons ekventa r e i s itt bruk av be s tämd artikel för
att marke ra be s täm d s pe c i e s ge s av exemplet
xxxi ) ' de ra s far håll er dem m ed mat och kläde r ' ,
där allt s å arabiskan skulle ha uttryckt s ig
XXXI) ' abuhum yuqaddimu
far de ra s e r bjude r (han)
lahum ( - ) c -l - lazim min a t.- t.a am
till dem det nöd - av mate n våndiga
1 - (be st ar t ) t -(be s t art )
wa l - libäs
och kläde rna
l - (be s t ärt )
DEm arabi ska m ot s varigheten skulle på svenska kunna skriva s ungefär * 'hålle r dem med maten oc h kläde r na ', vilket ju är innebörden ock s å i det
svenska uttrycket .
Om vi tänker o s s exemplet 'i en by är det alltid mycket skvalle r 's kulle
b· k d h . h '11 ' . b .. d Il . d ' l 5 ) ara IS an är a använt m ot s varIg eten t1 1 yn ar et a t1 .
Den be s tämda artikeln a s s imil e ra s i vis sa fall m e d de n eft e rföljande kon -
s onanten . Därav komm er s ig * c -l - t a a m .
c -t - t a a m i s tället för det väntade
Arabi skan ha r t r e ka s u s: nominativ , acku sativ och genitiv . Nominativ är
subj ekt ska su s , acku sativ obj ekt s - och adver bialka s u s och genitiv används i
genitivkonstruktione r lik s om efter pr e p o sition. I s ingulari s är ka sus ändel s e rna
- u för nominativ , - a fö r acku sativ och - i för ge nitiv. Ett s är skilt m orfem
- n s om läggs till ka s u s vokale n marke rar obe s täm dhet . Ka s u s ändel s e r na -
med ell er utan efte rföljande - n - kan hö r a s i kontext m e n för e pau s ell e r
när o r d cite r a s utan s ammanhang h ö r s d e no rmalt inte . D e t är inte ovanligt att
ka s u s ändel s e r och nunati on" (-n) utelämna s vid uppl ä s ning i ete rm edie r ocb
de skriv s inte hell er ut i tidning s text . Ett undantag utgör den obe s täm da acku s a -
tivändel s e n - a n s om ock s å tj änar s om adve rb m arkör och därför uttala s . I
allm änhet har jag , där jag har använt ka s u s ändel s e r , plac e rat dem ett s t eg öve r
rade n . I den må n j ag har satt ut hjälpvokal er s tår de s s a ett s t e g ne danför raden.
Det finns ytter liga r e ka s u s ände l s e r men ka su s kan i den här rapporten identi
fi e r a s med hj älp av ovans tå e nde hållpunkte r .
15 )Be e s ton sid 37. När man av s e r varje individ ell e r grupp av individe r i kategorin .
- 20-
Arabi skan har två genu s : ma skulinum och femininum . I normalfallet
s ignaleras femininum av e n ändel s e , s om för e paus låter - h och med
ka sus ändel s e - t , m u c a I l i m
ändel s e m u c a l l i m u n och
vs m u c a l l i m a h el ler med ka sus
m u c a l l i m a t u n ( m u c a l l i m = lärar e ) .
Det finns em elle rtid åt skilliga sub s ta ntiv som ä r femi ni na utan att ha feminin
ändel s e och det gå r ock s å att hitta m askuline r s om har femi ninändel s e .
I SA kan man finna inte bara s ingula r i s och plurali s utan ock s å duali s .
Plural bilda s antingen genom att en ändel s e , s om varierar m ed g e nu s och kasus
lägg s till nom enet eller genom att vokali sm och/elle r s tavel s e s truktur ändra s .
Duali s bilda s bara genom tillägg av ändel s e r .
Exem pel i nomina tiv:
lära r e
lärarinna
man
En c Il' u n mu a 1 m
m u c a l l i m a t u n
u n ra�ul
Fle ra c Il' u n a m u a 1 m
m u c a l l i m at u n
• l'< - lu n
r 1 5 a
c u n a c . - u n m u a l l i m och m u a l l l m a t kan kalla s r e g elbundna
el ler ytt r e pluraler m e dan type n r i � a l u n brukar be näm na s bruten plural .
A t t r i b u t
D e n arabi ska grammatiken _ gör egentlig e n ingen skillnad m e llan adj ektiv
och sub stantiv. Det finns inget s om hindra r att ett adj ektiv uppträde r s om sub s
tantiv ell er tvärtom . Me n det finns naturligtvi s gruppe r av ord s om har s in hu
vudsakliga användning s om s ub stantiv r e s pektive adj ektiv . Med benäm ni ngen
' nom en ' täcker vi in både s ub stantiv och adj ektiv .
Genitivattr ibut
En s ve nsk g e nitivförbi ndel s e s om ' lära r e n s bok' åte r g e s i arabi ska m e d
en s k s tatu s c ons tructu s - k i t ä b u 1 - m u c a l l i m i där kitab U ,
, bok ' har be s täm d s pec ie s där för att det står i g e nitivförhållande till
l_m u c a l l i m i . k i t a b saknar t rot s detta b e s täm d a rtikel , lik s om i s venskan ,
m e n har b e s täm d ka su s ändel s e ( - u i n t e - u n ) . Ka s u s för k i tab
be s täm s av den syntakti s ka funktionen för hela genitivuttrycket m e dan
l- m u c a l l i m alltid m å s t e s tå i genitiv l - m u c a l l i m i . Konstituenter -
- 21 -
na i e n statu s c onstructu s få r inte skilj a s åt . Hur adj ektiv behandl a s r edovi
s ar j ag längr e fr am . Det är fullt m öj ligt att låta fle r a sub stantiv i ngå i e n
s tatu s c onstructu s : ' lärarens pojke s bok ' heter s ålunda k i t a b u w a l a d i
l - m u c a Il i m i., där bara l - m u c a Il i m i har be s täm d artikel .
Statu s c onstructu s är mycket vanlig i SA och i nte all s begränsad till r ena
genitivförbindel ser . på pr e ci s s amma s ätt hete r ' j or dbruk smini s te r n ' � u . - c i * w a z l r z - z l r a a t , dv s ' j or dbruket s mini s t e r ' , och ' e n byskollärar e'
c . u i n In skulle kunna heta m u a l l l m q a r y a t m e d q a r y a t i obe stäm d
form.
Det är mycket vanligt att åte rge ett m a s s m e dieuttryck s o m ' de kom
öve r ens om att s tärka s amarbetet ' . me d. m ot s varigheten till * , de kom
öve rens om s am arbetet s s tärkande ' och då använda ett s tatu s - c onstructu s -
uttryck :
XXVII b ) , ittafa q u :- i c - i taw!. l q t -ta awun
(de ) kom öve rens pr e p s tärkande s amar betet s om (gen efter
pr ep )
Ytte r ligar e e xem pel på s tatu s c onstru ctu s är vårt
arabi skans k u Il .
XXXII)
mot svarar vå rt
� lin ragu
var j e man:
varj e ' ell e r ' alla ',
Nom en s om vanligen bruka s s om adj ektiv kan tr äda i s tatu s c onstructu s
m ed sub s tantiv :
XXXIII ) waladun
( en) pojke
t awilu
långt
.. x c i s - �a r
hår et s
torde kunna öve r s ätta s , en pojke m e d långt hå r ' e ll e r ' e n pojke s om har
långt hå r '. Dens s venska m ot svarighete n s kulle r e ntav lite affekte r at kunna
heta ' en pojke m e d hår et långt: . I m ot s at s till andr a type r av s tatu s c onst
ructu s kan denna ha b e s täm d artikel ock s å i s i n fö r s takons tituent :
XXXI V) , a� - � aw[f
få r då betydel s e n
c i s -sa r
, han m e d det långa hår et '.
-22-
Adj ektivattribut
Adj ektiv s om m odifi e r a r e tt sub s tantiv komm e r i allm änhet eft er sub s tan
tivet ochöve r ens stämm er i de e nkla fallen i s ingulari s alltid m e d s itt huvudord
i fråga om genu s , artikel och ka su s .
xxxv), en lång man '
un -: un XXXV) ragul tawll
och
xxxvi) ' de n långe manne n
u XXXVI) 'ar - r agul - u t - t awi l
xxxvii) , en lång flicka ' bli r
XXXVII) bintun tawl1atun
m e dan
xxxviii) ' den långa flickan ' heter
XXXV III) 'al -bintU t - t aWllatU
Kons tituente r na i en s tatu s c onstructu s får int e skilj a s åt:
xxxix) 'manne ns nya b ok '
XXXIX) kitabU r - r aguli
bok m anne ns den nya ,
där allt så g a d [ d (= ny) har s amma ka sus ändel s e s om k i t a b och
de s sutom be s täm d artikel . Ett adj ektiv s om be s tämm e r den fö r sta kons ti
tu enten i en s tatu s c onstructu s må ste plac e ras efter hela s tatu s - c onstructu s
uttrycket . Ka su s ändel s e n och s ammanhanget får bli det s om ang e r vad be stäm
ningen syftar på:
xxxx) ' de n långe m anne ns bok ' het e r
xxxx) i r - r agul - 1 t - t awil ,
där man s e r av betydel s e n och ka sus ändel s e n att t - t a w [l be s tämm e r i r - r a g u l . I tidnin g s pr o s a , där vokal e r na uteläm na s , får man avgöra av
s ammanhanget vart be s täm ningen hör, och den uppgift e n vållar i allm änhet
inga pr oblem . B ruket av ka s u s ändel s e r är för enat m e d e tt s tor t mått av r e
dundans . I de m oderna. dialekte rna finn s inga s k 'i c r a b - ändel s er .
-23-
Kongruens m ellan sub s tantiv och adj ektiv
När adj ektiv upptr äde r s om pr edikat i nominal s at s e r ell e r i för ening m e d
sub stantiv s om adj ektivattr ibut öve rens s tämm e r d e alltid i någon m e ning
med s itt huvudord . Handlar det om fl e r a pe r s one r s tår adj ektivet i plu r al ,
yttre eller bruten , och öve r e ns s täm m el s e i genu s finns ock s å m arke rad .
När det är fråga om ting i plural s tår adj ektivet i allm änhet i femininum
s ingulari s , m en en brut e n plural är ock s å mÖj lig1 6 ) .
K o m p a r a t i o n
Det arabi ska adj ektivet känne r bara två kompar ati onsform e r , pos itiv
och elativ , m e n kan ändå uttrycka vå ra t re komparations g r ader.
S vens k kom par ativ m ot s var a s av elativ + m i n och för att åte r ge
supe rlativ använde r ar abi skan en elativ i s tatu s c onstructu s m e d sub s tantiv
eller elativ med be stämd ar tikel e ft er sub s tantivet.
Exem pel:
kom par ativ :
supe r lativ I:
'Muhamm e d är läng r e än Zaid '
M ' lu
. Z at wa mIn
Muhamm e d är läng s t (av alla m än)
M , at walu in r agul ( s i ng )
supe rlativ II: D e n läng ste pojke n / skrev e t t brev /
/ kataba / l - waladu 1 - ' at walu / m aktuban /
1 6) B e e s ton sid 45
-24 -
SV ARIG HE T E R FÖR ARAB E R S OM LÄR SIG SVENSKA
P r e s e n t a t i o n a v f e l e n
Det här avs nittet pr e s ente r ar vanliga fel s om vår a arab e r gj orde när de
skrev sina upp s ats e r . Fe lkatalogen s om exem pl e n är hämtade ifr ån e ller
exemplen s j älva äger i cke någon stati sti sk r e pr e s e ntativitet utan kan närm a st
betr akta s s om ett s ökr edskap . Man kan m e d de r a s hj älp få ide e r om vad s om
kan var a s vårt för invandr a r e m e n m an kan inte göra föruts ägel s e r om fram
tida felfr ekve ns e r fö r invandr a r e från ett vis st land på ett vi s st kursmome nt.
Felexem plen pre s e nte r a s m e d ett löpnumm e r . Där tydligheten s å kr äver
har fel ställena m arke rat s med unde r strylming och ibland ge s r ättexempel
inom par ente s unde r felet .
Exempel:
(26) Efter han har ätet middag La s s e och hans syster gick
( När han hade ätit middag gick La s s e )
O r d f ö ljd o c h m e n i n g s b y g g n a d
H u v u d s a t s e r
Svenskan använder or dfölj de n s om ett viktigt m e del att sär skilj a olika
s at stype r . Huvud s at s e r kan ha ' r ak or dfölj d ' elle r ' icke- subj ekt ' s om
fundam ent + ' omvänd or dfölj d '. Huvuds at s e r i frågefo rm har omvänd ordfölj d
e ll e r fr åge ord + r ak ell e r omvänd or dfölj d . I arabi skan a nvänd s or dfölj den
inte all s för att ange s at styp . Där finns de två tidiga r e be skrivna huvud s at s
type r na nominal s at s e r och ve r bal s at s e r . Våra informante r har å sta dkommit
talrika brott m ot r e gl e r na fö r r ak r e s pektive omvänd ordfölj d . Sålunda för e
komm e r i båda felunde r s ökningarna huvud s at s e r m e d den felaktiga or dfölj den
ve rb + subj ekt och den lika felaktiga
adve r bial + subj ekt + ve rb .
Den för sta feltype n är i nte s å fr amträdande s om den andra och här kan
m an konstatera att huvuds at s e r na fö r e g å s av s amordnande konjunkti on i s amt
liga fall . Detta öppnar väge n fö r e tt par tolkning sm öjligheter . Det kan
- 25 -
vara fråga om a) att konjunktionen mer eller mindre medvet behandlats som ett svenskt adverb och måste följas av omvänd ordföljd eller b) en exakt motsvarighet till den arabiska verbalsatsen. Arabiskan använder gärna partikeln wa i början av huvudsatser och denna partikel används också som samordnande konjunktion . Ett typiskt exempel på det här felet är
(l) och lekte jag mycket med mina klas skamrater .
Det arabiska mönstret med tema + utsaga återkommer på åtskilliga ställen i de undersökta uppsatserna. Eleverna har gärna konstruerat satser som inleds med adverbiella uttryck som bör följas av omvänd ordföljd. Satserna skall alltså i princip ha samma ordföljd som i arabiskan. Icke desto mindre har många excerpter noterats där adverbialet följ s av rak ord-följd. Det här har jag tolkat som en inlärningseffe�t�
a)I undervisningen
trycker lärarna inledningsvis på att subjektet till varje pris måste komma med och nöter i de enklaste tidiga exemplen in den raka ordföljden. Informanterna koncentrerar sig på att sätta ut personliga pronomen som subjekt och glömmer bort att ändra ordföljden när adverbial eller objekt tar plats som fundament. Det kanske är möjligt att tidigt introducera araber till satser av typen 'och därifrån tog Lasse tåget' och sedan övergå till' och därifrån tog han tåget', som i vårt material har fått formen
(2 ) och därifrån han tog tåg kl 1015
Ytterligare exempel:
(3) Det här natten Herman ligger på sängen
(4 ) men i alla fall mannen ser bättre ut
(5) Här man kan trivas i Alexandria
B i s a t s e r
För distinktionen mellan svensk huvudsats och bisats spelar ord-ningen subjekt - verb en viktig roll. Arabiskan litar vid underord-ning till en annan teknik och det kan vara främmande för en arab att ändra den inbördes ordningen mellan satsens konstituenter därför att satsen underordnas. (Avsnittet Underordning i s yntaxöversikten).
16 a) Inflytande från den dialektala ordföljden SYO är naturligtvis också en möjlighet.
- 26 -
Subjekt + verb i bisats
Omvänd ordföljd i bisats förekommer i vårt material, mera i Agneta Hellström Shaws än i mitt. Bland de tänkbara tolkningarna finns här mö jlig heterna att informanterna låtit den inledande bisatsmarkören fungera som ett adverbiellt fundament gör i huvudsats, och att vi har att göra med interferens från den arabiska verbalsatsen.
(6) fastän hade han feber
(7) till en annan plats där ligger gymnasiumskolan
I ett par av fallen tycks det vara indirekt anföring som återgivits med direkt, åtminstone vad ordföljden beträffar:
(8 ) de tänkte på v ad ska det stå
( 9 ) sedan tänkte hon på hur kunnde hon åka till biografen
Som jag nämnde i avsnittet Underordning behåller araberna ofta den direkta anföringen när de berättar vad någon har sagt.
V a n d r a n d e a d v e r b i h u v u d s a t s o c h b i s a t s
Adverbet ' ofta' och negationen ' inte" hör till de element som by -ter plats beroende på vilken satstyp de står i . Des sa två jämte åtskilliga andra brukar betecknas • vandrande adverb' 17). Vandrande adverb skall vid rak ordföljd placeras omedelbart intill det finita verbet - i huvudsats alldeles efter och i bisats alldeles före verbet. I huvudsatser med omvänd ordföljd slinker som bekant subjektet in mellan finit verb och vandrande adverb.
Det är i vårt material vanligare att vandrande adverb kommer på fel ställe i bisats än i huvudsats. Så här ser några· vanliga bisatsfel ut:
(10) Jag tror att det finns inte en stor skillnad
(Il) han drömde att vi kom aldrig tillbaka till jorden
(12) tänkte i sig själv att han kommer snart att dö (att han snart skulle dö)
( 1 3 ) Eftersom resan ska inte ta en lång tid
1 7) Termen efter Nylund - Brodda & Holm
- 27 -
Fo g e o r d
Svenskans vanliga fogeord - konjunktioner, relativa pronomen, relativa adverb etc - erbjuder invandrare vissa svårigheter. Det har visat sig att samordnande konjunktioner förväxlas med underordnande, att konjunktioner förväxlas med adverb och att konjunktioner förväx las med prepositioner. Informanterna kan också vara frikostiga med konjunktioner i början av huvudsats
( 13 b) Och Märsta ligger några mil norr om Stockholm (Märsta ligger)
Relativ satser
En speciell feltyp som kan ha direkt bakgrund i arabiskan är utelämnat relativpronomen. Som jag visat i avsnittet om underordning behöver arabiskan inte använda relativpronomen om korrelatet är obestämt. I båda materialen har jag hittat fall av utelämnat relativpronomen då korrelatet har obe stämd species. Ett typiskt exempel är
( 14 ) Det var månge vänner satt och väntade.
Arabiskans relativpronomen har demonstrativ styrka och kan betyda , den som', ' de som' osv. Ett lustigt exempel visar att araber eventuellt kan tro samma sak om svenskans rent relativa pronomen
( 15 ) Man kan säga att som bor på landet har de inte så mycket än som bor i stan
(Man kan säga att de som bor på landet inte har lika mycket som de som bor i stan)
Här har ' som' fått ersätta ' de som' och för att undvika två ' som' efter varandra har informanten er satt det ena med ' än', vilket ord tydligen också förefaller honom bekant i sammanhanget. Han har no
terat man måste ha subjekt till alla verb i svenskan och satt in ett ' de' av den anledningen.
Konjunktioner
Bland konjunktionerna har samordnande förväxlats med andra samordnande, samordnande har förväxlats med underordnande och vice versa, och naturligtvis förekommer det att man valt fel inom gruppen
-28 -
underordnande konjunktioner. Det här är egentligen mest en lexikal fråga och jag behandlarinte företeelsen närmare.
Ve rbfrasen
Te m p u s f e l
Invandrare åstadkommer, när de skriver svenska, samma tempusförväxlingar som infödda svenskar. Det är vanligt med tempusväxling där konsekvensen kräver ett enhetligt tempus. När en otränau skribent skriver en text i preteritum dyker emellanåt andra tempusformer upp. Jag tycker inte det här har särskilt stor relevans i invandrarundervisninge n och tänker inte behandla det fenomenet. Emellertid tycker jag mig ha funnit drag som är typiska just för araber som behandlar svenska.
Vi har tidigare noterat att araber använder sin perfekt för förfluten tid, där vi svenskar använder tre tempus: preteritum, perfekt och pluskvamperfekt. Araberna ha r svårt att upptäcka någon skillnad mellan preteritum och perfekt och inte så stor möjlighet att förstå bruket av svensk pluskvamperfekt, när studierna tar sin början.
Förväxlingar mellan presens och preteritum är också vanliga och förekommer i båda riktningarna. Uppsats skrivarna har använt presens för preteritum men också preteritum för presens. I indirekt tal, som i svenskan får bisatsform och annat tempus än det direkta talet, förekommer i något fall futurum där vi rätteligen borde ha funnit futurum preteriti.
Svensk pluskva mperf ekt är också något av en stötesten och här har många olika tempus fått träda in. Här liksom i fallet med futurum preteriti ligger nog en del av förklaringen i att indirekt tal kräver tempusväxling.
-29 -
I materialet saknas fel mot futurumformen, och detta kan .ha åtminstone ett par orsaker:a) Futurum simplex bildas i svenskan med ett hj älpverb ' ska' och i arabiskan med preverbet s a u f a eller prefixet s a -+ imperfekt . Det bör alltså inte vara särskilt svårt för araber att bilda svensk futurum. b) .I den mån mis slyckanden förekommer har de fått formen av förväxlingar mellan infinita och finita verbformer.
Perfekt för preteritum:
( 1 6 ) Han märkte olika saker som har givit honom mera konkreta ideer (gav)
( 1 7 ) Flera d.agar har vi försökt komma ut men det gick inte (för sökte vi)
Preteritum i stället för perfekt:
( 1 8 ) det betyder att du bestämde dig för att gifta di g m ed din "Älskling"
(har be stämt)
Presens för preteritum:
( 1 9 ) Vi såld alting som vi hade livet är mycket billigt vi behöver inte och köpar för att vi kan ta grönsäker från gården (var) (behövde inte köpa) (kunde)
(20 ) det verkade att Moskva är en vacker stad specielt när han såg gamla hus som berättar mycket fantastiska saker om 1 8 0 0 -talet (var) (berättade)
Preteritum för presen. s :
(2 1 ) majoritet av kvinnor har ingen utbildning specielt de gamla och det är det som gjorde situationen ännu svårare
(gör)
(22) men jag trivdes i s kolan därför att jag tycker om mina lärare (trivs)
- 3 0 -
Futurum för futurum preteriti:
(23) de tänkte på vad ska det s tå (vad det skulle stå)
( 2 4 ) tänkte i sig själv att han kommer snart att dö (att han snart skulle dö)
Andra tempus för pluskvamperfekt:
( 2 5 ) När de flytade till Göteborg bodde dem (hade flyttat)
( 2 6 ) Efter han har ätet middag Las se och hans syster gick (När han hade ätit middag gick)
( 2 7 ) När jag vaknade kände jag som om jag � i flera år (hade sovit )
( 2 8 ) I den har tid medelade " Nobelfre dscomite" att de beslutade att (hade be slutat)
U t e l ä m n a d f i n i t v e r b f o r m e l l e r k o p u l a
Mot bakgrund av den arabiska nominalsatsen och arabiskans lite annorlunda sätt att använda verbens tidsformer väcker det ingen förvåning att informanter alltemellanåt bryter mot svenskans krav på att en sats skall innehålla ett finit verb.
I våra informanters elevuppsatser fann vi å tskilliga satser som saknade kopula (är/blir) eller finit verb.
I något fall var det hjälpverbet i en sammansatt verbform som hade utelämnats .
( 2 9 ) Alla här nästan likadan (Alla här är nästan jämlika)
( 3 0 ) Kl 2 2 1 5 han resande till Stockholm (kom han resande)
( 3 1 ) Dom sagt ekonomisk tregghet (har sagt)
- 3 1 -
( 32) ock han lugn (och han blir lugn )
( 3 3 ) Jag vet att vi ska bli vän igen det bara ett kram (Det behövs bara en kram)
( 3 4 ) och sen till Sverige med flygplan (och sen kom jag till Sv erige med flyg)
I exempel ( 3 4 ) saknas också subjekt.
F ö r v ä x l i n g a v v e r b e n s f i n i t a o c h i n f i n i t a f o r m e r
Infinita i stället för finita former
Infinita i stället för finita verbformer är mycket vanliga i vårt material , och det är då särskilt infinitiv som fått ersätta tempusbärande former.
I första hand är det pre s ens som
har ersatts men också preteritum har i några fall drabbats. Iakttagelserna stämmer väl överens med gängse föreställningar om hur invandrare behandlar svenska. Fel tycks lätt uppstå efter konjunktionen " och' , och det kan man kanske förklara m ed att talspråket inte alltid skiljer mellan ' och ' och ' att ' . Så här ser några av exemplen ut:
( 3 5 ) Han vilja resa till Göteborg
( 3 6 ) Hunden go till. honom och sita på sängen
( 3 7 ) Hon öppnar sin handveska och börja leta efter något
Finita former i stället för infinita
Den arabiska motsvarigheten till vår . svenska infinitiv är, som jag nämnt på sid 1 8 , ett verbalnomen eller en arabisk imperfekt. I elevuppsatserna har vi funnit exempel av följa nde typ:
( 3 8 ) vi behöver inte och köpar (vi behöver inte köpa)
( 3 9 ) satt jag mig och börjar och skrivar (satte jag mig och började skriva
- 3 2 -
(40 ) och våra Herman kunnde läser (kunde läsa) ,
där alltså infinitiv ersatts med presens e fter modala hjälpverb eller motsvarande. Jag har också funnit ett par fall där infinitiv har ersatts med preteritum.
Motsvarigheter till arabiskt v erbalnomen
Där arabiskan skulle ha använt ett verbalnomen för vår infinitiv har Infonn anterna gjort fel av typen
(4 1 ) Jersild var kanske ledsen när han gjorde sin resa även om orsaken till resa var det
(till att han reste) (till hans resa)
Arabiskan skulle här ha använt samma sorts nomen som i sats
xxix)
XXIX)
, det är svårt att skriva ' , al -kitäbah sa cb skrivande svårt
(sid 1 8 )
Den här feltypen förekommer ungefär lika ofta som presens i stället för infinitiv. Bland exemplen märks:
(42) Det var trevligt resa (Det var trevligt att resa) (Det , var en trevlig resa)
(43 ) för att lite promenad (för att promenera lite)
V e r b p a r t i k l a r o c h p r e p o s i t i o n e r
I samband med verb förekommer i arabiskan prepositioner som hj älper till att finkalibrera verbets betydelse och dessa partihlar ' fyller sarnma funktion som prepositioner och verbpartiklar gör i svenskan. Den moderna standardarabiskan gör mera bruk av sådana partiklar än den klassiska men överträffas av folkspråken, som i det här avseendet närmar sig den svenska nivån. Prepositionella bestämningar till substantiv 1 8 ) är relativt ovanliga i SA men har med inlåning av uttryck från Västeuropa en tendens att öka.
( 1 8 ) Typ ' mannen i bilen '. Beeston sid 48 .
- 3 3 -
Det är alltså inte främmande för araber att använda prepositioner och verbpartiklar vid verb, men valet av partikel/preposition är naturligtvis fortfarande ett (lexikalt) problem. Bland våra resultat finns på det Mir avsnittet utelämnad partikel/preposition, felaktig partikel/preposition, överflödig partikel/preposition och i några fall partikel på fel ställe i satsen. Här är ett par av våra sammanlagt 26 noteringar:
(44) Manen brukar hjälpa så mycket hemma som kvinnorna. (hjälpa till lika mycket)
(45) Kvinnorna kan bestämma sig idag. Ek�nomi situationen (kan bestämma över sig själva idag)
(46) på andra bilden ser han . _mycket rädd __
(ser han mycket rädd ut)
R u m s - o c h t i d s u t t r y c k
Fel preposition i rums - eller tidsuttryck är mycket vanligt i vårt mate-rial. Sammanlagt har vi funnit 49 fel som repre s enterar mÖJ ugheterna felvald , ute
lämnad eller överflödig preposition. Vid rums prepositionerna har svårigheter att skilja mellan riktning och befintlighet visat sig och naturligtvis också problem inom respektive kategori t ex i/på.
Vårt språk uppvisar många oregelbundenheter på det här området och det är nästan självklart att man finner följande fel:
(47 ) Vi går till skolan sex dagar i veckan (i skolan)
(48 ) Sen sitt han i hans plats i tåg (på sin plats i tåget)
( 49 ) arbetade i Volvo (på)
Ett fel som kan ha sitt ursprung i arabiskan är
( 5 0 ) Klimatet i Egypten är mycket varmare än Sverige (än i Sverige) ,
ty SA tillåter inte två pr epositioner efter varandra och den partikel som motsvarar ' än' i svenskan är i arabiskan en preposition.
- 3 4 -
Där preposition inte används markerar arabiskan sina adverb med ackusativ och
( 5 1 ) där drack jag morgonen en kopp kaffe
skulle kunna vara en översättning från arabiskan.
Fel .preposition i tidsuttryck är ganska vanligt och informanterna drar gärna till med preposit ionen/i/om de är osäkra:
(52) Lasses gick till jobbet i tisdag 1 5 Februari (tisdagen den)
( 5 3 ) och sen till Sverige med flygplan i 2 7 august (den 2 7 augusti)
I båda de ovanstående fallen använder arabiskan prepositionen f i som i allmänhet motsvarar svenskans ' i' .
Ett annat exempel:
( 5 4 ) Jag tycker om klimatet i vinter som är mycket bättre än sommaren (på vintern) (än på sommaren)
A d v e r b b i l d n i n g i a l l m ä n h e t
( 5 5 ) jag tror säker att
är ett typiskt fall där adjektiv använts i stället för adverb . Sådana fel är inte helt ovanliga och m an kan notera att moder sm ålet knappast inverkar störande på den här punkten. Bildade araber bör inte vara främmande för en särskild kategori ' adverb' som kräver sin speciella syntaktiska markör (jfr sid 34 ovan och sid 1 9 ) .
- 3 5 -
N o m i n a l f r a s e n
S u b j e k t s - o c h o b j e k t s p r o n o m e n
Vi har tidigare beskrivit hur det arabiska verbet kan fungera utan subjektspronomen (sid 7 ) och vi bör kunna vänta oss att finna att araber utelämnar subjektspronomen också när de lär sig och utövar andra språk än sitt eget.
I båda felundersökningarna finns belägg för det här antagandet. Sammanlagt har vi ett 20 -tal fall där subjektspronomen är utelämnat och Agneta Hellström har dessutom i sitt material funnit felaktiga (hyperkorrekta) formella subjekt ' det' instoppade · här och där . Förväxlingar av subjekts - och ob -jEktspronomen förekommer men är inte särskilt vanliga. Vår uttalsform 'dom' kan bidra till förklaringen av dessa fel.
Typiska exempel:
( 5 6 ) sen förtset till England (fortsatte jag)
( 5 7 ) samtidigt slår till och slår till (slår de till)
( 5 8 ) när de flyttade till Göteborg bodde dem (bodde de)
( 5 9 ) Vi har fem lektioner varje dag och varje lektion är det 45 minuter (varje lektion är 45 minuter)
P o s s e s s i v a p r o n o m e n
SA använder pos ses siva pronomen, som varierar med ägarens person, genus och numerus, men saknar motsvarighet till våra reflexiva pronomen. Det är ju samma förhållande i åtskilliga andra invandrarspråk och det finns metoder etablerade för att möta inlärningsproblemet. Felen har karaktär av förväxlingar i båda riktningarna. I stället för reflexiva pos ses siva pronomen återfinns icke -reflexiva och tvärtom.
- 3 6 -
Så här kan felen se ut:
( 6 0 ) af ter Kaffe' ringa han till hans syster ock (till sin syster)
( 6 1 ) Karin skulle vilja ringa också till hennes pojke (till sin pojke)
( 6 2 ) När man blir gamm al tar sin familj hand om honom (tar ens familj hand om en)
B e s t ä m d o c h o b e s t ä m d s p e c i e s , a r t i k e l
( 6 3 ) Af ter .teatel'_ gick han till station _ och tag tåg _ till stockholm
är en mening som en av informanterna har presterat. Alla nomen i arabiskan skulle här ha haft bestämd species och bestämd framförställd artikel:
wa bacch t -tamtil dahaba 'ilä Lmah attah wa rakaba l - qitär . . , . och efter föreställningen gick till stationen och tog tåget
(han) (han)
På samma sätt överensstämmer de flesta tillfällen där arabiskan och svenskan använder bestämd species. Artikelbruket skiljer sig litet grand som vi såg i syntaxöversikten (sid 1 9 ) , i första hand vid s k status constructus. Men det går knappast att utifrån informanterna s modersmål förklara alla de fall av utelämnad artikel som finns . Min hypotes är här att svenskan har för många olika fall av speciesmarkering att hålla reda på och att man i början av sina språkstudier använder orden i den form man lärt sig .
( 64 ) Men elev har ingen som bryr sig om honom (eleven)
(6 5 ) Sverige har bättre livet än Egypten
( 6 6 ) vi bor i Nytt hus
Agneta Hellströms och mina iak tt agelser är mycket samstämmiga. Vi har båda observerat många fall där species felmarkerats . I materialet förekommer att bestämd speeies återges som obestämd och tvärtom , att obestämd species förklätts till bestämd.
- 3 7 -
Vidare har vi i våra undersökningar funnit utdrag ur uppsatser där bestämd respektive obest ämd species är antydd, men där artiklarna inte stämmer, liksom fall av bristande genuskongruens och numeruskongruens . Den här delen av den svenska grammatiken ors akar erfarenhetsmässigt invandrare av alla nationaliteter svåra problem och reglerna för artikelbruk och kongruens skiljer sig avsevärt från arabiskans.
Adjektivets bestämdhetsböjning .hör hemma i samma problemkomplex och här kan jag blott rapportera att vi inte iakttagit mer än två otvetydiga fall.
A t t r i b u t k o n s t r u k t i o n e r
Exemplet
( 6 7 ) m e n Lindstr öm hans kamrater lämnade fabriken (men Lindströms kamrater) (men Lindström och hans kamrater)
är ett skolexempel på hur en tematiserad arabisk sats konstrueras, och jag vill gärna tro att det är modersmålet som övat inflytande på upps atsskriva ren liksom i följande exempel där jag vill tolka ur sprunget som en arabisk status constructus:
( 6 8 ) om privat andra människa
(om en annan människas privatliv)
Tolkningen blir ännu rimligare om man håller i minnet att arabiska adjektiv kan användas som substantiv och vice versa.
Det är samma uppsats skrivare som åstadkommit båda felen. Hon h ade när hon skrev varit i Sverige i ett och ett halvt år och uppgav sig kunna bara lite engelska.
- 3 8 -
D e v a n l i g a s t e s y n t a x f e l e n
Vå r a svenskskrivande arab e r har vi s at s i g ha vi s s a s vårighete r m ed ord
följ den i svenskan. Där obj ekt ell e r adve rbial inlede r huvud s at s e n har informan
te rna använt rak ordfölj d , tr ot s att den a r abi ska verbal s at s e n har s amm a (oför
ände rliga ) ordfölj d ve r b + subj ekt ( s id 7 , 2 5 ) . Omvänd ordfölj d i huvuds at s ,
s om skulle ha haft r ak , fö r ekom m e r , m e n s par s am t .
Sve nskans krav på rak ordfölj d i bi s at s har i nte ob s e rve rat s a v alla in
formanterna och det s tår inte hell e r riktigt klart för dem att indir ekt tal åte r
g e s i bi s at s form i s ve nskan ( s id 2 6 ) . Vandr ande adverb elle r negation kan
lätt ham na fel i bi s at s m e n inte så ofta i huvuds at s ( s id 2 6 ) .
Skr ibe nte r na s lö s ar gärna m ed s am or dnande konjunktioner , fö rväxlar olika
type r av foge ord m ed var andra och uteläm nar alltem ellanåt r elativpr onom en ,
där kor r e latet har obe s täm d s pec ie s ( sid 2 7 ) .
Svenska ve rbtem pu s är ett krångligt kapitel för arabe r . Förväxlingarna
m ellan olika tem pu s i det fö rflutna är talrika , lik s om förväxlingar m ellan
pr e s ens och det fö rflutna s tempu s ( s id 1 6 , 2 ö � Finit ve r b och kopula har
utelämnat s i ett s tort antal fall i öve r e n s s tämm el s e m ed den ar abi ska
nominal s at s e n ell e r s om hj älpve rb i s amm ans atta tempu s ( s id 7 , 3 0) .
Infinita ve rbform e r har använt s i s tället fö r finita i ett s tort antal fall
och det m ot s atta har intr äffat nä stan lika ofta ( s id 3 1 ) . Pr e s ens har fått tr äda
in där vi skulle ha använt i nfinitiv . Sve nskan kan ju nominali s e r a ve rb an
tingen s om infinitiv m ed infinitivm ärke el ler s om hela bi s at s e r med finit ve r b
form och ut skrivet subj ekt . Denna typ av nominali s e ring har arabe rna ock s å
haft s vå rt att utföra helt korr ekt . Man har tr ott s i g använda ve r balnom en m e n
har i stället använt infinitiv utan infinitivm ärke elle r finit ve r bform ( s id 1 8 , 3 1 ) .
Det arabi ska s ättet att använda ve rb utan att skriva ut subj ekt sp r onom en
har uppenbarligen övat inflytande . Det finns åtskilliga fall av ut eläm nade sub
j ekt s pr onom en och des sutom ett par fall av öve rflödiga form ella subj ekt.
Ens taka förväxlingar m ellan subj ekt s - och obj ekt s pr onom en för ekommer
( s id 7 , 3 5 ) .
Lik s om många andra invandra r g ruppe r vi s a r a r abe rna s vårighete r i att
behandla po s s e s s iva pronom en . Sär skilt s t or a p r oblem vållar skillnaden m el
lan r eflexiva och icke - r efle xiv a po s s e s s iva pronom en .
- 3 9 -
Det svenska kom plexet av artikla r , genu s - , num e r u s - och be s tä m dhet s
böj ningar är uppenbarligen s vårt att bem ä st r a inledning s vi s ( s id 3 6) .
Stavfel i övning supp s at s e r är förm odligen inte r ätta s ättet att upp -
täcka och s y s tem ati s e r a fonologi ska fel . Här s kall bara s äga s att vokal -
förväxlingarna är talr il<a och kan ha s itt upphov i den ar abi ska fonem r e pe r
toaren , s om bara e rkänne r s e x vokalfonem , tr e korta och t r e lång a .
- 40 -
ENGLISH SU MMARY
Arab s write Swe di s h . Ar abic Syntax and Arab s' Syntactic E r r or s in Sw edi sh
The r e port c ombine s a s urvey of s om e bas ic point s of Arabic language
s tructu r e with the pr e s entation of s om e typical s yntactic e r r o r s made by
Ara bs in Sw edi s h com po sitions . The pur po s e is to help teache r s unde r stand
grammatic al pr oblem s that fac e Arabic learne r s of Sw edi s h.
Two unpublishe d e r r o r analys i s pape r s , one by Agneta Hell s t r öm Shaw
and one by the pr e s ent author , have fur ni shed m ate rial for thi s r eport .
They form part of a large r s tudy of immigrant s ' e r r o r s in Sw edi s h which
will be pr e s e nted extens ively lat e r .
The s e ction o n Ar abic (pp. 4 - 2 3 ) deal s briefly with the dialectal
variation and the c onc ept of Standar d Arabic , w riting , and word
formation , and then pr oc e e d s to s yntactic phenom ena : the s t ructure
o f m ain clau s e s , subordination, ne gation , the verb phr a s e , and the noun
phr a s e .
In the s e ction on problem s for the learner (pp. 2 4 - 3 9 ) , the author
pr e s ent s a s election öf c ons picuou s er ro r s from the unde rlying material
and di s cu s s e s pos s ible s our c e s of influenc e fr om Ara bic s t ructur e .
Common e r r or s in the m ater ial c onc e r n , i . a . , the plac em ant of s ubj ect
and finite verb in m ai n and subordinate c 1aus e s ; the c onstruction of
indirect s peech ; the u s e of conjunctions ; the u s e of t ens e s ; the u s e
o f finite verb form s and the c o pula ; infinitive c ons t ructi ons ; the u s e
o f subj ect pr onouns and form al subj e ct s ; the di s tinction o f r e flexive v s .
non-r eflexive pos s e s s ive s ; definitene s s and artic1e s .
Ordli sta
' a
anna
am s i , u ayy
bac da
bayt
bint
dahaba
daxala
fl �ad[d
hal
- hu
( - )hum
huwa , ibtada ' a
' ilä , . lnna , ittafa qa
kam
kataba (ipf yaktub )
kätib
kitäb
kitäbah
kullu
la
lä
l -läzim lam
lammä
lan
lladf
lay s a
libä s -ma
min
':' 4 1 -
fr ågepar.tikel
att (i nomi nal s at s )
igår
vilken (fr ågande pr onom e n)
efter
hu s
flicka
gå ( e g . han gick/har gått )
gå in ( e g . han gick/har gått in )
i (pr ep)
ny
fr ågepartikel
honom/hans , det/de s s (pe r s /po s s pr onom e n)
de /dem /de r a s (pe r s /po s s pr onom e n)
han (pe r s pron)
börja (eg han börj ade/har börjat )
till (pr epo s ition)
ve rkligen , att
komm a öve r e ns om ( 3 : e pe r s perf s ing m a sk)
hur många (frågeord )
skr iva ( e g han skr ev/har skrivit )
skr ivar e , skr ivande
b ok
skrivning , att skriva
alla , varj e , hela
till (pr ep )
inte
de t nödvändiga
inte
inte
kom m e r aldrig att
s om ( 3 : e pe r s m a sk s i ng )
det är inte s å att ( 3 : e pe r s m a sk s ing )
kläde r
inte ; vad ( negati on , fr ågande/dem - r el pr onom e n)
av , från , än (pr e p )
maktub marid mhattah m�callim mu c allimah qaddama (ipfyuqaddim) qäbala qä ' il qä1 a qara ' a qitar ra' a r agul
, :-ra IS
rakaba sa- , saufa sa ' ala
c sa b .. c sa r ta cam . c -ta awun tamtl1 tawil taw![q wa walad
- 42 -
brev s juk station lärare lärarinna erbjuda (eg han erbjöd/har erbjudit) möta (eg han mötte/ har mött) talare tala (eg han talade/har talat) läsa (eg han läste/ har läst) tåg se (eg han såg/har sett) man ordförande åka med (eg han red/ har ridit) skall (prefix, preverb ) fråga ( eg han frågade/ har frågat)
o svar hår mat samarbete före ställning lång stärkande,för stärkning och pojke minister jordbruk
- 4 3 -
Förklaringar till fonem bete ckninga r na
s töt s om i danska ' j a ' ,
t th s om i e.ngel ska ' think '
d th s om i e ngel s ka 'the r e '
z s i engel ska ' no s e '
� j i fr anska ' j our ' ell e r j i e ngelska ' j ourney '
h tonl ö s faryngaljlaryngal
x tonl ö s postvelar frikativ , ty ska ach- laut
g tonande po stvelar t r emulant , s om rullande fr anska r
§ r s i s ve nska for s
s velari s e r at s, finn s ej s om fonem i svenskan
d
t
d
"
"
"
d ,
t ,
d
q bakre k - ljud
"
"
I I
w s om i engel skans ' want '
y för kons onanti ska i - o ch j - ljud
Övriga fonembete �kningar s täm m e r öve r e ns m e d , gängs e_ .bruk . Str e ck öve r vokal ( t ex ii ) ang e r att vokalen är lång .
-44-
LIT TERAT U RFÖR T E C KNING
Aboul - Fetouh , Hilmi M ( 1 9 6 9 ) , A Morphologic al Study of Egyptian
Colloquial Arabic . Mouton. The Hague .
B ate s on, Mary Cathe rine ( 1 96 7 ) , Arabic Language Handbook. C e nt e r fo r
Applied Lingui s tic s . Washington D . C .
B e e ston, A F L ( 1 9 7 0 ) , The Ar abic Language T oday. Hutchins on U nive r s ity
Library . London.
B i s hai , Wil s on B ( 1 9 7 1 ) , Conci s e Grammar of Lit e r ary Arabic - A New
Appr oach. KendalljHunt Publi s hi ng C om pany . Dubu que , Iow a .
Ele rt , Cla e s - Chri s tian ( 1 9 7 0 ) , Allmän och svensk fonetik . U pps ala .
Fergu s on, Charle s A ( 1 9 5 9 ) , Digl o s s ia . I : Word 1 5 , 1 9 5 9 , 3 2 5 - 34 0 .
Cambridg e , Ma s s .
Hammarbe r g , B j ö r n & Vibe r g , Ake ( 1 9 7 5 ) , Plat s hållartvånget , ett s yn
takti skt pr oblem i s ve nskan för invandrar e . SSM Report 2 . Stockholm s
unive r s itet , Institutione n för lingvi s tik .
Hamm arberg , B j ö r n & Svens s on , B engt ( 1 9 7 5 ) , Sve nska s om fr ämm ande s pråk -
e n lärarbok . Stockholm .
Hanna , H Mor c o s ( 1 9 6 7 ) , The Phr a s e Structure of Egyptian C olloquial
Arabic . Mouton . The Hague .
Nylund - B r odda , Eli s abeth & Holm , B ritta ( red ) ( 1 9 7 2 ) , _De s kriptiv s vensk
grammatik . Stockholm .
W e s s en , Elia s ( 1 9 6 8 ) , Vårt s ve nska s pr åk . U pp s ala .
Wright , W ( 1 9 7 1 ) , A Gr amma r of the Arabic Language . Cambridg e .