BUaga 16
ANPASSNING, B N H PRESTATI N
Orebroproiektet
I
Planlaggning
David Magnusson - Anders Duner - Rolf Beckne
Avdelningen for tillompad psykologi
Psykologiska institutionen
Stockholms universitet Mars 1965
Avdelningen for tillampad psykologi Radmansgatan 70
Stockholm VA
Tel. 34 08 60/427
Forest6ndare: Do::. David Magnu~son
ANPASSNING 1 BETEENDE OCH SKOLPRESTATION
Rapport on1. pagaende fo:rskning
David Magnusson Anders Duner Rolf Beckne
lVIars 1965
I denna rapport redovisas det hittilla bedrivna arbetet i en lang ...
tidsplanerad undersokning on1 skolelevers anpasoning, beteende och
prestation. De allr.o.anna riktlinjerna for undersokningen droGs upp un ....
der varen 1964. I juni sa:r.nmc. ar beviljade skoloverstyrelsen r ... '1edel
till undersokningen for budgetaret 1964 ... 65,. Skolledningen i brebro
redovisade tidigt sitt intresse., Skolstyrelsen har senare bekraftat
detta och aktivt medverkat till att undersokningen hittills kunnat ge ....
nor£.tforas utan svariuheter.
Arbetet med rnetodkonstruktion och en rnera c1etaljerad planlagg
ning paborjades den 1 septernber 1964() Fran denna tidpunkt intradde
skolpsykologen i l>rebro, fil. kand .. Rolf Beckne, i projektet son'1 ad
rninistrator och sar.nordnare av de olika delarna av arbetet n'1ed n1.etod ...
konstruktion, Han har ocksa son1 lokal kontaktrnan for undersokningen
ensarn svarat for den lokala organisationen av datainsamlingeno
I arbetet r.o.ed sa:r.nmanstallning av testbatterier~ konstruk:tion av
nya n:1etoder och bearbetning av redan anvanda har flera pers oner
n1edverkat. Fil. kand. Dorothy Been bar svax-at for lT1.etoder for in ....
san1ling av information o1n elevernas a1nnes ... , linje- och yrkesval#
fil. kand. Rolf Beckne for andra enkater, del vis i sa1narbete n1.ed fil.
stud. Ingrid Kindvall, fil .. kand. Inger Josephson for sociometriska
r.tletoder., fil., kand~ Birger Lejdare for lararskattningar och fil. kand~
ICarin Nordenstan1. for den ser::-1antiska differentialtekniken vid insan'l
ling av data rorancle elevernas attityder och varderingar. Den 1 janu ...
ari 1965 pabor jade :fil. kand. Borje Nyman arbetet som ansvarig for
samordningen av den on1.£attan.de databearbetningenc
Den i en undersokning av detta slag viktiga in:formationen till be ....
rorda parter har getts pa olika sa.tt. Samtliga rektorer och larare har
i forsta skedet inforr.o.erats genon1. sarskilt Pl\11.., Foraldrarna har natts
dels genom direkt inforr.nation till foraldraforeningens ordforandekon ...
vent vid ett samrnantrade i december, dels genon'1 aktiv n1.edverkan
av pressen, sorfl Himnats fullstandig inforr.nation or.n r.o.alsattning,
planlaggning och anvanda xnetoder,
Den fortlopande in£orr.nationen till och fran olika berorda grupper
ges genom en arbetsgrupp med representanter fran dessa. Medleril
rna r i arbets gruppen har hittills utom undertecknade varit under vis ....
ningsradet Sven-Eric Henricson som representant for skoloverstyrel.,.
sen, lansbostadsdirektor Eric San1.uelsson (skolstyrelsen i t~rebro)~
t,. £. skoldirektoren Sven :Cvlogard, rektor Sven Orbrinl-c (rektorskolle ...
giet)~ fru Inga-Greta Rundberg (foraldraforeningen): adjunkt Sven
Fraenki (hogstadieHi:rarnah folkokollara:re Bengt Brodin (lararna pe:~
rnellanstadiet); s r:n£.s kolliirare 11Iajvor Blohn .. (Hirarna pa lagstadiet).
Ordforande i arbetsgruppen ar undertecknad Magnusson. Vidare har
forste skollakaren f-IanG Linderoth varit adjungerad till arbetsgruppen.
Allt n1aterial sor.n tillstallts elever, Hirare och foraldrar har i
forvag granskats av arbetsgruppen., som genon1. sina synpunkter bi ...
dragit till en adekvat utforn1.ning av rnetoclerna.
V:i.d tidpunkten for avlarilnandet av denna rapport har huvuddelen
av datan1.aterialet insarnlats. Arbetet harmed har kunnat bedrivas
utan storningar.
David Magnusson E .laborator Forestandare for Avdelningen for till .... lan1.pad psykologi
Anders Dun~r Universitetslektor
Rolf Beckne Fil.kand. Skolpsykolog i Orebro
Innehallsforteckning
Forord
L, Bakgrund
II. Allr:na,n rnalsattning
1,. Analys av de faktorer, sorD bestarr1n1er anpassning, beteende och prestation
A .. Prognos av anpassninrs
B. Prognos av fra:rngELng i utbildning och yrke
c. Provning av rehabiliteringsatgarder
2. Utvecklingspsykologiska studier
III. An pas snings begreppet
1. Alln1an definition
z. SyrntorL'1variabler
3. 1\t~otiveringar for val av syrnton1.variabler
IV. Undersokningsplan
1, Alln1.anna synpunk:ter
2. L:~1ngtidsplanering
3. Forsoksgrupp
4. Screening
5. Extren'lgruppundersokning
V. .l\tletoder i screeningundersokningen
1. Albnanna synpunkter
2. Be ga vning svariabler
3 .. Skolprestationsvariable:r
A. Standardprov i ;~1rskurs 3
B. Standardprov i arskurs 6
c. Standardprov i arskurs 8
4. Int res s evar ia bl e r
5., Attityder och varderingar
G. Yrkesval och linjeval i arskurs 8
7 .. Karnrat- och sjalvskattningar
8 .. Lararskattningar
A. Alln1.Eint
B. Regist:reringsr...1etod
9. Elevenkater
1 o. Fora1draenkat
Sid.
1
4
4
5
5
6
6
7
7
7
10
15
15
16
17
19
21
23
23
24
25
26
27
28
30
31
33
35
36
36
38
41
43
I. Bakr;rund
Vid studiurn av proble:r£1 sorn sa:rnrnanhan3er r.ned barns formaga att
klara skolarbete av olika slag har man hittills i huvudsak agnat sig at de
intellektuella forutsattningarna. Vid fors~sk till prognos av skolfrarn::_;ang
har man vid anvandning av sadana variabler natt ett tak for validitetsvar ...
den, som tycks ligga vid orn.kring o. 70 n'1ed konventionella matt pa skol
prestation s om kriterier. Dettc.. innebar, att r.nan endast i allra gynnsa:rn
rnaste fall kan predicera 50 procent av variansen i skolprestation. De ov ....
riga 50 procenten har rnan rned foga frar.:1gang forsokt forklara. Behovet
av rnera forsknins rorande andra personlighetsn.lfissiga faktorer och deras
inverkan pa prestationsniva liksorn av battre rnetoder att rnata sadana fak
torer har blivit alltmera uttalat.
En analys av de faktorer som bestammer anpaosning och prestation
i skolan jEi.lnte i sarnband darmed utvecklade n1.atrn.etoder skulle ge rnojlic
heter till dels exaktare prognos, dels en differentialdiagnostik, son'1 opp
nar vagen for rehabiliterincsatgarder for elever rned en i forhallande till
de intellektuella forutsattningarna d2Uig prosnos. Det forefaller sannolikt
att vissa faktorer kan visa sig relativt l~tt atkor.o.liga for behandlin[S av
storre grupper elever. Det kan rora sig om t. e''· socialpedagogiska at ...
garder. Andra faktorer kan krava betydligt rner ingaende behandling.,
t. ex. terapi, n1en sadana atgarder kan da sattas in i ett gynnsarnmare
skede an vad son1 oftast blir fallet.
Problem son1 sa:rnrnanhanser r:t1.ed anpc.ssninc och disciplin hor for
narvarande till skolans allra svaraste. De frar~:.ste:-:: son1. oors pa det r'Je-'-"' <..J
dagogiska och undervisnincsr;:1etodiska or.nradet kon.Tr-£:ter beklagligtvis att
ha endast begransat varde for den stora elevgrupp~ so1n harnn1.as av an
pas snings svarigheter' om inte sarskilda at82:.rder vidtasas for att soka
los a des sa problem.
Problemen bedon1.s av praktiskt verksan1.xna pedagoger ha okat n'l.ar ...
kant under senare ar. Larark3.rernas tales:rn.an har i olika samn1anhanc;
uttryck farhagor for den orovackande okningen av anpassnings ... och dis
ciplinproblem. Barn- och ungdo1nspsykiatrien rapporterar ett kraftigt
vaxande behandlingsbehov gallande allt gravare storningar.
Skolan har beak.tat dessa problem genom utokade mojligheter for elev ....
vard. Organisatoriska forandrinsar i form av sankt elevantal i avdelning ...
arna, generosare bidragsbesta1n1nelser for specialundervisning i olika
former och snabbare behandlingsrutiner for disciplinarenden utgor n2..sra
- 2 ...
rnedel att angripa de nar.o.nda probler.'"len;. Andra forstarkningar licger pa
det personella planet i forr.o. av en del nya elevvards:funktionarer med spe
ciella uppcifter, to ex,. skolpsykologer~ skolkuratorer 1 yrkesvalslarareo
Den fornyelse skolan senornsar inneba~~ bL, ao utC>kad oblicatorisk skol""
gang under en for eleverna '.riktig utvecklincsperiod., :::Gn fortsatt frivillic
utbildning blir ocksa allt vanligare" Detta in:nebar att c:llt storre andslal.,
av vclr ungdon1. lconJ.!:T1er ate '"v-ara s·~u,Jerande r. Stora krav kornrfler att st~n ...
las pa slcolans resurser for elevvJ.rd., S:>:n1. en forutsattning for en effektiv
elevvard a:r det ang8l2lge~: att kc:t1·tJa3ca de fald.:orer,~ oon"1 paverkar anpass.3
ning, s oxn den 1nanifest k.ornr;-1er till uttr-/c~:e i elevernas beteende och pres ...
tation i skolan~ :Kraftir:[a inveoteloinoaJ.~ i utby(<r:naden av skolans elev..-,dl.rd~ (__) (J ........ u
ande funktioner ar att vairta~~ Ivied batt::::'e kunskaper orn de faktorer oorn
bestan1.mer elevernaf; anpassnine kan skolans utokade resurser utnyttjas
pa basta mojliga satto
Det forefalle:r vara en aJ.lr.ati.n uppfattnins att anpas snincsproblernen
under de senare skolaren ar de :mest angelagna att kor.nma tillriitta 1ned.,
Det rn~l.ste emellertid papekas ~ att de tidigare skolaren for barnen her en
utolTiordentlig betyclelse for anpass:1ingon under hol]stadieal'eno Det £inns
starka skal att intensifiera forskningen vad galler den yngre skolalde::-n
for att £im1a n1.edel att forbatt:ra a:1pas sning och preotation under senare
skoL:1r.
Den yttre nydanincsen a.v skolan rnaste aven ioljas av en inre nydaning:-;..,,
process.:; dar gocla nndervisninJDDJ.etodert) elevv.3.rd och trivselbefralTJ.jan,,
de atcarder u.tcor c;rundforutsattningar feLt' '"'tt f:t"Cl.Till_}ftnssrikt bernasb."ande
av ett Sa vasentlif]t problelT~ inor.n. skola:n.S inre a:r-bete GOm anpassniUf3S...,
problernen utgor ... Uta:n en sadan n1alsat-:::ninc; i clet inre arbetet torde den
nya skolans intentioner k11.appc.,s·:: kunna forverl,::lic;as, Ansvaret hiir£5r :J.vi
lar saval r.t'1ynclighe·:~erna sorn. okolar'.S befattnincshavare av alla lcategorier~
JVlyndigheterna kan hai" bidraga J:TH3d fo:r.utsattn~.ngar for en s&dan inre nyc~
daninc~ En av de viktisaste forutsattningarna ar kunskaper oh'1 vilka fak ....
torer oon1 bestannner god anpassning resp, rrlindre sod anpassning hoc
vara elever ~
Skolanpas snincsproblerDen ar till sin natur ytterlict kompliceradE: och
r.o.angfacetterade och kan inte stude:r·as sorn en isolerad foreteelse inor.t1
skolans varld., Skolans anpassnings- och disciplinproblem hor intim.t sanl·~
r.oan r.ned och utgor en aterspegling av sarn.b.allets uppfostringsprobleinc
Forhallanden utanfor skolan 1~1aste darfor inga som betydelsefulla fakto~.
rer3 da det galler att studera anpassningsproblen1en i dagens skols":· ;;a ...
tiont>
- 4 -
lvled utg.3.ngspunkt fran de allr;~anna synpunkterna i den diskussion OlT1
bakbrunden till detta projekt, s :.xrn forts i det inledande a vsnittet, kan T.L'}:il~ ..
sattningen prec:i.seras narrt1are" Vi kan harvid sarskilja tva problerl.'1o:-nra
den~ oo1n skall penetx·eras.
1. Analys av de £aktorer, sor.n bestarnrner anpass1_1.inr5 1 beteende och.E..~
tationo
En analys av detta slas £oruts2itter insax:clling av date\ for ett antal
hypotetiskt relevanta variabler. :Nac;ra for undersokningen vasentliga
egenskaper has vcriablerna skall forst granskas,
a} Variablerna kan indelao i
dels inre faktorer ~ sorn han£or sig till individerna sjalva: t .. exo
prestationsforn1.aga i olika avseenden, personlighetsegenska .. ~
per av andra slag, d. v. s .. dis positioner till vis sa beteende ...
n'lonster i olika situationer ~ fysiskt handikapp~ kon eller andN
ra karakteristika ~
dels yttre faktorer,. son1. hanfor sig till individens skol-~ herD·· och
fritids rniljo .. Exer:1pel ar faderns inkorr.~.st 0 s ocialgrupp., a y, ..
delnincstillhorighet, Hirarens kon, bostad~ kamratkonstella ...
tioner etc<)
b) Variablerna kan vidare indelas i
dels rnodifi~_rbara~ sadana SOril kan p:lverkas genorn olika sla[SS at .... garder o Lararens kon kan and:ras cenorn en sa enkel pedago
gisk &tgard sor.n avdelningsbyte., Vissa personlighetsegenska
per kan pc:1verkas geno:tn te:rapi~ vilket ar betydlicst svarare
och rt1er kostnads·~ och tidskravande,
dels opaverkbara, stabila" K.L1n, faderns yrke och socialgrupp Gar
i regel ej att andra~ ej heller fysiskt handikapp eller konven.-.
tionell intelligens 0 ej heller vis sa pers onlighetsvariabler o Det
ar fran denna grupp variabler de senare behandlade 11:1odera, ..
torvariablerna kommer att valjas 0
- 5 ...
c) Variablerna skall har slutlisen indelas efter en ekonor...1.isk. aspekt i
dels billirra varia bler ~ enkla fakta~ s onJ. latt kan han1.tas fran befint=
liga l'"G[SiSter ~ eller variabler ~ SOL1. kan El.atas i grupp~ to ex ..
vid Jrupptestnin8 (intellicensvariabler) ellel" T.{lGd fr£geforEl.U., 1 •. J.Cl.l".,
dolo dyra variabler > s ;1dana dar data :.--:o.aste insamlas individuellt~
t. ex., vid intervjuer med barn eller foraldrar eller genorn. in ...
di vidua.lto o tnins ~
Variabler so:n-1 beror a.npassninc;.;~ beteende och prestation skall i £ort
sattningen betecknas son'l ABP-variabler o
Analysen av ABP~,bestaru.1r1ande variabler n·diste ske i flera stee~~
Forst kan faststallas vissa variabler 11 so:;.-;:1 aan!varierar r1.1.ed ABP och
son1 kan anvandas for predilction av a:npassning eller prestation.
Darefter kan kausalitets sarnmanhang belysas bL, ao seno1r1 rnanipula ...
tiva forsok lned rehabiliteringsatgarder .. SE1dana atgarder II s 01TI har effekt
kan n'led nag on sannolikhet antas galla en orsakande faktor till pre stations ...
fornr.taga eller an pas snins"
Bearbetningen av detta problen!ornrade haT foljande tre huvudoyften ..
A. ProRnos av anpassnin;-:
l·Hi::.:- avses allrn.an anpassninG till olika situationer senare i livett~ i
skola och utbildnin[5 2 i sarnhallslivet~ i yrkesverksarnhet etc .. Bristande
anpassninc kan ta sis uttrycJ.-: sora unc;dornsbrottslighet., tata arbetsbyten~
anmalningar till barnava1"donan1nd etc,. men lean ocksa stanna vid allr.n.an
otillfrecls stallels e :i arbets situationen ..
B. Propnos av frar::1r;ang _i utbildnin;:; :)Ch yrl~e
1-Iar avses en differentiell procnos zned avseende pa de olika utbild ...
nincslinjer och olika va3ar till yrkesutbildning soxJ.'l. star till buds" Det
galler en prorsnos av :2_re_station.
Sakra:re individuella prediktioner torde £ylla ett stort behov inorn det
nya skolvasendets yrkesva.gledning och urvalssituationer, Grundskolans
n'1als M.ttning for s varar riEl.tlictvis utve cklingen a v norrngi vande provsysten1.
sorn bakgrund till betysssattning, varfor bety[3 kan komn1a att bli rnindre
anvandbara prediktorer i atskillisa sa:r.an1.anhang., Grundskolans systerLl
ger aven xnindre anvandbara prosnoser fer sryrnnasiestudier., da betygen
fran olika linjer och an1.nen ar rnindre jarnforbara, Sat.1.tidigt som dessa
data forsamras i jan1fo!'barhet;; okar behovet av en rattvisande differenti
ering mellan gyn1.nasie-, :fackskole-, och yrkesskolestudier.
Den standi~jt tillta8ande tillstrornningen till hosre skolformer torde
gora en u.rvalsp1'0C6S8 nodvandis, ;::',3_y2_l rac1sivnins SOm urval torde bli
nck1vandi8a attribut i en s&dan differentiering pa olika utbildningsvasar o
I bada fallen forelif38er behov av data for en rattvis bedornnin3 av de ele"·
vert} ooE-... bast kan tillgod~36ra sig hogre utbildning.,
Ett allt vikti:_;are led i sk·:=;lano verksar-.c1het utcc.h" yrkesvagledningen,
En effektiv yrkesvasledninc fo:rutsatter att eleven delo far inforn'"lation or:.."!
::~en y:-ckesvtirld i vilk.en ha:n skall t~::ada in~ dels far hja.lp r:{led bedo:rnninsen
av sina rnojligheter att lycka.s p.1 olil-:.:a verksarnhetsornradeno P:B. detta or.c'l ...
r&de foreligser ett uttalat behov av r.n.era k:un.okap OlTl vilka fakto:rer :~ sorn
best2.ll:J.rner frarngang och subjektiv tillf:redsstti.llelse i olika yrken., I under
sokningen vad avser prognoG on1. frarng8.ng i ntbildning och yrkesverksan'l
het kor.nn1er dessa frasoJ..' att agnas sarskild uppn1arksan1het,
C~ Provninr, av rehabiliterin;;satRa1·der
Om n'1alsattningarna enligt .A och B ovan nas, kan pa ett tidi13t stadiurn
en prognos stallas for vissa individer orn dalig anpassning senare i livet
antingen i fraga om utbildningsfraingang eller i £raga on'1 personlig utveck ..
ling och in pas sning i de VL1Xnas liv ,. Darefter kan provas r.nojlighetei·na att
genor.t1 tidigt insatta atgarder foreby13~;a och undvika denna ogynnsarnrna ut ...
veckling for desoa grupper" Exen'1pel pa atgarder ar individual..-~ eller
gruppterapi., sar.cltalsterapiv skolsociala eller pecagogiska atsarder 801':'1.
specialundervioning elle:r. klas obyte etc"
b Utyecklinssp§_ylcoloB_:!:Eka st~9J.:...e:L·
I en forsta fas av unde1•ookninc~en ko:r.1.·~raer tre ·;:)lika arskurser rned
barn i aJdrarna l 0 .... 15 £lr att studerar::; ~ vilket ger rHea rnojligheter till
utvecklingspsykologiska delundersokningar enlist tvarsnittsr.aetoden" 1-Iar
vid kornr.o.er huvudsakligen att studeras tendenser!l sor.n har rclevans aven
for anpassning11 beteende och prestationo
De tendenser sorn kan sparaG denna vas kornr:.n.er sedernJ.era att kunna
foljas upp senom longitudinella studier av de tre arskursernao sannolikt
kornpletterad n'"led ytterlieare nagon senare insatt f.trskurs tre~ Htirv:i.d
kon.'1E'1.er en utvidcninG av den stnderade alde:rsperioden att ske till c :a
20-arsaldern .. De longitudinella stud:i.erna konnner att kunna bedrivas san1-..
tidigt extensivt pa totalgrupper och intensivt pa smti.rre specialgrupper c
- 7 -
III. Anpassni:nqsbe(Sreppet
1. Allman definition
Begreppet anpassning kan anvandas i rnanga olika betydelser, och i
8lika sarnmanhang. Det har ingen entydic innebord .. En person kan ha for ....
r.nagan att anpassa sic i vissa situationer, i en viss :tniljo, rnen ej i en
annan. Vederborande ar valanpassad i den cna r.ailjon rnen ej i den anc1ra.
En individ kan vid anpassningssva.righeter visa ett beteenden1.6nster, en
annan individ~ som har liknande svarigheter, reagerar n1ed ett annat be
teende.
Da detta projekt har soin ett huvudsyfte att stuc1era vilka faktorerD
som inverkar pa barns och ungdorns anpassning skall inneborden av an ...
passningsbegreppet: sadant det skall anvandas inom ramen for dessa un
dersokningar, preciseras.
Eleverna skall studeras i skolsituationen. Probleinornradet ar darfor
till en borjan begransat till skolanpassning. Vid uppfoljning vill vi seder
r.{lera studera ungdon1arna i annan verksamhet, for en stor grupp i arbets ...
livet. For de senare kornmer vi att vara intresserade av deras yrkesan ...
passning.
Aven begrepp sorn skol .... eller yrkesanpassning ar 1nangtydiga. Det
kan vara larapli)3t att bor ja n1ed att allrnant forrnulera en verbal defini
tion, som kan ge en utgangspunkt for preciseringen av problernornradet6
lVfed skolanpas sning vill vi mena:
individens forrna:3a att finna sig tillratta med de
krav~ som skc)lan staller och den n1iljo, som sko
lan erbju.der6
Pa rnotsvarande satt kornmer vi att definiera yrkesanpassninc; pa foljande s att:
i n d i v i d e n s f o r El 2~. c a a t t f i n n a s i 8 t i 11 r a t t a 1n e d d e
krav~ sorr1 yrkeslivet staller och den miljo, som
arbetsplatsen erbjuder~
2 .. Syrntomvaria bler
Variationer i anpas sning kan hos olika individer r.ned olika bakgrund
och olika personlighetsegenskaper ta sig olika uttryck ..
Sju sadana symtorr.~.bilder pa bristande anpassning respektive god an ....
passning skall beskrivas" De kan betraktas son'l variabler eller dimen
sioner, efter vilka eleverna efter rnatning kan inplaceras. De har forn1.u ...
... 3 ...
lerats utifran besreppet skolanpassning och har utvalts pa grundval av
egna erfarenheter och studiun'l av orn.:r2k1ets litteratur med hansynstagan
de till lnattekniska aspektel· n
Beskrivningar skall c;es for extrempunkterna p:3. des;:a kontinua:, dar
den nesativa extrer..nen blir ut£orlinast besk:~:iven" De fyra forsta ut[jtlr
fran individenG betee11de vid Ico:ntakt r.Ged per3oner (laJ:are och kamrater)
rospelctive inio•· arbetsuppgilterr..a i fJkolano Den sjunde utgar fran pe:rso
nerna i incHvidenG rr.lilLio o..:h dP.raC3 bete~~nde genternot individeno
1 ~ . Storand~_ele~~.!. 0
Utatvanda storningar.
Beteende riktat :r.not personer,
a) aggreBBivt beteende centernot larare och kc.t.lTlrater (uppnosina~ uppstudsisag fattar hurnor~ slas.s r.o.ed karnrater)
b) n'lotol~iskt orolina {svart sitta stilla, hyperaktivac oroliga;) pratar i etto hogljudda)
c) passivitet (arbetsv2i.g:ran~ slohet11 indolens.:; saboterande i sin cn,rerk
, t' sarn.ne J
2" _!-Iarnn~9-de -~leyet~:.
Inatvanda sto:i.-ningar r.
Beteende 1·iktat J-~-~E: per s cner"
An[SGligatl blyga:- spanda
Beteende J:•iktat ~:r~!- uppgifter
Energif.attiga,, ka,n ej rn8bilisera in.tresse ellel" satsa p2t skola.rbe-'~'3t, uppleve1" li:itt vantri vo el
4. bverarnbitiosa elever..
Beteende riktat !not upp[~iiter <>
t5)verdrivet och spant:: ev~ ensidigt inriktade pa skolarbetet och resultat n1ed ev c asidosattande 2.V andra intressen~ pressade~ nervosa
5 .... 6., Under- re§.E_ektive over~~sterande
~l~ero
Beteende infor uppgifter (!
Lugna,:, sarn.arbetsvilliga uppr.n.arksan1.ma, hansyns .. , full a
Tryggar. nakra~ lugna
Satsar pa goda resultati) n-.t~Hinriktade:J energiska~ upplever trivsel
Avspant inriktade pa gada prestationer rned bibehan ... ande av andra intresoen
Presterande i paritet rDed begavning
... 9 ""
7. I{arnratstorda elever.
Is olerade, uteslutna ur kaxnratgrupper, hackkycklingar, i konflikt n1.ed kamrater
0n'1tyckta av kamraterna, valsedda, accepterade
I definitionerna ovan har de nec:ativa extren'1yttringarna betonats och
exeraplifierats fylligare an de positiva. De negativa utpraglin[;s graderna
utgor i forsta hand huvudobjektet for forskningsprojektet. De utgor de
allvarliga problernen i skolsarnn1.anhane.
De negativa yttringarna ar delvis varandra uteslutande. En elev kan
sannolikt ej vid vara raatningar visa si;3 vara extrem i san1.ma riktning i
bade variabel 1 och 2, eller i 3 C)Ch 4 .. De narnnda variabelparen ar dock
rned sakerhet ej endast varandras rnotsatser.
De positiva yttringarna kan alla betecknas sorn beskrivningar pa god
anpassning. De sex givna beskrivningarna tillsanrmans ser en enhetlig
bild av vis sa drag hoB den valanpas Gacle eleven.
Av detta ftHjer e:r[1ellertid att negativa och positiva beskrivninsar ej
utgor extrernpunkter pa en kontinuerlig varia bel. Fig.. 1 askadliggor den
foreslagna modellen for syn1.ton'1beskrivnin8 av de enskilda individerna. I
r.aitten av fiBuren £inns inorn. en cirkel det stora omrade inom vilket nor ...
1nalt valanpassat beteende lokalieeras. Avvikelser fran god anpassnins
kan ske i olika riktnin,cs ~ De heldragna pilarna visar riktningarna rnot e},_
trern.er i de foreslacna sym.tomvariablerna 1 - 7 sa son-:t de skulle kunna
tankas ligsa. Undersokningens en~piriska resultat koriln'1er att ge oss en
exakt bild av pilarnas riktning son'l vektorer. De beteenden sor.n svarar
rnot rt1otsatserna till variable rna har n1.arkerats rned streckade pilar o
Motsatsen till storande beteende, variabel 1, ar rimlistvis positivt kor ...
relerad utan att san:GY.tanfalla n'1ed harnr.aat beteende, variabel 2 .. Under ...
prestation kan antas hora sarnman n1ed brist pa rnotivation, variabel 3 11
overprestation med overan'1bition1 variabel 4, dock utan att sar.amanfalla.
... 10 -
1. Storande elever 6. Overprestation
!! //
5 .. Underprestation
Fig. 1
3. 1/Iotiveringar for val av oyrntorr1variabler.
Utatvant storande beteende ar den del a v rt1is san pas snings syndror.net,
s o:rn i dagens skolsituation ar den nJ.est uppr.narksamr..Gade av larare och
av skolfolk i allrr1.anhet. Disciplinoituationen i daseno skola uppfattas av
flertalet undervisare sorn det n'1est angelagna problern, nom den nya sko
lan pa allvar har att ooka komma tillratta n1ed. Valet av delvariabler
inorn den har [jruppen av r£1iosanpassningssyrnton1. grundar sig dels pa studier och utredningar rorancle disciplinsvaricheter inon1 den oblirsato ....
riska skolan (se litt .. (Sversikten) dels pa de erfarenheter, so1n de prak ...
tiskt verksan1.ma pedagogerna forvarvat och s on'1 kommit till uttryck i in ...
sandare, i diskussioner och ide batter i dagspress och fackpress. Skol
psykoloe;isk och barnpsykiatrisk verksamhet har i stor utstracknins varit
inriktad pa undersokninsar och :'itgarder son'1 just ga.1lt storningar av dis
ciplinar natur.
- 11 -
Erfarenheterna och kunskaperna fran kallorna ovan har skapat sru..~d
valen £or va:r indelning i tre undercrupper av yttre sV)rande beteende/"<
namligen
ac;sressivf. beteende
rnotorisk oro
l\Jled denna in.delnins so:::-n Sl"'UY.J.d har vi velat konstruera 1netoder sorD.
Elevstornins2-:r av ovan rubrice:rac1 art har varken i nndersokningar
eller genom lararnas reaktioner kon1.rnit att uppnl.arksanl.rnas i lika hog
crad oo:G1. yttre storande beteende\, Probleraen har knappast varit av sar.c'1"·
n1.a allvarliea karaktar for skolans arbetsforrnex· eller for okolans befatt ...
ninsshavare., De har::u:nade elev.:3rna bar inte sivit upphov till nasra disci ...
plinproblem eller foranlett nacra atgarder fran skolans sida., 0'fta torde
des sa storningar ej ha ur)pr.n.arksan1.r.natsl' df~ yttrinsarna ej varit av ntat.---.
vand natnr utan tagit sic utt:ryck i forrn av tillbakaclrasenhet~ stillatisandeu
stillsar.o.het och lugn .. Sadana yttrinsar forknippas a.ven n1.ed harrnoni och
valbe£innande hos elever och kan darfor sivetvio inte utan vidare uppfat ...
tas s o:;:n syn'1torn pa inre storningar ~ Sannoliict O..:r la:;:o=>.:rnas r:nojlighete:r
att bec16Lla cles sa 1 1har::1:t:·tade el.::;ver 11 rn.indre i:in vad sallc.r storande bete ..•
en de<>
Infer anpassningsproble:('n~ O(~rn taro sig des sa uttryck kanner sic la
rarna ofta osa,k1~a och hjalplosa" Da beteendet ej heller ha:.r varit provo,>3
cerande har foljden 12-tt blivit11 att ele-,;·erna ej fatt den hjttlp de behovt.,
Problernen r:1.aste dock bet~caktas L.J.1.ed r.cdnst san:n~na allvar s o1n ett
yttre etorande beteende .. Det fin:ns oka1 att anta att prognoser.. for fran'lti ...
da anpas snin;ssforn'laga och pers onlir;hetsutveckling kan vara battre for
den aktive an for den passive.~
Inte sallan rnoter n'1an elever for vilka skola:J. och arbetet dar ej ar
tillrackligt stimul·:crande eller intres sevackande" Ofta utmarkes sadan2,
elever av bristande energitillgancar eller svac; initiativforrnaga .. De "l1ris ....
ter i uthallichet och har ovart att inrikta sig lYtOt uppstallda 11.1.alo Skolan
blir 3arna for dessa elever ett nodvandist ont och de upplever den h1.te
sallan sorn ett tvans .. De upptrader passivt och. likgiltigt i arbetssitua-
... 12 -
tionen och far ofta ord orn sig att vara sloa"' slappa~ loja och haglosa, De
drabbao latt av skolleda och har en benagenhet att kanna vantrivsel rned
skolgangeno i synnerhet under hogstadiearen., Anpas sningen till skolans
krav innebar for dern betydande svarigheter., Deras proble:rn bor go:rao
till forernal for grundliga studier 1 d& situationen b:3_de for denJ. sjalva~ for
ovriga elever och for HirarG kan V~1~a p~1frestande och svar att losao Den
forHingda skolplikten :rnotivel~ar inte n1.inst behovet av sadan for skning&
Det ar inte helt ovanligt rned barn;l son'"! gar in for skolarbetet IYHJd
stor ambition,. Detta kan vanligen inte tas s on1 tecken pa :r:nis sanpas oning
utan noteras tvarton1. x:ned tillfredsstallelse av foraldrar och larare .. Det
£inns dock bland des oa elever en del s ol-.rl later skolarbetet inta en dorni-
nerande roll i oitt liv och soE:t borjar tillr{lata resultaten av prestations ...
prov storre vikt an de bor :1.a. .. De spanner sina krafter Elcr an solJ:"-'. kan
anses nyttigt~ blir nervosa infor prov, kanslic;a f6:r jarnforelser .. Det ar
rnojligt att vis sa eleve:.c rned detta beteende:rnonsteJ." i lagre arskurs er
son1. ej nar frar.ngang i sina arnbitioner sa srn2tningorn sL3.r over i ett r:aot ...
satt beteende ..
Det ar av intresse att studera denna grupp, vilka faktorer~ sorn kan
ha lett till detta beteendemonster och folja d;:;n for att iaktta anpassnings ...
r.o.ojligheterna under intrttdet i arbetslivet ..
~y~r~t.?!l!~~: ~.2: 1: ~1- ~: § :_ _?~~~.r--:_ .?~!1_ ~~~~ :e::: ~ ~ !C: t~:::; ()ver- eller underprestation kan definieras i relation till en norr1'1a1 ...
pre station.,
Det har varit vanligt att utg& fran intelligens. On1 intelligens vore
den enda faktor s OlY.t be staTnnler skolp:restation skulle n:1an inon:1 rD.atnings ....
felens ran'1 helt kunnu. p:rodicera prestation.,. Det har inledningsvis pape ...
kats att i basta fall 50 o/o av prestationovarians kan prediceras fran intel ....
ligens:r:natningar <t Kapacitet ar ej den end2. faktor sorn bestamrner funk~-.
tionsformaga. Ocksa andra iaktorer h.ar betydelse. Innan dessa andra
faktorer ar kanda kan vi prelhninart definiera over- och underprestation
son:1 skillnaden n1.ellan fran intelligensbestarDning predicerad prestation
och verkligt uppna,tt prestationsn1att.
Underprestation ar latt e1tt acceptera so:r::t ett uttryck for n~issanpass-~
ning 3 ett syn"ltorn pa att individe:o.1 ej forrnar anpassa oig till situationen
och utnyttja sina resurser e£fektivt for att n&t resultat,;; lVIan kan anta
positiva sam band rned syrntorn s o1n ytt:re storande beteende och/ ell or
r.cJ.otivationfattigdon'1.,
- 13 ...
Det kan er-n.ellertid antas att aven overp:i."'estation i vis sa fall kan vara
syr,.J..ton'l p2t n1.issanpassningo Det innebar att individen presterar avsevart
rner an kar.'l.rater xned sarn:rna intellektuella forutsattninear .. Detta kan
innebt~ra en anspanning i skolarbetet sorn ti.r for stark och sorrl ev. skad
ligt paverkar en c.lloidic; personlighetsutveckling., I sadana fall kan Elan
vanta positiva sarnband rned syrntornbilderna hamning och/ eller ka.rnrat
storning" Det a:r en1.ellertid alldeles ldart att aven hogt overpresterande
elever kan vara valanpassade e Det ar E'lojli[:(t att elevens intressen ar specialiserade pa just de oElrc~tden~ s orG skolarbetet beror"
Forhallandet kan ernellertid vara liknande for den underpresterande ..
Starka specialintreosen kan drc.. all uppn1.arksar;-.iliet frb\n skolarbetet~ soD~
ger daliga resultat .. JVlan kan da konstatera d2Jig skolanpassning.:> de av
skolan stallda kraven. och. erbjudna rnojlicrheterna kan eleven inte anpas sa
sig till~ Han kan e:rn.ellertid ur andra synpunkter vara ytterst valanpa8(;lad,
t. ex. da han pa fr:i.tid far a.gna sig at spccialintressen, Problematiken 2~r
kor.o.plicerad och undersokningsm.odellen n'laste anpassas n'1ed hansyn har ...
till~
I senare stadier koiLl.rner over- och underprestation att kunna on'lde ....
finieras so1~:-1 skillnaden n'lellan verklig prestation och en annan och battre
prediktion1 sorn kan goras l.1tifran en utforligare prediktionsekvation:~ dar
andra variabler an. intelligens ingar, t,e:x:, stabila vc:..riabler, Darvid kon1-
~c1er rnodifierbara variabler att ku.nna analysera.s rnec1 detta hjalpn1.edel,
varefter verka.n av olika typer av a:tgarder lean faststiillas .. Det kan note
ras, a.tt ju battre prediktionen ti.r des to lagre kon1.n"I.er reliabiliteten i
over- och underprestations:rn.attet att vara .. Vid pe:rfekt prediktion kor::lrner
hela variansen i over.,. och u:nderpreotation att kunna hanforas till r.na:l::fel
och reliabiliteten blir 0 o
Vid utnyttjande av denna variabel fi)r uttac;ande av ext:rerngrupper
kornrner regressionseffel\1: en a·tt inverka starke p& srund av den mattliga
reliabiliteten :)Ch den lB.ga kvoten n1.el12.n storlek pa extrer:.'l- och total ...
grupp'" I-Iar finns rnojlighet att genorn raatningar rned alternativa instru
ment elirninera detta :feL
I(amratskattningar har i vissa ar.nerikancka underc;okningar vioat
sig vara goda prediktionsdata rned avseende pa anpassning.
Andra iakttagel8er stoder den uppfattningen att tidigt iakttagna stth: ....
ningar i karnratkontakter foljs av senare svc~trigheter nred anpassning till
arbetskalnrater hos den vuxneo
- 14 ...
I-\an1.ratbedornningar och socion:1etriska data kan r_,_'led Hitthet insan'llao
i skolor och eleverna ar i regel positiva till rnedverkan. 1Vlanga tidigare
resultat tyder pa att kar.c-1raternas kannedom or.n varandra ar en mycket
vardefull inforrnationskalla. Detta galler icke lL"1inst kar.nratstorningsva
riabeln.
IV. Undersokninpsplan
1 .. i1~lraanna synpu...~kt~
P:~-v den p:resenterade r.na1sattningen ha:r fran'lgatt att detta forsknings ....
projelct angripel' synnerlisen kor.r:1plicerade probler-nor:ctradeno Analysen av
faktorer s or.n bestaElTI:ler anpas sning$ beteende och pre station kan ej for ...
vantas ge en enkelt struktt1.rerad bild av forh2cllandena(l
Trots att l ·.·oblen1.en pa gTund av sin sto:ra betydelse har bearbetatG
av xnanga forskare kan :r.n.an £astsl2. att utc2 .. ngsHiget inte ar sRdant att vi
h.ar kunskaper son1 gor det nrojligt for oss att or ... J.edelbart uppstalla prov ...
ningsbara hypoteser och i ett enda e:xperin1.ent fa slutgiltiga svar p.B. v2~ra
£rag or ..
Forskningsarbetet ar i stallet planerat i ett lancsiktigt och brett upp
Iast prograrn,, Det skall ornfatta ett flertal delprojekt, dar olika probler.o.
studeras~ r::1en dar f(jrrJokscruppen ar den SaY".tTi:na OCb. rnalsattningarna i
otort oar.nr.11anfaller.
Arbetet skall bedrivas i olika faoerj for att n.a de delrn~n, sor.o. tir
rnojliga i det aktuella lageto Varje fas ha1~ sin begransade r ... :J;:J.lsattning,
och bygger pa l'cGultaten fran de tidigarc .. Planlaggningen av undersok
ningen kan dar for i detalj uta:rbetas endast for narrnast ligsande £as~ rne
dan den langsiktiga planeringen e:ndast kan skisseras i stora drag() De all ... ,
r_nanna r.D.alsattningc~rna tjanar ernellertid so;:n. st-yrande faktorer och anger
inolYl v:i.lken ran1 den fortsattu, forskninge:n kon11ner att bedrivas ,,
I detta avsnitt skall ges planlaggningen for den totala undersokningen
i stort,.. H~Lrvid bygger vi huvudsaldigen p2t tidigare forskning i Sverige
inor.a problernoruradet" De bar o:fast varit av tva1 .. snittskaraktar och en ....
clast belyst begTansade delar av problen1.atiken ..
Forutsattninga;~ och hansynstaganden av saval teoretisk son'l praktisk
art har beaktats <$ De teoretiska forutsattningarna till vilka hansyn har
E1.ast tagas utgores av blo a~, rnalsattningsfra13or ~ definitionsfraeort rnetod,..,
valo rnetodkonstruktioner~, designfragor och statistiska bearbetningsrn.eto .....
der \) Bland overvaganden och stallninzstaganden av praktisk art kan narn.
nas: faltundersokningarr:as praktiska upplaggning~ tid och plats for c1essa0
uttagning av elevrnaterial:; undersc\kningarnas ornfang rned hansyn till
praktisk genon1forbarhet: r.:1edverkan. fran skolledning och lararpersonal
och malsrnan; undersokningspersonal~ expertpersonal pa undersoknincs ...
orten: kostnads£rc1gor: kontakt= och inforrnations£ragor ~
- 16 -
2. L3.nRtidsplanerinP:
Enligt nuvarande planering kan undersokningeno huvudfaser kom:rna
att bli foljande.
Fas 1. Screeninr,undersokninr~.
All:::.nan lcartlag,Gning a v elevrnateriulet i fors oks sruppen.
1IIatnin13 i rnode ratorvariabler ~
Provninc av prelir.o.inara hypoteser 3 11billiga variabler 11
1
no;;:::..othetis k analys ~ nl.oderator()..naJ.ys,
Hypoteskonst:ruktion, aven "dyra variabler 11•
Uttagnins av extrerngruppcr for prc)vning av de konstruerade hypoteserna,
Fao 2. ExtrelTiundersoknins.
Ivlatning av uttagna extrer:c.~srupper.
Ffypotesfor:rx:ulering.
Hypotesprovning.
Fas 3. Uppfoljning av de i fao 2 provade eleverna rned avseende p3.
Fas 4: ..
Fas 5.,
Fas 6.
a) skol- respektive yrkesutbildningsfrarngang pa, alternativa linjer :-
b) yrkesfraL-.lgz3.ng och yrkestrivsel 1
c) anpassning, r:.dssanpassning i forrn av unsdornsbrottslighet, alkoholis m, etc"
I-<or ovaliderh~.
Ny screeningundersoknin8 pa en arskurs 3. Resultaten fr2.n forsta
scrceningundersokningen prc)vao.
ProvninR av rehabi].iteringsatstirder ..
Utarbetande av f<.~rslas till :c0.ojliga reha biliteringsatgarder. Sar:'1 ...
verkan ~ned 1oke,la institutioner o1:n tillarnpnins av S..tgarder pa experi1nentgruppero
UppftHjninq av rehabiliterinqsatqarde:rnas e:ffekt.
Tendenser fran utvecklingspsykologiska studierna enligt tvar
snittsunde:rsokningen i fas l jarDfores n.1.ed resultat fran u.ppfolj ...
nine. Des sutor.n insarnlas data on1. totala pojkarupperna vid in
skrivning till rnilitartjanstgoring £r. o. m. 1969. I{ontinuerligt
foljs grupperna dessuto:rn i register hos barnavardsnamnd, polis
rnyndiehet o., s .. v.
... 17 ...
3. FC2rsoksr:;rup"R_
Det a:r synnerligen onskvart: att den studerande forsoks gruppen ut ....
gores av totala arskurser inorn n.3.got skoldistrikt.
Gruppen nfJ.aste ha en avsevard storlek., De statistiska metoder$ so;r:n
uppHiggnin!jen forutstitter.'l kraver for att sakra resultat skall kunna er ...
h2.1las vis sa r.cdnirnistorlekar., Den kornplicerade kartlaggningen av ABP ...
bestar.:-J.rnande :faktorer kan ske elY~ast orn aven undergrupper~ son1 ur
skilts p3. g:t"'undval a v relevanta rnoderatorvariabler:; har en vis s storleks ....
ordnin~~ P2.. och efter hocstadiet delas gruppen upp i r..n.anga undergrupper
efter linje .... och yrkesvaL PJ..ven dessa grupper bor ha en storleksordning
oor:.'l GOT statistiska analyser :tnojliga, Cnskvf:irt har varit att erhalla for ..
sokosrupper o:r.n c;a 1000 elever i vardera av de studerade arskursernae
E:Ce:rsorn undersokningen kon.-1n1e:r att vara longitudinell och sa:r.o.r.J.1a
eleve:r. skall foljas under en ltin£5re period# ar ,::let onskvart att forsoksort
valjs sa att ut:flyttning i ungdorasaren ar min.in1.aL: Grter n1.ed ett val ut ....
byggt skolvasende och ett differentierat naringsliv, och dar :rnyndigheterna
genor£'.1 olika 8.tgarder verkar ~lven for rika r~1.ojlicheter for ungdornens fri.,..
tidsverksamhet9 uppfyller bast detta villkor ..
Den planerade rehabiliteringsverksa1nheten forutsatter att orten har
ett val utbygct systern for psykiatrisk verksar.nhet: socialvard o. s c v o
Unders6knincen underlEtttas avsevart or2 skolpsyk.ologverksar.ohet
och studie··-- och yrk.esverkoarnhet ar fast etablerade och skolvasendet har
specialklass ... och klinikresurser,..
Orebro har ansetts i ovanligt hog grad rnotsvara dessa krav. Skollec1 ....
ningen har stallt sis positiv till fo:rsoksverksarnheten och medverkar pa oliko. satt till :]enorn:fcn:andet av undersokningeno
Iv:tot baknrunden av de :redovisade c;ynnsa:(n:rna or11standieheter som
foreligger har ',jrebro -;:,rc.J .. ts sorrL forsoksort.
Eleverna i .:lrskurserna 3; 6 och 8 lasaret 1964/65 utgor de forsta
undersokningsgrupperna~
th:·ebro stads oblil]atoriska skolvasen (arskurserna 1-9) orn.fattade
under lasaret 1964/65 9786 elever (sept~ 1964)~ !intalet klassavdelning
ar utgjorde 414 st(l varav 4 7 st specialklasser _,
Grundskolan var gencrnford i sarntliga arsku.rser rned undantag av
arskurs 9, dar enhetsskolans tirnplaner och studieorganisation ti1Vir~'1.pa
deso
Elevantalet i de till undersokningarna uttagna arskurserna 3~ 6 och 8
uppgiak tctalt till 3. 335 elever. Nagot over en tredjedel av hela eleVIJO""
pulationen vid Orebros obligatoriska skolvasen ingick sa1unda i den in
ledande s creeningunde:rsokningen~
- 18 ""
Deltagande elever fanns representerade inon1 sa:r.c.tliga relctorsornra ...
den i staden. Sarntliga stadier fanns dock ej representerade inor.n varje
rektorsorarade. H.ektorsomraden och stadier frar:~J.gar av foljande for ...
teckninc ..
Ah-:c1.by rektorsor:t1rade: Centrala rektorsor.c1radet: Enselbrekts rektorsort1rade: Holrnens relctorsor~1rade: Olaus Petri rektorso:r::;_rade: Varberga rektorsorc1r&d.a: Vasa rektorsoc'lrade: Gurnaelius skolan: }{arolinska laroverket: Nikolai laroverk: Risber[§ska skolan:
lag-, r.n.ellanstadiur£'1 lag ... ~ r.J.ellanstadiurn l-2.J- 1 r.::-ellan- 3 hogstadiurn. lEtB-, r.o.ellan-, hogstadiurn 18..g-, rnellan-~ hogstadiurn lag .... :P r.c1.ellanstadiura H1g ... , :rnellan-.t hogstadiur.n ho gstadiurfl ho gstadiurn hogst2.diurn hoestadiue.'l
I tabellerna 1-4 redovisas dels totalantalet elever i arsku.rserna 1-91
dels antalet elever ide uttacna arskurserna fordelade pa klasstyp~
Tabell 1. Totala elevantalet i 'Orebros grundskolor.
I
EJ.asstyp I
T Antal ldasser Antal elever
Norn1alklas s
ck 1 l kl
367 9287
u o :r.~.!o gnac::-£?.... ass u 9 I
t=dass 22 262 I
ass 9 101
7
I Obs.klass
I 3 17
Horselldass I 1 6 !
Cp-klass 2 16 !
' Totalt I 414 9786 ~------------------~~------------------------~--------------------~
Tabell 2. Antalet elever i olika klasstyper i arskurs 3.
I
I
Klasstyp ~~ Ant_al klasser Antal elever
I Normalklass 42 965
I Skolrnognadsklass 2 23
i IIjalpklas s 2 21 ! Lasklass 2 20
Cp-ldass I 1 9
I Totalt 1 49 1038 J I J
- 19 ...
Tabell 3. Antalet elever i olika klasstyper i arskurs 6.
Klasstyp Antal klasser Antal elever
~-~-J_o_r_~_~a_l_ld __ a_s_s~----+----------3_2 __________ _, __________ 8~9_7 ___
I-I 'al klas s
Lasklc..ss
~~p~klass,--------+---l Totalt
3
2
1
38
Tabell 4ft .lintalet elever i olika 1:-J.as styper i al"'Skurs 8.
Klasstyp Antal klasser ,.,_ ......
Norrnalklas s 43 -Iijalpklas s 4 _l
I
Lasklass -+-- 1 I Obs. klass I : 1 I l
··-
I Totalt 49 I
I ! I
4. Screening
40
25
7
969
Antal elever
1255
57
9
7
1328
j
·-
Den forsta fasen i under0okningen:t dar detaljplanerin[S kunnat ske
skall har granskas .. Den byg.cer pa ecna forskninc;sresultat och litteratur ...
g enorasan3"'
Malsattningen for de fol"sta faserna i totalundersokningen ar
a t t p r o v a v i 1 k a 13 e n e r e 11 a f a k t o r e r o o :t:.l. s a m v a r i e r a r
rDed elevernas beteende,, anpassning och prestation
i skolsituationeno
Harvid skall anvandas n-:tetoden att studera korrelationer nJ.ellan sa1Y.ttidi-
ca rnatningar .. Vidare skall data insamlas sorn ger 1J_'1ojlishet att i nasta
Bteg anvanda rnetoden att j~"!-I'tlfora samtidigt utvalda e1{.'Crem[]rup:;,)er"' Den
senare !netoden anvands pa grund av att vissa :r-.:J.atningar ar synnerligen
dyra per indi vid ..
I forsta fasen skall totalgruppen genor:0.gas och foljande tre syften
rned denna del av undersokninsen kan skisseras,
1. Insar.nling av bakgrundsdata, till stor del utg·5rande s. k, stabila
variabler"' Des sa skall bl. a., anvandas for indelning av nJ.aterialet
i relevanta undergrupper for de analyser so:rn nar.t1ns nedan under
- 20-
1)unkt 2., Det ar att vanta vasentlio-a interalztionseffekter n1.ellan sa ... - u
dana bakgrundsdata och t. ex. personlighetsvariabler,.
2. Ivlc'itning av Hittatkomliga~ billiga variabler, sorn hypotetiskt iir rele ...
vanta for procnos av anpassning elle1~ prestation. K.orrelationsberak
ninear rned rD&tt pa anpassning och prestationl' no.G.'lothetisk analys~
aven efter indelnins i relevanta under8rupper, t'LJ.oderatoranalys ..
Denna forsta analys kan visa pa vissc:. larnpliga prosnosvariabler,
t. ex" socioekonox-;J.iska £aktorer 3 falctorer i uppfostringsn::1iljont fri ...
tidsrniljon, skolstorlck~ L:.edicinoka data~ pero onlichetsva:tiabler.,
Resultaten kan ce utgancspunkter for utvecklinGspsykologiska
studier 1 sora kan foljas upp lonGitudinellto
l\!Ied utgansspunkt fr.3.n vunna erfarenl1.eter kan hypoteser uppst21-
las, vilkas provning foruts2.tter data 1 sorn ej kunnat insarn.las i gruplJ
eller r:1ed enl·da forrn.ular.
3. For provninG av s;:q_dana hypoteser utvaljs extreL1crupper jarate nor
:-.o:::talcrupp (kontrollgrupp) .. Syftet r:..1.ed screenin1:::t,underookningen ilr att
r.se data solT.i kan lissa till grund for uttagande av extrer.o.grupper en
ligt sadana principer~ EJorn foljer av olika definitionor pf-!. anpaosning~
eller andra principer, oorn frarndeles uppstallda hypoteser kan fordra,.
Iv.red utganc;spunkt frc&n de allrT1anna r.aalsattnincar so:r:.'1 uppstallts for
huvudprojektet rnen f:..'"alrlforallt frtln den speciella r:.J.bUsattning sor:l upp
stallts for screeningundersZjkningen har forskningsarbetet hittills helt
TIE~turligt dorninerats av rnalsattningsprobleEJ.~ definitionsfragor.t n1.etod ...
problem och 1netodkonstruktioner sarnt av praktiska forberedelser for
den forsta faltundersokningen.,
En totalundersokning k:diver en stor ad:::-ninistrativ apparat och inne
bar att foraJdrar och larare :-c1.1.astc en::;aceras £rarafor allt genon1 besva ...
rande av enkatfr&r;or. Skolklas s erna n1.aste stallas till under sokningens
disposition ett antal h~k.tionstir.nrr1ar (1 Det ar darvid av vikt att kraven pa utornstaende ej blir £or betungande., Detta innebar att en stark begrans
ninc; r:.1.aste coras i fraga or:.t1 antalet variabler s orn skall r.o.atas och rn.ang ...
den av data sorn skall insar.:.'llas •. Alltfor personliga~ kanslica och even
tuellt provocerande fr9,cestallninc;ar har ocksa undvikits och hypoteser
801'11 for provning kraver sadana data har placerats pa senare fe..ser i un
dersokningen, For att sakerstalla tillfreds stallande svarsfrekvens pa enkater har darfor endast uppgifter av allr .. 'lan:t objektiv karaktar begarts e
- 21 -
Denna fas or.nfattar kartlag3ning av foljande o:r:::lr3.den:
a) Elevernas bega:vningsn1assiga forutsattningar ..
b) Elevernas skolprestationer: rnatt r11ed standardprov.
c) Elevernas intresse- och yrkesinriktning {hogre arskurser).
d) Elevernas anpas snins och beteende (s kattninsar, enkater till for-aldrar 1 larare och elever).,
e) Elevernas skolr!:tiljo"
f) Elevernas hernforhallanden.,
g) Elevernas fritids :rn.iljc).
h) Elevernas tidigare utvecklinc~ anaxnnestiska data ..
5. ExtrenJ.gruppunders okning
Flera av de n1est intressanta variablerna ur anpassningssynpunkt ar
av den arten, att de ej kan rnatas eller data insamlas i en gruppsituation
eller rned enkatforrnular. Manga fTagor ar s:3. kansliga, att resultat kan
bli vagran att svara. Ett stort bortfall som med stor sannolikhet ar syste""
matiskt kan bli foljden .. Alternativt blir svaren ej uppriktiga och allts3.
vilseledande .. En annan konsekvens kan bli mindre sarnarbetsvilja i fort
sattningen av detta p2t lang sikt upplagda projekt.
Fragestallningar som kravt information av har nan1nt slag har vi av
statt fran att angripa i forsta fasen av undersokningen. For sadana skall
en annan nJ.etodik anvanda s o
lvletoden att bearbeta data fr:J.n extre:rn,]rup::_Jer ger i stort sett sar:cn:::1a
resultat sorn. don sarntidiga korrelationornetoden3 so:tn tilHimpas i bee..rbet
ningen av resultatcn :fran screeningundersokningen. Den ar ernellertid
m.indre effektiv sa lange hela gruppen kan matas. Extremsruppsmetoden
ar den basta i den situation vi be:fi:G.ner os s ~ narnligen da kostnaderna for
r.natning av varje ensldld individ ar sci hog att det ar uteslutet att hela
gruppen skulle kunna r.o.atas. l~ostnaderna kan da i stallet for att utspridas
pa n1anga fo1"s okspers oner n1.ed ytliga rnatningar s on'l. foljd koncentreras
till rnindre grupper sorD intensivundersoks.
Intensivundersokningen korrn~.'ler att i huvudsak omfatta tre delar.
a) Intensiv psykologisk undersokning av varje elev, vari kan inga intervju$ individualtestning etc~
b) Intensivintervju n'led foraldra:r och larare och ev. andra.
c) Lakarundersokning.
Vid personlig kontakt kan sadana data insamlas" som vi tidigare ej
bedomt mojliga att fa genorn. enkater etc.
Detta steg resulterar utover de fortsatta nomothetiska analyserna
aven i idiografiska beskrivningar"
- 22 -
Utover ex.tremgrupper kon:1.rner en 11 norrnalgrupp 11 att stucleras s orr1
kontroll.
:Beteckningen extren'lsrupp innebar att r.aedlernrnarna i nagot visst
avseende ar extrerna .. Uttagning av extrerngrupper kornmer for det forsta
att goras rned avseende p3_ anpassning. D·etta begrepp har diskuterats i
ett s peciellt kapitel., Genorn uttryck for for s oks gruppeno utpra.slings 3rad
i olika relevanta .syintorn. eller syndro:.:n kan extrerngrupper av olika typer
vaJjas .. For det andra kan extren.J.;]rupper valjas s.3. att uttagningsvariabeln
ar en moderatorvariabeL.
Vilken vag sorn ar lampligast i ett speciellt fall beror pa arten av
den hypotes; sorn skall pl"ovas. Den inledande screeningundersokningen
ar upplagd n1.ed malsattningen att stor flexibilitet skall vara lnojlic i
det fortsatta arbetet ..
- 23 -
V. JVletoder i screeningundersokningen
1,. Allrnanna synpunkter
I detta avsnitt skall redovisas de rnetoder son1 valts for datainsan'1 ....
ling i screeningunders6kningen.,
Av avsorande betydelse vid valet av variabler har varit att de skall
vara E'16jliga att n1.ata rned 1bil1isa 11 rnetoder: c1 .. v" s ,, grupptest;l enka ...
ter rn., IT';_, eller att date ::a:;:1 insa11.1.lcs i befintliga J:-egister" I~Htrvid
r:aaste ocks&, s o:r-;.'1 tidigar(.3 frarnhallito :> stor forsiktip,het iakttas ~ s 3. att
ej s.?.dana kansliga eller ::rtotand,:; fragor stalls !i att foraldrar eller ele··,
vel' ej Hirnnar in enkatforrn.uUiren eller vagrc..r att beovara fragorna upp,.
riktigt,. Resultatet kan ocks2. bli r.o.indre sarnarbetsvilja i senare faser
av undersokningen~ For att s8. langt ::nojligt £orebygga sadana negativa
reaktioner har allt rn.ate:r.ial under den slutgiltiga bearbetningen for
granskning unders tall to den arbets grupp s orn bildats i Orebro r:'led re ....
presentanter for foraJdrari.' larare pa berorda otadier., rektorer:~ skol· ..
styrelse och undersokningsledning,.
Sa langt det varit rnojligt har redan befintliga rnetoder anvants, i
den n-12-n de visat sis tillforlitliga i andra sarn:rnanhanc och tttckt variab
ler 1 sorn ingatt i projektetc Hit hor intelligenstest., standardprov., inu
tressefo:r.rnulal"' och sjalvskattningsr.netodo
I andra fall har befintliga instrument i nagot a vs eencle ej lan'lpat
sig for vara syften lTler'. i ovrigt visat sig ha GtO}:"a fordela:r .. I sadana
fall har bearbetningar sketto Till den:na grupp kan saGas hora rr1etoder
na for insamling av lararbeclor!lninga:r:/ kar.nratbedoE"1ningar och. socio"'
rnetriska data sarnt attitydrnatnings:r.c'letoden"
I nagra fall har inst:I."UlTlent n1.ast nykonstrue:r.as i sin helhet. Detta
galler sarntliga enkatforr.n.ular.
Vid orllarbetning eller nykonstruktion har ett on1.fattande arbete
foreg2.tt de har presenterade slutgiltisa versionerna~ Sarsldlda redo=
::;orelser for forforsoken Hirnnas icke har"
I clet foljande lamnas en utforlig presentation av r.netoderna .. De
data solTl insarnlas under screeningundersokningen rned dessa xnetoder
kon:trner att tjana son'1 grunddata for ett antal d.elt.u1dersokningar under
senare faser av projektet,
Variablerna!' rnatningsn1.etodernas art samt instrur..'1enten kan over""
siktligt samr.o.anstallas pa foljande satt ...
Intellicens
Skolprestation
Intressen
Linje- och yrkesval
Anpas sningsvariabler
Attityder och varderingar
Bakgrunds varia bler
2. Begavningsvariabler
- 24-
Objektivt test
Objektivt test
FrageforrnuH:ir Subjektiv bedornning
Subjektiv personbedornninc .. Fraceformular ..
Sernantisk differentialteknik
Befintlig statistik. Frageformular ..
Instrun1ent ------
~Standardpr ov
7laern-Harnqvist~ Sysoel .. s2.ttningar ..
Ny konstruktion Larars kattning
I{anJ.rat ... och lararskattning. Sjalvskattning ~ Enkater.
On'!konstruktion
Nykonstruerade enkater till elever och foraldrar ..
Stravan har varit att sa langt rnojligt anvanda n'letoder som kan
appliceras pa sarntliga arskurser. Med hansyn till rnangden elever:'
sarnrnanlagt ca 3.300 elever har vi av bl.a. kostnadssk2H genon1.fort
datainsainlingen genon'1. att anvanda gruppn1etoder.
l\!Iot bakgrunden av des oa overvaga.nden har lar:.tpliga del test valts
ur I-iarnqvists testbatteri Differentiell begavninssanalys (DBA). De sex
forota deltesten har anvants ..
De tva forsta deltesten bestar av verbala uppgifter: likheter och
rnotsatser. De avser att rc.dita V ... faktorn enligt den konventionella in
delningen i begavnings:faktorer ..
De tva foljande deltesten innehaller abstrakt-logiska (induktiva)
uppgifter; bokstavscrupper och figurserier.
De tva sista deltesten bestar av spatiala uppgifter» klossar och
pla tvikning.
Dessa sex test bildar en sanJ.n1.ansatt beg~1vningsvariabel~ sor:n
Harnqvist benamnt Allrnan studiebegavning (Harnqviot, 1960).
Varje deltest utvarderas for sig. Resultaten redovisas i stanine ...
poang. Genoxn surnmering av staninevardena for grupper av test kan
sarnn'lansatta variabler bildas, varav den ovan :p.arn.nda utgor ett exern
pel. I'/Ied hjalp av rnedeltal och spridningsvarden i deltesten har sta
nine•sur.nmorna transformerats till T-skalan.
I nedanstaende tabell redovisas genomsnittsvarden for erhallna
reliabilitetskoefficienter for de olika deltesten. Koe££icienterna ar
- 25 -
beraknade n'led halverings1~.a.etoden rned forlangning enligt Spearn'lan··
Brovrns :forr.nel~~
Tabell 5. Deltestens reliabilitet.
896 l [ Likhetex ~ . I
JVIotsats er "873 l -~-..-..,..,__~
Bokstavssrupper • 890 -·
Fiourserier ._;;) • 899 I
Kloosar '855 1---- '---~
Platviknins 0888
Iteliabiliteten for de sarr1r.nansatta variablerna finns ocksa redovi.-.
sade .. Reliabiliteten for dessa har uppokattats under antagande av lika
spridnin3 i samtlica delvariabler (1'1~osier, 1955) ..
Tabell 61'; Reliabilitet for den san.1.E"lansatta variabeln .Alln1.an
studiebegavning ...
J.Vledeltal 1·!1ax .. Iv'Iin.
• 965 "974: I .950 I
I I __..j
Betraffande validitetsdata har des sa beraknats dels ,_;2_ elevernas .~
val av linje och gren i arskurs 9~ dels lT1ed uteangspunkt fran kamrat ...
och lararorHdornen .. {Se I-:Iarnqvist, 1960, eller J\1anual till DBA., 1961 ).~
3 .. Skoln:restationsvariabler
En fordel rned valet av 2.rskurserna 3, 6 och 8 so:r-.:_'1 fo:rsokscrupper
ar att standardiserade kunskapsprov anvandes £or betyc;sjusterin.c i
des sa arskurs er. Genorn des sa erhalles objektiva rr.dttt pa elevernas
skolprestationer.
Stanc1ardproven tillstallas ltirarna for frivillis anvandnins" Insar:1-
lingen av data :rnaste s &ledes ske genorn frivillir; :;:z1edverkan fran larar ....
nas sida. Tidigare datainsar."llins av stanclardprovsresultat har kunnat
genornforas utan svarigheter; varfor undersokningsledninl]en raknar
rned valvillig medverkan fr&n lararna i denna frasa ..
... 26 ...
A,. Standardprov i arskurs 3
I denna arskurs f:Srekorn.lYJ.er standardprov i arnnena svenska och
rnater.o.atik'" Eftersor:.i. des sa amnen ar s. k. karnan1.nen och ornfattar
en vasentlig del av undervisningstiden,~~ representerar de huvudparten
av 1.lnc~ervisnings stoffet oorr.1 rneddelas pa detta stadiurn. Resultaten i
des sa ar.c1.nen tor de salunda utr-rorc.. r-roda r_1.att IJ~ den alhnanna presta.,. u u
tionsstandarden hos s&v~H enskilda elever so:r.~ klassavdelningar. Pro ...
ven i bEk1e svenska och rnater:oatik on-lfattar flerc.. kursavsnitt och tacker
pa ett allsidigt satt vasentliga deln'1o:rnent i de b2~da ar.o.nena ..
Proven i svenska rnater foljande nio kursrr.~.olu.ent.,
~.aoforstaelse (LF} Proven avser att Inata elevernas formaga att forsta kortare lastexter i olika stilarter och rned varierande innehall .. ivied forstaelse avser r.nan forr ... 1.a13a att hamta vasentliga fakta ur texten, forrnaga att sar.nrnanfatta$ for:0.'1:3.ga att dra slutsatser ur det lasta, forn1.aga att fatta en instruktion, forr.aaga att tolka bilder i san1 .... band med text ..
Ordkunskap {OK) Provet avse:r att ge ett matt pa elevernas ordforrad$ sarskilt deras forn'1a8a att lTiera exakt uppfatta betydelsen hos vissa ord.
Lashasti~het (Lf-I} Provet ar o{\ konstruerat att huvudsaklicen den eleEl.entara lastek ... niken verkar differentierande. Ett vis st rn2.tt av lasforstaelo e kra vs aven.
Bokkunskap (B_!Sl P'rovet ger ett rr1att p:l elevernas forn1.aga att ordna ord alfabetiskt.
pioposition (DP) I provet far eleverna disponera ett givet material, vilket bL a., provar derao sprakkansla och tankereda~
SJJr~krikiirrhet (SP-Ej Provet avser att prova elevernas allrnanna sprakkansla. Dar fore ... koL:l1"J.1.er vanliBa fel i :fr2tea orn oyftninc, ter:npus, forrn, ordval och uttryck sarnt inblandnincr av talsprak ..
. TJttryck (UT) Provet bygger p?:. forutsattnin;:en att bekantskap rnec1 en del vanliga uttryckssatt avspeglar sig i elevernas spontana skrivande. Det provar deras spr3.kkansla och deras kannedon1. om vanligt sprakbruk.
Interpunktion (IP) Provet provar elevernas fo:rn'1asa att anvanda punkt, fragetecken och stor boksta v.
Rattsta vning (ItS) Provet provar den allrnanna rattstavningsforrnagan1)
- 27-
Proven i :rnatematik for 3.rskurs 3 avser foljande tre kursrnoment.
l\liekanisk rakning och s ortforvandling (MS) Provet innehaller s2~val kursbundna son1. icke kursbundna uppgifter. Provet avser att prova elevernas forrn&ga att anvanda de fyra rakne ... 8 atten pa rena B ifferuppgifter 8 amt att gora 8 ortforvandlingar •
Huvudraknin~s (I-IR) Provet avser att prova elevernas allr.nanna huvudrakningsforr.naga, deras £orn1aga att kornbinera tal sar.nt deras storleksuppfattning ..
Provrakning (PR) Provet avser att prova elevernas forn1aga att losa enkla raknepro ... ble:rrl av den typ sorD de rnott i och utanfor skolan .. I nacon rnan pro ... vas aven deras f.:)rrnasa att anvanda sina kunskaper p& nya problen1..,
Sedan ett delprov rattats, sur.r.rr:neras antalet ratt losta uppgifter .. De erh<~Ulna delprov8resultaten su1n.n'1eras till en totalsu:c.rn.::1a for varje elev ..
B. Standardprov i arskurs 6
I denna arskurs foreko1-nn1er 8tandardprov i san'1ma a:rnnen son1 i
arskurs 3 n1ed tilla.sg av engelska. I an1.net svenska forekornmer alltsa
prov i lasning och skrivnini1• De ing&ende delmon:1enten son1 provas
ar aven desan1.rna i de h~da arskurserna. Foljande delrnoinent ingar
salunda i amnet svenska:
Lasni!]3_:
Lasforstaelse (LF)
Ordkunskap {OK)
Lashastir~het (LH)
Bokkunskap (BI<)
Skrivni~
Disposition (DP)
Sprakriktighet (S PR)
Uttryck (UT)
Interpunktion (IP)
Rattstavninrr (RS)
I a:rn.net matematik ar delraornenten av naeot annan karaktar an i
arskurs 3. Nya och mer avancerade r:noment har tillkornr.nita vilket
frarngar av foljanc1e redoGorelse for de olika delr.nomenten so:rn provas.
lVIekanis k rakning och s ortforvandling (MS) .. Innehall 8 e ak 3 ..
- 28-
OverolaRoberakning (OB) Provet provar elevernao forrnaga att gora overolagoberakningar. Det ar ett huvudrakningoprov ..
Provrakning (PR) I provrakninsen inJar uteslutande benavmnda uppgifter. Uppcifterna provar elevernas allr.t1anna formaga att looa rakneproble1n.,
Georc1.etri (GEO) Geor.t.J.etriprovet avoer att prova elevernas forrn&ga att utfora enkla konotruktioner och att loon enkla zeon'letriska problem .. Provet provar aven om eleverna beharskar visoa till kursen horande elernentara geon'letriska begrepp ..
Proven i engeloka avser att 1r1ata vasentlica xnor.nent i kursen .. Fyra deln1.o:rnent provas genorn foljande prov.
Engelsk lasforstaelse (EL) Provet i engelsk laoforstaelse avser att rnti.ta elevernas forrnaga att forsta kortare engeloka texter n1ed ett ordforrad s oro. i stort sett ansluter till ordforradet i de Hirobocker sorn anvando .. Ensta ... ka ord o orn eleverna ej tidigare r.aott:t kc.n foreko1r.a.rna. Betydels en av deosa frarng&r dock av det alln1anna sai:cl.rnanhanget i respektive text. JV1ed forstaeloe avoes har frarnot den elementara forr.o.agan att kunna lasa texten ratt och ur den harnta svar pa fragor rorande enkla fal<.ta och s arnr.nanhang b
Engelska rneninnar {E£/I) Provet ar ett ifyllnadsprov sorn avser att r.nata elevernas allmanna sprakkansla samt deras kannedor.n om enkla srammatiska forete ... elser.,
C. Stanc1ardprov i arskurs 8
Standardproven for e:l.rskurs 8 ar de senast tillkornna. Prelirrdnara
versioner har under aren 1958-61 provats ut pa elever fran olika delar
av landet. Efter statistioka och innehallsliga analyser av de prelin'li
nara provserierna foreVL:3 en c~anska ornfattande pl·ovserie for forsoks ....
norrnering varterrninen 1961 pa ett representativt urval av klasser i
ft:5rsoks skolans attonde arokurs. Denna provserie har i del vis ornarbetat
skick anvants 1962 ... 64. De prov son1 under vartern1.inen 1965 kor.nmer
till anv2.ndningl har utprovats under nagra ars tid och anpasoato till
srundskolans laroplanQ
Forteckningen nedan upptaser de axnnen och aTnnesnJ.ornent dar stan
dardprov forekommer:
Svenska:
Lasforstaelse (LF)
Ordkunskap (OK)
Dansk lasforstaelse (DA)
Sprakriktighet (SR)
Disposition (DP)
Rattstavninc (RS)
Bok.kunskap (BIZ)
Engelska:
- 29 ....
Lasforstaelse (EL) .i\llrnan kurs
!v.ieningoprov (El\!l) All:rnan kurs
livlyssningsprov (El\) .h.llrnan kurs
Lasforstaelse (EL)
l\!J.enin3sprov (E1v1)
Sarskild. kurs
Sarskild kurs
Avlysoningsprov (EA) Sarskild kurs
Tyska:
Lasforstaelse (TL)
!vleningsprov (Tl\11)
Avlyssnin:-5sprov (TA)
Maten'latik:
Nu1r1erisk rakninc och ekvationer (NE) i:~.llman kurs
I--I uvu.dr akning
Likl'lete:r och olikheter
(HR) Allrnan kurs
(LO) Alln1.an kurs
Grafisk frarn.stallning och forrn.lex (GF) Alln1.an kurs
Tillarnpac1 rakning {TR) Allr.o.an kurs
Ekvationers olikheter och alg·cbra (EOA) Sarskild kurs
Huvudrakning (HH.) Sarskild kurs
Grafisk frarnstallning (GF) Sarskild kurs
Tilla1npad rakning (TR) Sarskild kurs
Geornetri (GEO) Sarskild kurs
Utvardering
Nar sarntliga delprov i anl.net eller amnes grenen utforts sun'llneras
antalet ratt i de olika del proven for varje elev.
Provens reliabilitet
De i nedanstaende tabell redovisade reliabilitetskoefficienterna ar Kuder-Richardson (20}~koef£icienter ..
Koefficienterna avser varden fr&n foregaenc:1e 0 ars standardprov.
D£ areto standardprov i stort sett ar identiska T.Lled forecaende ar kan
- 30-
rflan anta att vardena i start sett ar desan1rDa. Nagra storre f.orandring""
ar kan knappast forvantas" I stiillet for allrnan och sarskild forekon1rner
benarnningarna Alt. 1 och Alt. 2 .. Vardena han1tade ur 1964 ars stan-
dardprovsanvisningar.
Tabell 7
Prov Alt. 1- elever Alt. Z-elever Alt. lt2 ... elever -
Lasninq 0 88 o91 .94 Skrivnin~ <I 86 • 85 ~91
En;;elska .. 90 0() e I v
lv:Iate1natik I 0 88 • 83
For ytterligare och utforlisare data betraffande standardprovens
konstruktioni) anvandning, statistiska uppgifter rn .. n1. hanvisas till
Ljung (1958).
4. Intressevariabler
For att fa en uppfattnins orD elevernas intresseinriktning i ars
kurserna 6 och 8 har vi funnit Intresseschen'1.a - Sysselsattningar bast
passa vara syf.ten (Vlaern, 1960}.
Scher.nat ger en profil for olika intresseornrac1en3 enligt typ Kuder
Preference Rec>Jrd. ScherDat ar konstruerat !Yled utgangspunkt fran de
intresseoro.raden:~ s OH1 aterfinnes i Kuders f.ormuHir .. Det slutgiltiga
schernat overeno star.o.rner i start :rned :forebilden. Vis sa samxnanslacs ...
ningar och uppdelninsar har dock c;jorts n1.ed ledning av gjorde erfaren ...
heter vid utprovningen av :forsoksversionerna ..
Schen'lat tacker :foljande intresseon1:raden:
(E) E stetis ka intres sen: konst: teater, rnus ik
(F} Friluftsbetonade intressen: idrott, sport
(H) Husliga intres sen: hen1.1 huoh.iUl, sor.o.nad
(I<:) I<ontors ... och handelsbetonade intres sen: kontorsarbeten, detaljhandel
(P) Praktiska intress:a.n~ hantverk, tillverka och reparera saker
(S) Sociala intressen: intresse for att ha kontakt rr.~.er_1 n1.anniskor; lara, hjalpa, leda
{T) Tekniskt-vetenskaplicsa intressen: konstruera r.aaskiner.P forskning
(V) Verbala intressen: intresse for litterar produktivitet~ sprak, anvandning av ord och verbala begreppo
- 31 .,.
Svarsmarkeringen 2.r av skattningstyp., En fyrgradi3 skala tilHirn ....
pas. Foljande beteckningar i sk.alan forekornrner:
r.c1yck.et rolic;t
++ r olic:t
+ r.nycket tr8.kigt
Intres s epoangen fo:r ,3tt intreo s eor.o.r2~de beraknas s or.n den algebra
iska our/:.rDan av r.nax'keringarna oc!1. kan g& fran -4C till +40.
Reliabiliteten ar be:"aknad so:;:.!.1 en oplit-half-..reliabilitet, varvid
surnrna intrcssepoan;_; av sidorna 1 och 4 i sche::...-.tat fick utcora den ena
halften,t sur:.:1rnan av oidorna 2 och 3 den andra" Reliabilitetskoefficien.-.
terna ar estim.erade :rned Speari:cl.an .... Brovvns fo1'n1.ell) Vi-i.rclena ligger pa
i genornsnitt ., 85 ... , 90., vilket kan betraktas sorn fullt tillfredsstallande
tillforlitlighet for ett sadant instrunlent~
5_(, Attityder och varderinr{ar
Elevernas attityder och varderingar studeras EJ.ed Os Goods sernan..,
tiska differentialteknik (Ossood; 1957)" Tekniken har ofta anvants oar ...
skilt for att rna:ta attityder och v2.rderinga:r~ son:-1 sarnn1.anhanger n1ed
anpassning av olika olaso Den har raest anv2.nis rDed vuxna forsoksper···
soner.
Den sernantiska differentialen bestar av en uppsattning sjucradiga
sl:~lor: vilkas pole:r definieras av pa:r av adjektiv sorn ar rnotsatser
till varandra:' to exn ful "' vacke:r,.
Skalstegen ar definierade i testinstruktionen pa foljande satt:
varken n1.ycket ri:itt
0 bara lite eller bara lite ratt 0 rnycket oa. sa
I" -r-----~ I ---r-I I I I I I
I- j_ ____ _l j___ I
1 2 3 4 5 6 7
Eleverna skall 13enor:1 att satta ett kryss i en av rutorna p& skalor
na beclchna ett antal begrepp., t" ex .. SKOLJ\._, Bi\.RNo
l\1letoden att anvanda acljel-ctiviska n1otsatspar for att definiera
polerna i semantiska dirnenoioner har utvecklats ur forskninG betra£ ...
fande synestesiupplevelser 0 d., v., s., hur fornixnrnelser fran ett sinnes
onu~2.de san1rnankopplas r ... 1.ed £Srnin1.rnels e:r fran ett annat o1nrade.
I Osgoods faktoranalyser for att best2.mr.na de sen1.antiska din1.en
sionerna har anvants :rnycket stora stickprov av slur11ptnassigt utvalda
skalor. Begreppen har varit av s& olika slag so1n rnojligt. Osgood har
... 32-
beraknat korrelationerna mellan skalorna och darvid surGme rat over
bade individer och begrepp for att fa storsta x-Dojliga representativitet
for alla personer och begrepp .. Vid upprepade faktoranalyser n'led olika
stickprov av skalor, begrepp och £orsokspersoner har Osgood fatt £raE:.
tre huvu.c1£aktorer, soro svarar ft;r den storsta delen av den gernensarn ...
rna variansen. narnligen Varderin3 (Evaluation}, Styrka (Potency) och
Aktivitet {Activity).
Begreppen har utvalts for att belysa variabler: son1 kan ha sam
band rned olika sla3 av anpassning .. Foljande be3repp har bedoE!ts kun
na belysa anpas sning enligt v&ra definitioner ..
SYSTEl1
JVL.t'\.1\TNE N
KVINNAN
SLP~GSMJ3-'L
JAG ... som jac ar for det rn.esta
PAPPA
LARARE
OLYDNAD
BROR
ELEV
IDEALJAG ... som jag onskar 2.tt jag var
lVl!-J..lVIIVLA
POJI(E
FLICI~J\
SKOLi:..RBETE
FH.i\ lVITIDE N
ENSAlVIHET
Antalet becrepp har sivetvis £&tt besransas n1.ed tanl~e pa den tid~
son1 star till forfogande for denna rnetod i faltundersoknineen.
Skalorna har uttagits :r:o.ed hansyn till att Je skall forst&s av barn
ide 21drar sol-.Cl undersoknin3en or:1.fattar. Foljande 15 skalor har be
c1or.1.ts vara larnplica:
bra - c13.li,G svac farli3 varrn trtl.kis xnodig
- stark ... ofarli£3 .. kali ... :rolig "' radd
otrevlic ... trevlL~· rn.juk - ha.rd u
ren ... sr.nutsig H.tngoan:'l - onabb
... 33 ...
snall ... elak raanlig - kvinnlizs latt - svar ora.ttvis - rattvis glad ... ledsen
iiv rnotiverin~~arna £or val av begrepp och skalor kan £oljande redo-
visas.
Barn so:rn har sv:Rrt att anpassa sis till syskon eller karnrater kan £orvantao vardera begreppen SYSTER., BROR, KANUtA T rner negativt an en normalsrupp.
Barn son:;. har sv£'1-rt att anpassa si3 till skolano auktoriteter och rollforvantninc-ar rr1 .. lT1. kan vantas vardera begreppen LARARE och ELEV LJ.er negativt an en norrnalgrupp.
Varderingen av begreppen SLAGSIVIAL och OLYDNAD vantas ha sarnband rn.ed installningen till assressiva irnpulser. Barn n1.ed vissa £orn1er av bristande anpassning saso1n trots och storande beteende i skolan kan kornn'la att vardera dessa begrepp n1.er positivt an en normalgrupp. Kons- och aldersskillnader kan troligen han£6ras till utvecklins av olika rn.oralregler och olika s ociala norrner.
Varderincen av begreppet SKOLAitBETE i den aldsta a1dersgrup .... pen vantas ge ytterligare inforrnation orD attityder rn.ot skolan och dess krav. Barn rned storande och aggressivt beteende varderar eventuellt begreppet mer negativt an en norr.:.1algrupp.
Varderinsen av begreppen ENSJ\]);1HET och FRAl!ITIDEN kan ge sarnband rned sjalvvarderli1.8 och aspirationsniva. ;\.v intresse kan vara en srupp ungdon1ar so:rtl varderar becsreppet El\fSAJ\I.IT-IET rner pooitivt an den ovriga sruppen .. Vissa barn n.J.ed anpassnincssvc'irishete:r kan eventuellt ha en r.o.er nesativ installninc till FRAiviTIDEN jarnfort :c.-:ted en norc1alc;rupp ..
Skillnaden i varder:insen av becreppen IDE.l:.LJAG och JAG kan vantas ha sarnband riled barnens uppskattning av sis sjalva. Ju storre skillnaden ar :rnellan de tv~\ begreppen~ desto lacre ar troligen varderingen av den eena personen, vilket kan anvandas sorfl ett rr1att pa anpassning {Osgood, 1957).
Fullstandigt skattnincsforrnular jarnte instruktioner redovisas i
Bilaga la och b ..
6. Yrkesval och linjeval i arsku.rs 8
Till erund for studier av vilka faktorer sorn. kan vara av betydelse
£c5r yrkes- och linjevalet i arskurs 8 i grundskolan ligser data £r3.n
a) en elevenkat rorande yrkes- och linjeval och b) yrkesvalsltirarnas
bedor.nning av vissa faktorer i elevernas linje- och yrkesval ..
En av de alln1.anna zntllsattninsarncl. avser att soka £stadkor.arna
en progno§ for fraratida utbildnins och yrkesanpassning. InsarDlade
data vad gtiller de intellektuella forutsattninsarna, prestationsdata i
£orrr1 av bety8 och §tandardprov sa:n.:1.t intresseinventeringar utgor be ....
.... 34 ...
tydelsefulla prediktorer for en sadan prognos.
De torde clock inte vara helt tillrackliga sor.i1. prosnostiska instru ....
E'1ent. J?1.tskilliga andra faktorer verka:r vid valet av ar·:1nen, linjer och
y:rken,. Bland sadana faktorer kan bl. a. nar.o.nas ekonon:dska forhallan ...
den; s ocialgruppstillhorighet1 foriildrar s utbildninssaspira tione r ~
syskons yrken, kulturell bakgrund, foraldrars sociala relationer, bo
stads ort r.a .. rn.
Screeningundersokninc;ens data ger n16jligheter att kornrna at dessa
faktorer till vas entlis del. De tv£ speciellt utforrn.ade instrurD.enten ut ...
3or korn.pler..:1ent till dessa data och avser s.:~Hedes fragor rorande yrkes ....
val, yrkesonskningar, yrkeserfarenheter :rr1. nJ..
Utlandska forskningsresultat har utnyttjats vid planHiggningen av
rnetodiken. Av sarskilt intreose har varit de studier sorn [Senomforts
av Donald Super vid Colurnbia University i Nevv York (1957 a och b,
1960). Bland hans forskningar har en intensivstudie av 140 pojkar under
ett 1 0-tal ar varit av direkt varde for var undersokningsrnetodik. Frar.tl ...
forallt har hans indelnine av yrkesprediktorer varit av intresse.
Super har foljt pojkarna fran 14 ars a1der till 25 ... arstlldern. Vart
tredje ar har en uppfoljning av hela :rnaterialet gjorts. Super har bl. a.
funnit 1 att de basta prediktorerna for yrkesval och yrkesanpassnine
vid 15-2-rsaldern utsores av foljande faktorer:
Intresse for yrkes- och utbildningsval
Grad av ansvarsta3ande for yrkes- och utbildningsval
Planering av yrkes ... och utbildningsvalet
Konstans i yrkes- och utbildningsplaner
Orndome Oril sina ecna forutsattningar
Foraldrars yrkesniva.
Kulturell stimulans
Elevens fritidsaktiviteter
Betyc i hieh school
Ovanstaende faktorer har vi velat belysa rned data fr:fin den nan1nda
enkti.ten och yrkesvalsliirarnas skattningsforrnular. Dessutom eer ov
riga scroenin3r.o.etoder vardefulla bakgrundsdata orn intressen, attity
der~ fritidsaktiviteter l~a. rn.
sn.v~il yrkesenkaten sor.tl skattninssforrnuHiret ar konstruerade for
att s&t r~"lycket som IYLojligt underlatta och forbereda E1.askinell databearH
bctnins.
Yrkesenkaten jarDte instruktion redovisas i Bilaga 2 a och b. In ...
struktioner:~ variabler och forr.aular for yrkesvalslararnas bedcnnningar
redovisas i Bilaga 3 a~ b och c,.
- 35 ...
7. Karnrat ... och sjalvskattninr;ar
De sociometriska r:aetoderna for insarnlins av karnrat- och sjEtlv ....
skattnin3ar har utvecklats ur forskningar av bl. a. Reininger {1929):.
Koskennierni {1936), Jenninso {1948) 1 Bronfenbrenner {1945),. Northw-ay
(1952) 1 ]\lorena (1934} ~
I v:&rt land har !orskn:l.ng inon"l onJ.radet ut£orts av bl.a; I. Johannes
son {1954,~~ 1960), JL Bjerotedt {1956), Israel {1956} och 1Vic:q:snusson
(1960, 1961, 1962).
I<arnrat- och sjtilvskattninsar har vid tidi,:_:-sare undersoknin8ar visat
sic ;_:;e vardefull inforroation orn den forn1 av r.o.is sanpas snins• sorn kan
yttra o ig i kontaktsvarigheter och karnratis ole rinG ..
I(arnrat- och sjalvol<a ttningsdata kor.nmer att utnyttjas for jarnforel
ser r.a.ed ovriga data fran andra n'letoder i screeninsundersoknincen och
salunda bredda den diagnostiska rnetodarsenalen :for uttagnin8en av de
narnnda extrernsrupperna .. De kan ocksa ligga till grund for en procnos
av frarntida anpassning och utnyttjas i prognoser av fran1.gang i utbild
ning och yrkesverk.sar.ahet.
Foljancle varianter av de socion'letriska tek_niken har ansetts kunna
ge inforrnationer av sadant slag sorn tjanar vara huvudsyften. Praktiska
sk~i.l av bl. a. ekonor.cdok art har £ran'1tvinnat en stark begransning av
antalet variabler o orn rnats rned o ocior.n.etriska rnetoder.
J~rskurs 3
1. H.angordnin3, eget l-eon
2 .. Sjalvskattninsa ecet kon
3. Socior.netriska £r8.sor~ eget kon
Arskurs erna 6 och 3
1 .. Rangordnins~ eget kon
2. Sjalvskattnins~ e3et kon
3. H.ansordnins, rnotsatt k.on
4. Ranc~ordning skolmotivationt eget kon
5 .. H.an.Jordnins sakerhet 1 ecet kon
6. Socion1etriska fragor, ecet kon
Rangordninr; Klassen inforrnerades o:c: .. att de skulle fa vara rned orn ett experir{lent i vilket eleverna stalldes infor situationen att klas sen sk.ulle forflyttas till ett annat klassrurn, rnen att alla klasskamraterna inte fick folja rned pa grund av utryrnnJ.esbrist. Uppgiften bestod nu i att rancordna kamraterna i den ordning rnan ville att de skulle kon'lnla :tned vid en sadan £1yttning.
... 36-
S jalvskattnin;~ Nletoden frarnG~:ir av foljande instruktion: "Du fick nys s valja i vilken ordning du skulle vilja flytta n1ed dina karnrater till ett nytt klas s ru1n., Fiur tror c1u att dina kamrater val de, ntir de tank.-te just pa dig? Pa den liota du har frar-nfor dig~ skall du satta ett plus efter nar.{).net p2. dern son1 du tror att de flesta i klassen valc1e fore dis sjalv. Du skall s~i.tta ctt rninus efter narnnet pa den1 sorn du tror att de flesta av dina ka1rr1rater valde efter dig sjalv .. 11
Sociornetriska frzt(for Upp[Sift 1: Eleverna far ranr3ordna de tre karnrater i klassen sorn de helot vill vara tillsarn:rL~ans :;:ned under rasterna.,
Uppcift Z: Eleverna f&r rancordna de tre karnrater i klassen sorn de helst skulle vilja vara tillsar~1.rnans rned under fritiden.
Rangordning: s kolrnoti vation Eleverna far i uppgift att rangordna klasskamraterna av det egna konet vad avser intresse for skolarbetet.
Rangordning: sakerhet Eleverna far i uppgift att ran[jordna klasska1nraterna av det egna konet vad avser sakerhet~ lusn.
Instruk.tionen redovisas i Bilaga 4 a och b.
8. Lararsk.attningar
1':.. • A llr:aant
Lararbedornninsarna lean vantas utsora en av de vi:isentligaste 1<2.1 ...
lorna for beslcrivninc; av eleverna i £raga om saval art sonc:t grad av an
passnins i skolsituationen.
Lararna har bedo:r.o.t eleverna i sju olika variabler, vilka ansluter
sig till de aspekter pa anpassning son! angivits i ett tidigare avsnitt.
Bedor.nningarna avses bl. a. lissa till grund for differentiering av ex
tren'1iJrupper i an pas sninr1oha.ns eende.
Subjektiv personbedornninrj av denna typ kan ge resultat so:rn ar be
haftade ~:-.ted allvarliga fel. For att n1otverka svar::;heterna i rnetoden att
anvanda rnanniskor 8 OTt.c l~~1atinstrUl"lJ.Gl1t hal" ViS Sa at carder vidtagitS 1
s on1 fra:::Jl[!,O.r a v foljancle genor-"!C_{ang a v vanliGa felkallor.
c.) Det i 1nanca sam1r1anhanc allvarligaste felet ar den s. k. haloeffek ...
ten .. Den sanJ.nJ.anhancer n1ed sv.:irigheter att sarhalla variablerna,
vilket visar si3 i interkorrelationer son1 ligge:r na.stan i niva med
reliabilitetsvardena. Salunda £ann t. ex. Ryan {1958) anrnarkninss
vart hoga samband for lararskattningar av high school elever n'l.ec1
avseende pa vissa vanliga l)ersonli[Shetsegenskaper. llan anser sic
ha fa:tt bekraftelse p2. att lararna bedor.,:-1er eleverna rned utGangs
punkt fran en all:r .. J.an uppfattning on1. c1en'1 11 on the basis of general
impression11• Haloe££ekten hade slagit igenor.n kraftigt.
- 37 -
Hallw0rth (1961) £ann vid en liknande undersokning tv& dirr1ensio ...
ner sorn bakonJ.li!]gande bedon'lningsfaktorert narnligen 11 one of
extraversion, one of reliability and conscentiousness 11• Dessa
svarade tillsar.u1-r1ans for 6C o/o av hela variansen. I--Iallworth pekar
p2l det sjttlvklara forht'tllanclet, att valet av variabler ar utslags gi
vande for vilka £aktox·er 3 sorn kan visa si'J ligga bakorn bedora ...
ninc;arna.
I Sveriee har l>/J.asnusson {196-1) vid Hirarskattningar avseende
anpas sninssvariabler funnlt c;eno:t:nsaende h·::.i!Ja san1band r:o.ellan
sina variablerr. Han drar slutsatsen att de sex anpassningsvariab ....
lerna sorn anvants (aktivitet 2 harrnonit nccgrannhet 3 emotionell
rDognad, koncentration:- sakerhet) kan hanforas till i huvudsak en
faktor. Denna faktor kan pa gada grunder antagas se utslag for
lararnas uppfattnin.g on.'1 elevernas alln'lanna anpas sning i skolsi ...
tuationen. Dessa lararskattningar har visat sig ha hoga sanJ.band
rned objektiva n1.att pa over- och underprestation.
De har berorda svc'trigheterna kan n1.an under vissa forutsattningar
kor[111:1a till ratta rned genorn statistiska korrektionsn'1etoder ut
vecklade av I-<ellner (1960} och Duner & :l\Jiannusson (1962). Va-
s entligare ar er:lellertid de atgarder s orn kan vidtagas for att
gora bedonJ.ningarna i sig sjalva sc't anvandbara son-l mojligt utan
korrektioner .. Detta sker genor:1 att definitioner och beskrivningar
forr:.r1.uleras entydict och konkret och 13enor1.1 att det beteende son:-1
skall skattas ar atkorDli;]t :f<Sr lararnas observationer<J Beskriv
ninsarna betonar vidare de aspekter p2t beteendGt sorn sldljer
variabeln fran andra;} rnedan vissa aspekter., sorn i och for sis
kan sagas galla for en variabel ej on1nan'lnes dar£or att sarnrna
beteende i nagon r.o.an kan s~tgas galla en annan variabel. Vid be
dorflningarnas utforande a:r vidare lararna instrueracle att bedo
nJ.a alla elever i en variabel i taget..,
Vid val av variabler hc:~r slutligen iakttagits att en del n1.er eller
rn.indre fullstandigt utesluter varandra, vilket torde framgtl av
"ariabelbeskrivningarna,.. Det innebar att ifraga orn den narmast
tank.bara halovariabeln riktningen varierar fran variabel till
variabel~
b) Ett par olaee:nJ:-.~.eter for vidare statistisk bearbetnins son1 paverkar
anvandbarheten av inoarnlade subjektiva bedo:r.nninsar:t men som i
och for sig inte utsor 11fcl 11,. ar leniency ... effekten och centralten
densen .. Den forsta innebar att en va1villig~ till alla elever posi ...
... 38-
tivt installd Hirare vill bedorna alla i den del av skalan son1 han
uppfattar SOTD. positiv: rnedan rGOtS0.-tsen saller den negativt in
stallde bedornaren. Centraltenclens visar sig i att den osakre
bedo::naren inte vill oprida sina bedor.nninear utan placerar fler
talet pa eller rnycket nara sitt r.c.~.edeltal. B2lda dessa tendenser
vid subjektiv personbedolnning har att sora :;:-ned bristen pa en
allrnangiltie norrn. Or:1 bedo:rnarna upprnanas att jar.D.fora sin av
delninc rDed elever i allrDanhet 3 3er inte hcller detta en 3en'len
san1. norr.cJ.., Erfarenbeterna ar olika och speciellt saller detta
de erfarenheter so:rn vac;er tynr,st vid bildandet av uppfattningen
OEl. norrnen, namligen den eller de avdelningar Hiraren senast
undervisat i. I derma undersoknin13 har den n1etodiken anvants
att varje avdelning bedorn.ts rned endast den ecna avclelningens
fliclcor respektive pojkar sor:n norrn. Olikhet i norrner ar darxned
sjalvklara rnen accepteras darfor att de ar under kontroll. Till
rack.lig spridning nas senorn kravet pa bedomarna att anvanda i
stort sett alla sju skalstecen. Darvid betonas att elever i ytter
kater.;orierna ej behover over ens stan1n1a Y'11ec1 de extrer.na beskriv ...
nin£3arna i sitt beteende utan endast vara de i avdelnincsen bland
flickor respektive pojkart son1 n'J.est tenderar att visa ansatser
till ett sadant beteende.
For att trots de sma srupperna fa basta n1.ojli3a skale13enskaper
i bedomningarna har instruktionen betonat onskvardheten av nor ....
r11.alfordelning och for att E'lojliGsora approxiil1ativ s&dan ay-en i
sr.c1a crupper har vis sa r.nojlisheter att ej utnyttja de extrern.aste
skalste3en r.o.edgetts.
c) l(ontrastfel i bedornningar innebar att bedornarens egna egenska
per p1verkar skattningarna~ Den pedantiske lararen bedorner
:flertalet so1n slarviga etc,. Instruktionerna sorn de beskrivits
ova:n. bar rnotverka aven denna felkalla.
B. H.or{istreringsrnetod
I\l'un~erisk skattning har valts. Den ar arbetsbesparande och latt
att instruera. Variabelvarden foreligger direkt utan nagon rn.ellanlig
gande procedur soE1 t. ex,. n'latning vid grafiska skattningar .. Undersok ...
ningar sorn annu ej publicerats {Duner) visar att sadana n'letoder, dar
eleverna bedorns genon?, jarnforelser tva och tva sor.n t. ex. kvot- och
i..'nangdskattningJ har nagot hogre reliabilitet an grafiska och nurneriska
skattningar av konventionell typ. Reliabilitetsvinsten tir emellertid ej
., 39 .,.
av den storleksordningen a'tt den r.notiverar den stora okningen i arbets ...
r!.:1angd for bade bedon'1are och undersokningsledare.
satt:
Skattningsrlletodiken kan sa:r.nrnanfattningsvis beskrivas pa foljande
Bedon1.ningarna har skett i en sjusradig skattningsokala ..
Variablerna har sa entydigt och sa enkelt 801'11 L1ojligt beskrivits i extrer.t1yttringarna ..
En varia bel at ganG en har bedomts for san1tliga elever.
Pojkar ech flicker har okattats var for sig {konen atskilda) ..
Re:ferens grupp har utsjorts av pojkar resp. flicker i den egna klassen ..
l\Torn"1alfordelning har efterstravats ..
Foljande variabler har efter saval tidigare utprovning son1. grund
lig analys under planeringsarbetet bedomts kunna fylla de krav, som
redovisats i det foregaende. Variable rna har benar.nnts n1.ed sa adekvata
nan"1n son'l rnojligt, men varje variabel har ytterligare askaclliggjorts
lYJ.ed de besk.rivningar pa extrer.nyttringar, SOlTI atfoljer varje Variabel
benar.ctning.
1. Skoln"1otivation
Beteende A: De ger intryck av att kanna stark olust infor inlarningsuppgiften och larostoffet, och de syns uppleva en alln"1an vantrivsel och skolleda., De ar ointresserade och n1.ycket svara att engagera i skolans vanliga arbete,
Beteende B: De ar starlet skolr.~.'1otiverac1e och trivs med skolrniljon,
De fiesta elever kanner varken nagon starkare skolleda eller har en utpranlad skolmotivation,
2. Koncentrationsforrnarsa
Beteende A: De kan inte sarnla sig infor forelagt arbete utan sysslar rned ovidkon'l ... mande saker eller sitter och hanger eller 11dron"1r.ner 11 , For nagra ogonblick kan de agna sig at uppgiften men later sirs strax fangas av ovidkomn1.ande handelser eller tankar a De ger i allmanhet snabbt upp aven or.n arbetet ar avpas sat efter deras begavningsniva.
Beteende B: De har en utpraglad formaga att fordjupa sig i en uppgift och arbeta koncentrerat. De later sig aldrig distraheras och ger inte heller upp arbetet r.ned en uppgiftJ som passar deras begavningsniva.
De ar vanligast att barn be£ inner s ig mellan des sa ytterligheter.
3 e lVlotorisk oro
Beteende A:
c-:J 40 ....
De har ytterst svart att sitta stilla under lektionernaQ De ror sig oroligt i banken eller vill garna rora sig ornkring i klas srur.o.met aven under lektionstida De kan ockoa vara pratiga och hogljudda.
Beteende B: De har inga s or.n heist sv&ri13heter att underordna sig till och med hosa krav pa stillhet och tystnad,.
De fiesta barn befinner oig rnellan dessa bada yttervarden.
4.· Agp;res sivitet
Beteende A: De ar a15gres siva n1.ot Hi rare och karnrater .. De kan t. e~t. vara upp .... nosigaCJ uppkaftiga, aktivt saboterande eller uppviglande. De brakar garna n1.ed kamraterna och staller garna till gral n.1.ed detn.
Beteende B: De har ett fortroendefullt saxnarbete n1.ed Hiraren och positiva kan1.~ ratkontakter .. Deras forhallande till rnanniskor far mycket latt ins lag av tillgivenhet och varrne.
De fiesta barn befinner sig mellan dessa tva yttervarden ..
5 a S pannin_g
Beteende A: De utr.tlal"ks av att de i relation till sina forutsattningar har alltfor stora krav pa sig sjalvao De spanner sina krafter till det yttersta for att lyckas med sina upp[3ifter., De kan kallas "overarnbitiosa''•
Beteende B: De utnyttjar pa ett naturligt satt sina intellektuella och personlighets ... massiga resurser" Deras skolprestationer genornfores darfor utan
0 .. • nagon anspann1ng,
De fiesta barn befinner sig 1nellan des sa ytterlisheter o
6,.. ':""~j.J.lbakadrar;enhet
Beteende A~ Beteendet hos sadana elever karaktariseras av forsagdhet och blyghet~ De forefaller ha dalig ojalvkanslao De ar hEtlnrn.ade och vasar ej ge uttryck for sig sjalva.,
Beteende B: Dessa elev-er tir utpraglat och konstant oppna och frirnodiga,
De fiesta barn ar var.ken speciellt hammade eller utpraglat och konstant oppnao
7. Harn1.oni
Beteende A~ De forefaller mycket disharmoniska och olyckligaCI De befinner sig ofta i oppna eller tillbakahallna konflikter med o1ngivningen eller med sig sjalvao
.·1.·
Beteende B: De tycks mycket harmoniska och balanserade och ar sallan indragna i konflikter varken med orr1givningen eller med sig sjaJva, De fore"' faller att kanslornassigt 11ha det bra" i skolanG
De flesta barn intar en position nagonstans mellan dessa yttergrupper.,
Ett exempel pa skattnings:forrnular visas nedan<'
l Lik.."'1ar Klass ens Liknar ' Saker-mest genon1--~ mest hets""" beteende B snitt beteende A grad
1 2 I 3 4 5 6 7 I l'L,N, I
N~N .. ·-1--·
I NoN" - l
I<olu:rnnen sakerhets'Brad avser mojligheter :for lararen att med .... dela vilken grad av sakerhet :Han/hon kanner infor den gjorda skattningen. Tecknet + betyder ganska eller n'1ycket saker" Tecknet .., betyder ganska eller r.nycket osaker c Tecknet 0 betyder varken sarskilt saker eller osaker.,
Fullstandiga skattningsformular jamte instruktioner redovisas i Bilaga
5 a och b.,
9. Elevenkater
For en sa objektiv och allsidig bedomning SOU! mojligt av de fakto ...
rer sorn kan tankas inverka pa elevernas skolanpaosning utgor synpunk...,
ter direkt :fran elevhall ett vas entligt under lag i bedornningen"
Darfch'" har stor vikt lagts vid konstruktion och utformning av de
skriftliga enkater, sorn eleverna fatt besvara under faltundersokninGenlt
Under :forberedels earbetet b.ar ingaende inventeringar gjorts av
de frasestallningar och problern1 s om skall belysas .. Des sa £rage stall""
nin;:;ar har sedan uppdelats pa_ de kallor eller rnetoder som kunde tan
kas ge den basta informationen Orll. vara :fragestallningar •
I detta fall ar eleven in£orrJ.1.ationskalla" Harvid har overvaganden
skett betraffande arten av de fragor sorn tillstallts eleverna~~ Var stra ...
van har varit att i detta sar.nrnanhan1.3 endast ta Ined fragor~ son:1 kan
tankas ha sa allrnangilti[S pragel s om rnojligt:t d~ v e. s 0 sadana fragestall
ningar dar var je elev kan tankas ha synpunkter o Daren1ot har fragor
av rner speciell eller unik art fatt ansta till intensivundersokningen av
extren-:tgrupperna .. Vidare har fragor son1 bedon1ts vara av pers onlig
och darr.o.ed av kanslig art und-rikits i sa stor utstrackning son'l r.nojligt.,
De uppgifter son1 kunde insamlas genom enkater till eleverna har
berort foljande forhallanden:
F
Skolvag
Skollokaler
I<a:rnr a tfo rhallanden
Lax or
Bespisningsforhallanden
Raster
Trivsel :ned skolarbetet
Trivs el DJ.ed lara rna
Intres s e for skolar~:1nena
Angs lighet i s kols ituationen
Psykos or.~.1.atiska storninsar
Yttre storningar i skolan
Trotthet
F ritids akti vi tete r
Foreninsstillhorighet
Ute spring
': ') ·-.. ~.; t-- ...
Fragestallningarna har berort objektiva aakforhallanden, install ...
ningartl intressen, trivsel:> upplevelser lTt. nlo
Elevenk2~-terna forekon1.rner i tva versioner. Den ena ar avsedd for
arskurs 3 och den andra for arskurserna 6 och 80 Nagra items i den
senare ar dock enbart avsedda for arskurs 8 och avser vissa fritids ...
aktiviteter och vis sa hcJgstadiefr&gor ~
B2k1a enkaterna tacker i stort sett san1r.na fragekomplex rnen de
enskilda fragorna har utforrnats 1ned tanke pa skillnader i bl. a., Hisfor
lTlagap ordforstaels e ~ arbetsternpo, testvana m., r.o.v
Enkaterna har konstruerats i ett flertal versioner son1 undan for
undan ornarbetats efter ingaende diskussioner och granskningar ur di ...
verse synpunkter och av olika personer., Enkaterna har utprovats pa ett
rnindre antal elever pa platoer uton'l forsoksortene :Korrigeringar~ till
lagg1 forkortningar och ornarbetningar har skett kontinuerligt alltefter"
sorn dessa visat sig nodvandiga~ Granskning av slutversionen skedde
vid arbetscruppens sarnrnantrade under januari n'lanad .. Ivlindre juste
ringar foretogs efter denna c,;ranskningt innan den definitiva versionen
inHir.o.nades for tryckning.,
Enk.aterna ar konstruerade att s3. lanst so1n mojlist underlatta den
statistiska bearbetningeno Fragor rned bundna svarsalternativ ar en
bart forekommande., Nagon kodi:fiering i efterhand ar inte avsedd att
goras utan forrnularen avses kunna inHimnas direkt till stansning efter
en :rrlindre kontroll av de ifyllda formularen, Vissa kodifieringsdata
av identifikationotyp kornrne:r forot att tillforao enkaterna innan de over ...
larD.nao for stanoning.
Fragorna i enkaterna ar utvalda och konotruerade n1.ed tanke pa att eventuellt kunna oa::.1.1.r.t1anforas till skalor. S<iUunda torde en faktor ....
analyo av enkatresultaten kunna reoultera i okalor av typen: okolntotiva
tion1 angolighet., kar .. 1.ratanpasoning, ViraranpaooningJ! fritid rn .. rn .•
~;led utgangopunkt fran des oa okalor torde uttagningen av extrerngrnpper ...
na i anpaooningsha.noeende kunna underlattas o
Elevenkat for a:rskurs 3 jan1.te inotruktioner redovioao i Bilaga 6 a
och b,., Elevenkat for arokurs erna 6 och 8 redovisas i Bilaga 7 ..
1 Oo Foraldraenkat
I denna inoan1.las :frar.c1.st bakgrundsdata av nornotetiok typ. Nagot
ornfattande eller invecklat fol'rJlUlar kan ej forvantas fa nagon narnn
vard ovarsfrekvens, Erfarenh.eterna fran tidigare enkatinoamlingar
fran foraldrahall har inte alltid varit av uppmuntrande olagr. da frek ...
venoen svar i regel varit jaxnforelsevis lag"
Sattet for insan1.lingen och forxnularets konstruktion ar darfor av
betydelse for datainsarnlingen~ Enkaterna avses distribueras via ele.,.
verna till £or~ildrarn2,~ son1 i sin tur inlevererar £orr:1ularen i slutet
bJ:~ev till respo klassforestandare~ vilka vidarebefordrar dem till un ...
ders okningsledningen ..
Geno:rn foraldraenkaterna erhalles i forsta hand kunskape:r on'l kli-
entelets bakgrundsforhallanden i fi.:>ljande hanseenden:
F o:raldrar s alder Fortadrars yrke S ocialgruppotillhorighet Fullstandie1 o£ullst<::indig fa:;:-nilj Bostadsforh3.1landen Syskon Iviors forva:rvsarbete U ppvaxtforh{tllanden F ritido sys s elsattningar F oraldrar o utbildning Foraldrars tid rned eleverna Uppfostringoproblern K.ontakten r:aed skolan Foraldrarnas syn pa eleveno skolanpassning S jukdon1ar hos eleven Psykosomatiska storningar hoo eleven
Enkaten, s o1n annu ej f.oreligger i slutgiltigt skick, har omarbetats
i ett flertal versioner for att der· skall bli sa enkel och entydig son-1 rnoj
ligto Stravan har varit att endast ta 1ned uppgifter av vasentligt varde
for v.?t.ra !i'lalsattningar i start .. Uppgifter som utan storre anstrangning
kan erhallas fran andra kallor har konsekvent uteslutits ur enkaten.
Aven denna enkat ar tekniskt konstruerad pa ett satt som i storsta moj ...
liga utstrackning underla.ttar rnaskinell databearbetningo
Bjerstedt~ A., Interpretations of sociornetric choice status., Lund 1956o
Bronfenbrenner, U rie o The rneasurern.ent of Socion1.etric Status a Structure and Develop~r1ento Nevr York 1945.
Dun~r;) At' Subjektiva bedt\r.n.ningar so:r-n testkriterier. I<onstru.ktion och studiui~~'l a v nar7ra bedornningsinstru:0.1ent 9 Stockholrn. 196 0., StenciL ~~
Duner:t A" - lvlagnusson:J Do A Fo:rrnula for the use of suppression variables in correcting individual ratings .. Scando J o
Psychol., ~ 1962, 3ll 226 - 232 ..
HallvTorth, I-I. J. Teachers personality ratings of high school pupils., J. Educ(l Psychol.,, 1961~ 52 1 297 ... 302.
Holland" J" L. Son1e lir:nitations of teacher ratings as predictor o£ creativity., J .. Educ. Psycho!., 1959, 50, 219-223.
Harnqvist, Kc. Individuella differ ens er och skoldifferentiering n SOU 1960~13. Stocld'lolrn 1960o
I-larnqvist,p I-<. £v1anual till DBA-differentiell begavningsanalys ... Stockholra 1961"'
Is ra.el, J., Self-evaluation and rejection in groups a Stockhohn 1956.
Jennings~ I-L. I-:1 c S ocio1r1etry in group relations.. -::_::r ashington 1943 ~
Johannesson) L. Studie:r av oociala relationer r ... 1.ellan barn i folkskole ... klasoer .. Lund 19546
Johannessen:- I., Differentiering och social utveckling. SOU 1960:42 .. StockholnJ. 196 0 Q
K.ellner: A e D., The uoe of interir.n rneasu1·es of perforr.ctance and oup ... pression variables in appraising e:n:-:tployee potentiaL J ,, Genll Psychol.; :960, 62~ 19 - 23.
I(oskennieini, .i.VI., Soziale Gebilde und Prozesse in der Schulklasoe .. !-Ielsinld 1936"
K.oskennierni~ 1VI. Rangordnungen und Dirnensionen der Distanz des Sozialen Lebens in den fun£ ersten Schuljahren .. Abo 1933,.
Ljung~ B-0 ~ I-<onstruktion och anvtindning av standardprov vid larar ... hogskolan i Stock.h.olrn .. Stockholr.(l 1958.
Magnusson) D" Sjalvvardering och skolrniljo, I Johannessen~ I. och lviagnusson~ D. Social och personlighetspsykologioka faktorer i relation till skolans differentiering~' SOU 1960~42, Stockholn1 1960.
Ivlagnusson, D~ Sjalvvardering och skolr:dljo. En foljdundersoknin[S, Rapport till Skoloverstyrelsen. Stockholn1 1961. Stencil.
1/Iagnusson, D .. Self-evaluation as a function of age. An erDpirical investigation. :Rep. PsychoL. Lab. Univer, Stockholr-n3
I'~o 124,. 1962.,
l\;laenusson.t D .. The level of oelf ... ratings by boyo and 3irls in relation to the se:;.:: of the teachers .. Rep~ Psychol. Lab. Univer .. StockholL1.~ No 153 1 1963.
l;laenus son, D. l:.npassning och skolprestation., Stocl{holrD 1964. Stencil.,
Nloreno~ J. L. "\Hho ohall survive? :Foundation of socion1etry, group psychotherapy and o ociodran1.a., New· York 19 53.
J\1osier ~ C. I.. Batteries and profiles. I Lindquist~ E .. F. Educational rneasurernent. ',7ashington 1951.,
l\Torth·way~ JVI.Lo A prirD.er of socion:1etry., Toronto 1952'*
Osgood,;~ C .. E .. , Suci~ G .. J., and TannenbatU'l'11 P. The rneasurer.nent of n:1eaning{. Univ(J of Illinois 1957 o
II
Reininger:~ K. Uber soziale VerhaltungG-vveisen in der Vorpubertat.
Ryan: F ,J ...
Super~ D.
V!iener Arbeiten zur Pedagogischen Psychologieo "',Yien 1924 ..
Trait ratings of high school students by teachers" J .. Educ. Psychol.> 1958, 49, 124 ... 128.
The poychology of careers .. Nev1 York 1957 ..
Super, Do et aL Vocational developr.aent .. 1~ frar.nevvork for research. Career PatteTn Study I" Columbia Univer. 19 57"
Super~ D .. - Overstreet:} Ph<:' The vocational n.1.aturity of ninth grade boys .. Career Pattern Study II, Colur1.1.bia Univer. 1960 ..
vVaern~ Y. :Konstruktion och otudier av ett intresseforrnuHi.r. StockholLJ. 196G. 8tencil,
Instruktion till provledaren Bil. nr
Formular attityder och varderingar Bil. nr 2
Formular for yrkesvalsenkaten Bil. nr 3
Formular for yrkesvalslararnas bedornning Bil. nr 4
Instrukti~n till lararskattningarna Bil. nr 5
Formular for lararskattningarna Bil. nr 6
Elevenkat arskurs 3 Bil. nr 7
Elevenkat arskurs 6 och 8 Bil. nr 8
Foraldraenkat Bil. nr 9
I N
OvniEgsex.. pE:t svarta tavlan ..
Syfte. Konfidentiellt. Ej prov.
Tid. Rast.
Narvaro.
- l - Orebroprojektet
1965
D .. l. 1={ E r
Allman instruktion, klas.s 3 2 6 och 8
1 .. Skriv upp ~vningsexemplet fdr elevenkaten innan lektionen b~rjar.
2. "Sorn ni vet hor er klass till de klasser som har blivit uttagna att vara med i den stora undersokning, som gors bland skolorna har i brebro. Vi fr~gar er en massa frdgor och varken era foraldrar, larare eller kamrater far veta vad ni svarat. Ni kan alltsa vara alldeles sakra pa att ingen uton vi som gor undersokningen far veta vad ni skriver.. Det ar ocksa viktigt att ni forstar att det har inte ar nagot prov, son1 har me d betyg a tt g~ra 11 •
3 .. nvi sko. vara tillsam1~1ans i 3 lektioner och vi ska s e OE1 vi ko.n ha de vanliga rasterna eller om vi maste ordna pa annat satt. 11
( Fdr 6 ~ orna och 8 ~ orna: "Vi kan se om vi kan arb eta in si sta rasten 11 .)
4 .. Anteckm franvaron,
Dela ut. Kontrollera.
Ovningsex. pa tavlan.
Las fragorna hogt i klass 3.,
Klass 6 och 8 fyller i sjalva,
Kontroll nv fragoro
Insamling.,
Elevenkat klass 3 5 6 och 8
l& Dela ut haftenao Lat eleverna fylla i huvudet pa blanketten. Kontrolleral
2. Instruero. ovningsexerape l pa tavlan4
Tycker Du att det ar roligt att se pa TV?
nlltid
oft a
nagon gang !.1J
cldrig 11 0m Du alltid tycker att det ar roligt att
se pa TV 7 satter Du ett kryss i rutan vid all tid.. Cl:1ycker Du o fta.. a tt det ar roligt att se pa TV, satter Du ett kryss i rutan vid ofta. ;_rycker Du bsra? att det ar roligt att se pa TV n~igon gang, satter Du ett krys s dtir o. s" v. n Vi sa ett ex. 1:1ed kryss for nagon gang.
nnu far bara sa tta ett kryss vid varje fr8_.ga. Sitt inte och fundera for lange? utan svara son Du forst tanker,
Om det ar nagot Du undrar over f:3.r Du fraga hur mycket Du vill.,11
3. For klass 3: Las en fraga i taget och ga Rven-IgenoTI alternativen sa att det ar fullt klart att alla barnen forstar hur de ska gora ..
For klass 6 och 8~ Lat eleverna satta igang ~~~~~~II~-r-e~~R~en.
4. Lat eleverna kontrollera ntt de besvarat alla fragorna ..
5 .. Sar:1la in mnterialet. Rakna att alln haften ar med och lagg in d em i et t kuvert. Skri 'r klass och nEl,;vur~'citn -utJ.n~-,~::,_lruvcrt;t,
Dela ut. Nnmn. Kontrolle:ra.
Syfte. Instruktion. Fr2~getyper.
Provning. Kontroll.
InsaL~ling.
-· 3 ..
Fragor oo ~rkesval i arskurs 8
l. Dela ut haftena .. Lat eleverna fylla i namn 1
klass (ex .. VBB) och datun. Kontrollera ..
2 .. !!Nu skall ni f9. svara pa en del fragor om yrkesvalet. Det har ar inte heller nagot prov. Det finns inga svar SOD ar ratt eller fel, utan vi vill att Du skall svara precis det soB Du sjalv tyckere L~s igenom varje fraga nogao Ibland skall Du sjalv skriva dit ett svaro Ibland far Du nagra svarsforslag att valja pa. Da skall Du tanka efter vilket svar 9 soL1 passar bast 9 och satta ett kryss i rutan vid det svaret 9 precis som Du gjort forut. Det ar viktigt att Du bara satter ett kryss vid varje fraga. Kontrollera for vnrj e sida att Du svara t pa alla fragorl 11
On det ar nagot Du undrar over far Du garna fraga."
3. Lat eleverr1a borja fylla i foroularet~ Kon~
trollera sarskilt att de gor ratt pa fragorna 17-22 9 27-30 n.fl. av sarrr~m typ.
4~ Sanla in proven allteftersom de ar klarao Kontrollera att de skrivit namn 9 och fyllt i s~ nanga fragor son mojligt. Rakna att alla haften ar E1Gd och stoppa in formularen i nagra kuvort och klistra igen. Skriv klass och "yrkesenkat 11 utanpa kuvertet ..
Ovningsex. pa svarta tavlan.
Attityd och varderingar
Klass 3 2 6 och 8
1. Skriv upp nedanstaende exempel pa tavlan innan lek;tionen borjar.
KAMHAT
nyc- ratt bara lika barn ratt uyc-
fli tiu : o. lat
rilork
varken eller
ljus
vanlig ovanlig
:Dela ut ku- 2. Dela ut ett kuvert och ett ovningsexempel 11KaL1-vert och ov- rat 11 (son sknll ligga ovanpa kuvertet) till var-ninssex. j e elev innan lektionen ..
Inledning. 3. "Den h8,r tinu:wn ska ni fu hjalpa till med att best2v11Yila vad Gn del olika ord har for r.1ening, Ni har f[\.tt var si tt kuvertet solll ni inte far oppna forr an jag sager till :1 och ett 0\t!l.ingsexeru.pel. I varj e kuvert ligger ett hafte med papper som ser ut ungefar likadant som ovningsexemple t 11 •
De!'lOnst ration.
4o 11 0verst pa varje sida star ett ord - har star ordet KAtffiAT. (Testledaren visar det foljande p& svarta tavlan.)Nedanfor stdr nagra ord som ar motsatser till varandra: Flitig-lat, morkljus9 vanlig-ovanlig ... Pa de andra papperen i kuvertet finns det fler par. Det ar sju rutor ruellan varje motsatspar. Ni ska satta ett kryss i en av rutorna for att visa vad ni tycker om ordet son stdr overst pa sidane Om ni tycker att KAMRAT ar mycket flitig sa satter ni ett kryss har langst till vanster. Om ni tycker att KAr!TRAT iir ratt sa fli tig sa satter ni ett kryss har, inte fullt sa langt till vanster9 Om ni tycker att KAMRAT ar bara lite flitig sa satter ni ett kryss i den har rutan4 Om ni tycker KAJI/IRl\T ar mycket lat sa Satter ni ett kryss langst till hager (o.s.v.) Och om ni tycker att KANIRAT ar lika flitig so:o. lat eller ar varken flitig eller lat sa satter ni ett kryss hiir i uitten. Nu ska vi se pa nasta rad. Tycker ni
Hamn. Kontroll4
-- 5
att KAMRAT ar mork eller ljus? Batt ett kryss precis dar ni sjalva tycker att Y_AWffiAT passnr" Fortsatt sedan :c:J.ed sista raden i exem.plet och satt ett kryss dar ocksaa
5 e Har alla gj.ort clet'? D<L ska ni sedan fa gora pa samma s3:tt mod de andra pap-p.eren i kuv-e-rten-- for att visa vad. ni tycker om orden som star overst pa varje sida. Ni ska ta siclorna i tur och ord-
. ning - o-ch j obba pii i ganska snabb takt men ~incl& sa val ni kanG Kom ih~g att det ska sta ett krys s pa varj e rnd, Elen bar0 _e tJ... J!opp a_1n t~ over nagon.Ead __ ~ller sidaJ Ar det nagon som vill fraga nagot nu sa rack upp handen ..
6. Da kan ni ta fran papperen ur kuverten. §._l{ri.~
~-forst ,f3r~'ln ;e}i forsta_sidan .. Har ni gjort det?lTl kontrollerar)., Nar ni ar fardiga sa lagger ni in alla pap-per i.J.::uverten igen .. 11
Ovningsex .. pa svarta tavlan ..
Syfte.,
Skri v l. Korrigera nar:1nlistan.,
Ringa in nmJJ.net"' Der.1onstra tion.
- 6 --
KaLlra t- och sj al vska ttningar
Klass 3
1. Skriv upp 5 fingeracl.e namn pa tavlan med 3 rutrader vid sidan.
2 .. Dela ut kuverten .. I varje kuvert skall finnas 3 numrerade nru-;1nlistor (3 roterade~ 3 raka, eget kon).
3., 11Den tlar tiiiJI.:wn ska vi gora nagot annat., Sam ni vet allihopa, s~ ar det ju ganska viktigt att r:J.an har n&gon eller nagra klasskax,Jrater9 son man tycker om att vara tillsammans med Otl Llan ska trivas i skolan. Det ni ska skriva on m1 galler just era klasskanrater. Och sa ma.ste ni komna ihag igen' a tt det inte ar nagon annan an Vi SOill gor undersokningen SOJ2l far se vad ni skri ver~ 11
4. "Nu kan ni ta fram den oversta namnlistan ur kuvertet och skri v siffran 1 tiverst." Poj karna hc:rr nu framf or sig na:m __ nen pa poj ko.rna i klassen och flickorna har namnen pa flickornao ( Ou n2.gon elev k01:u11i t till eller slut at i klassen fnr ban1en nu sjalva skriva dit resp. stryka namnet. Kontrollera ocks& att alla kanner igen varandra, t .. ex. om det ar fler soJ:J har sar:TI:J.a fornarJn och kanske inte vet V3ranclras efte rnaHn.)
5. "Satt nu en ring kring di tt eget nrunni) Tank dig nu att det blir bestamt 1 att ni maste byta klassrur11 och a tt inte alla far run1 i dot nya klassruDLlet .. Vilka vill du dti helst ha ned dig? Ni koruJer sakert att valja valdigt olika allihopa, eftersou ni ar s& olika VQrandra. Sa ska ni gora sa har. Ni ser att efter naLlnen finns det tre rutrader nen ni ska bara skriva i den forstao Satt en l efter naunet pti clen clu allra helst vill ska necl i det nya klassruLuJet, en 2 efter nasta o.s~v. och fortsatt tills du har satt siffror efter alla na11n uton ditt eget •. Ni ska ooksa valja de SOD ar borta i dago (Visa ett ex. pa tavlan ned fingerad namnlista och rita da ocksa upp de tre rutraderna? sa att barnen riktigt forstar hur de ska skriva)~ Har alla forstatt? Fraga garna Ofl det ar nagot ni undrar over. Forsok att skriva precis som ni tycker och for det mes ta ar det SOl"J Elan forst tanker clet Viktigaste!l Sa tlink inte for langeo II (Ga garna runt i klassru1maet och kontrollera, att alla gora ratt? inte glo1~aer nagon)~ Nar alla ar fardiga~ Lagg in blanketten i kuvertet igen.
Skri v 2 .. Ringa in nannet .. Der:wns tra tion.
Skriv 3. Ringa in naEulet. D8l:lonstra tion.
Kuverten klistras igen av eleverna ..
·- 7 ..
6.. tar ni ut nasta na:r:.:mlista 9 son ser pJ:>ecis likadan ut fast nsmnen ntc?.r litet i ann&n
I
o:rdning~ Skr·iv en 2 overst p:J. den, \Lat l.iar·~· nen korrigera ~;~llinii;·-fa~.L- ... ;oD<·--tid:igare) t;· Sa tt en ring krint;.__dj::.i:L.~~{eji__ " Nu ska du gis-~ sa hur dina kt3IJTat8l"' Vel de? nar de tank :cG
just pa clig~ Vi1ka ~~:c~r clv_ valcles fo:re rlig och vi1ka tror dt-. V8.-'c1.es eftsr cligc. Ji)_ sica sattet ott 1? .. ~~~~- eftioJ:· 'l.CiFnet p<i den s0111 cl:J_ tror att f~er:·~~ ·;-:J.l6.c fi:5E~ dig sjalv o:;h ett :tclinus Gfte·c clP~l~ :::D!~l tror att de flesv-t ':l v,...,J-d·-8:;;-l:::>fter d· .; (Y \T--j -":'~ c-1-+ 8"r, DF' +c-_, .. , -, .-,-,1
Ll.o U .. -" J... b D ' _ h_IC.\.> --" \.1 V ../),.. .? ..l -~1.1 U L..1. . -LC.l,..._.
Och 0 l1'r•'ivl-;:j--f·O:._r'"'t'"' ]r Jt·:'"",-'lp•J ') H~~-,.-. ·~:·; •:< C.v ~ v C .. d .. 1....A. I ~~ 0 CtJ - .. -·~ I~ .. CJ ... ... : .. : • ..:.. . ' :? C"~·-. c: ... -'-c..,
forst&tt'? Hi kan i::;"'_,.->lai't bD.ra glsua .:.-_uJ.~
de ru1dra hnr valt 9 in~e ve~a ~et ~ N~r nlla ar ftirdigD,~ Lagg in bln.!:cket en i kuvertGt,
7., 11Nu ska ni ta frcn det SlG"GC:l papperet ur ku~vertet och skr:l vn en 3 ijver.st Dn det~ att poj karna ·i-g·e~l;:q~~ ~fat t sa1:1~a namn1iEta pa poj karna i k1o.ssen och flickorna har Ll. tt en f1ick1i.stao (KorTiger8. ramn1is tan sOLl ·y·sn-1igt) .. §~ri ~-~ r~g~-... ?:B~_e_~1.-... ~~:·J-_pg_._~}:_t~~-- t nanno Nu ska vi gora lite c O..lEl.Or1G!.Yld8,. -lot f"" t f n- l ·• Y a er - ors -a ragn.n rldi'c.
Vilka av dina k1assksn-ratel' vil1 (1u helPt ;m:a- ti11smmnnn7-m:8·;:r-r:;I·--;;[~te.:e11a ?- Du-~t~l3.r · vii1j 8 3 "'8--t"y-;rzel~-:--ro~[l"'r~g(;·n· ~bs-oiut yj 11 ·;_;·~:i.J.·j a 4 s:'f far den vi::\1 de t)" Sa tt e.G ~- Pf~· ter nannet p3. de1J. du .llelst v.Ll:J_ vara ti ·.1· sanno..ns mecl 9 en 2 o :=:h en 3 ef be:c de tvc.". ns.d~·
rao Sat t siffrorno. i Jen for ta rutrA.cler' (v - o t·t Y <1 t: ·-rl n· \ ·-.;_~."' ,-1-~J :;;---:,.'7'~,...·_. ·'let'~. loa e e.~.. pa ca' . ..Lc..n; .. , urn d __ c;, t:,J 0 .. [, ' ~
Da km:nJ.er nas tt.t, fr ~ 'Tilkr. tro av ell no. .. .,.. -'"'""'-' ..._ ... _...,._...... .............. ~ .. - .......... ~ .... k1as skamra ter 'riJ 1 ch' e l:=;t eller sku lle du --... -- ... --"'"--- --·~-·-_.-- ........ j~~ ·- .......... _ •• , -~- - ........ - .... - .... ·-~ ,~ ... -.,...-~q-~-.. - .~""""
he ls ~-y~_lj_f:._,Yara _}2: l :1.fi'c.tTJ_ ~·ry~_QJ_ .E~~§i-2: .. dt '-~r 1edig fr&n sknl~~? Tdnt inte s& nycke~ p~
-;-)1-·1 --C::Jn;-t··-:;~.~r·--=:1~~8·:;"~~,1~;:"., -:··~-_,, f:lv+u·'· ,J._J._l. -I·.·. r,_;·_.-J '- "•" J. t:! b '-" (::, ..L ..L - -- -- .1. L' l" ~ , ; ~ lJ v • v .
bor 1angt ifrc:.n varanc:tJ·,J. 1 tan tank PEL 1.jJ ka d u he 1 s t t.==JklJ.ll c; v~i- ~_," ,_n:::t 'T.t. -~ i 1 J. s aE~man s L. -::: cl. ... Gor pa sarro~_: siit.~(~- cnr1 ·.rid for;:-a fragan c ch s~tt siffrorna 1 1 2 3 i den mellGrsta ru tf.§.sl~~~ ( vi ~j a pEt ·';a v J a;1) , i -fft~, ··-siklivl~ Jar t viiljn s~u~a kan~ater, ~o vid iorra fraga~ 7 Den ocksc'i ta anc1::e.~1. k;:rJ:l.'a·L.e:::.', on ni tyoke:L"' att ni he11r:: Iill i;'L":\.1'3. Tled andJ:a? na::c ['-i ar 1ed.iga f'r£tn skolan. (Kont::'o2.1e:ra att a11a ha r f'o r s t c'i t t ) " A r e:ct J. J.a far (l j_ g 9. '? D 5. t a r -;.-l si sta frilgo:n ~ J.. e~~ __ c;:t_v __ 9J£§: __ k),:..ns_~l~~rrJ..~:L ,_1 .. #
_1 e d u he 1 s ~-~'C...j)- j ~ V'-~:z,a_ .. ~,~0(' S ~t t t nu i _s __ i_~,~~·--, _!'U traden en J efter narn1et pa c1 en c1u g.i:Lrnn skul1e vi1ja va:ca 1ik .. 1\fagTo.. av er kr-cnske tycker att ni inte vil1 vara lik nagon annan f::Ln er sj ;;_lva, ner ksnske ni and& kan forsoka hitta n&gon av era ~lasskanrater ni vil 1ikna 11
o
8. Niir al1a ar fardiga laggs sista 1ista:..1 ~u·
kuvertet o ch barn en flir k1i stra igen sit t kuvert.
Ovningsex. pa svarta tavlan.
Dela ut kuvert ..
Syfte.
Skriv 1. Korrigera naJJ.nli stan.
Hinga in naunet. Dm;wnstra tionl!
Klass 6 och 8
1 .. Skriv upp 5 fingerade nann pa tavlan ned 3 rutrader vid sidan~
2. Dela ut kuverten. I varje kuvert ska finnas 6 nUl;J.rerade no:~mlis tore ( 3 rakq, !1 3 roterade • 5 listor eget k~n, l rak lista motsatt k~n,)
3 .. 11 Den har timnen ska vi g~ra nagot helt annorlunda. Sm~1 ni vet alliht!pa, sa ar det ju ganska Viktigt? att Elan har nagon eller nagra klasskamrater, som nan tycker OTI att vara tillsar~Jans med, om man ska trivas i skolan. Det ni ska skriva om nu galler just era klasskm:.1rater .• Och sa 11aste ni komaa ihag igen} att det inte ar nagon annan an vi SOl"{i g~r
unders~kningen soB far se vad ni skriver,"
4. "Nu kan ni ta frm.1 den ~versta naJnnlistan ur kuvertet. Skriv siffran l ~verst. Pojkarna har nu fram.for sig nar:r1nen pii pojkarna i klassen och flickorn.a har naranen pa flickorna 11
I?
(Ot1 n&gon elev konnit till eller slutat i klassen far barnen nu sjalva skriva dit resp. stryka narnnet. Kontrollera ocksa att alla vet vad kauraterna heter 9 0:11 t. ex. tva har sEtEmla fornamn och kanske iDte vet varandras efternDLJ.n) ..
5 .. 11 Stitt nu en ring kring di tt eget naDn. Tank dig nu att det blir bestar.1t, att ni o.2.ste byta klassruu och att inte alla far rw:a i det nya klassruEllliet. Vilka vill du dc1 helst ha med dig? Ni korn.1er sakert att valja valdigt olika allihopa, eftersob ni ~r sa olika varandra. S& ska ni gora sa har. Ni ser att efter nE.l.X_lnen finns det tre ru trader, ner1 ni ska nu bara skriva i den f~rsta. Satt en 1 efter naLJ.net p!i den du allra helst vill ska Lled i det nya klassrunrJ.et 7 en 2 efter nasta o.s.v .. och fortsatt tills du har satt siffror efter alla nann utoL1 di tt egetn. (Visa ett ex~~ p& tavlan ned fingerad nar.r1nlista och rita da ocksa upp de tre rutraderna, sa att barnen riktigt f~rstl1r hur och var de ska skriva). 11 Har alla forstatt? Ni kan ocksa valj a den sor:r1. ar sjuka i dag. Fraga garna om det ar nagot ni undrar over. Forsok att skriva precis son ni tycker och for det uesta ~r det sou nan forst tanker p& det viktigaste 7 s~ t~nk inte for ltingeo (G~ garna runt i klassrw~lDet och kontrollera att alla gor ratt nch inte glorrrraor n<lgon). (Nar alla ar fardiga) ~ LtLgg in bl:tnketten i kuvei'tet igenn.
Skri v 2 .. Ringa in nsLmet. Denonstration.
Skriv 3. Ringa in nannet. Demonstration.
Skri v 4. Ringa in namnet.
6 .. 11Nu tar ni ut nasta namnlista 9 som ser precis likadan ut fast nalJnen star i litet annan ordning. Skriv en 2 overst pa den. (Lat barnen korrigera nannlistan son tidigare)., Satt en ring kring ditt eget nann. Nu sko. du gissa hur dina kaurater valde 9 nar de tankte just p& dig. Vilka tror du valdes fore a1g och vilka tror du vaJdes efter dig .. Du ska Satta ett plus efter l1ai"1net pa den SOlil du tror att de flesta valde for<:: dig sj al v och ett ninus efter den~ son du tror att de flesta valde efter dig .. (Visa ett ex., pa tavlan och anvand forsta rutraden igen)., Har alla forstatt? Ni kan sjalvklart bara gissa hur de andra har valt och ni kan ju inte veta 011 ni gissar ra tt".. (Nar all a Ei.r fardiga) ~
il_Lagg in blanketten i kuvertet igen 11 •
7 .. "Sa tar ni ut nasta nannlista och skriver en 3 overs~ pa den. Pojkarna har nu fatt en lista ued flickornas n2...mn och flickorna har en lista med pojkarnas nan11 .. (Glom inte att lata eleverna korrigera listorna vid behov). Nu ska ni gora precis likadant son pa forsta listan .. Tank efter vilka du helst vill ha ned dig i det nya klassru1~~et och satt liksom forut en l efter det namnet, 2 efter den du vill ska kotma sen o.s.v. och fortsatt tills du har satt siffror efter alla naunen. Ar alla fardiga? Lagg in blanketten i kuvertet igen 11
•
8 .. 11Nu kan ni ta fraLJ. nasta nannlista och skriva en 4 overst pa den. (Det ar mycket viktict att dessa siffroT· konmer pa alla listorna? annars vet man inte vilken slags rangordning det galler. Satt en ring kring ditt eget nann. l\Tu ska ni tanka pa era klasskm:arater pii ett litet annorlunda satt. Ni ar ju alla sakerli,~en valdigt olika varandra pa olika satt, t$ex. nar det galler att tycka om att ga i skolan 9 att vara intresserade av skola11nena och o:tt overhuvud taget ha lust att jobba med skolarbeteto Sonliga av er tycker antagliGen att det ar viktigt att f& bra betyg och gar in for att klara sig bra bade p& lektionerna och pti skrivningarnac Andra av er kanske inte alls bryr sig sa uycket OlJ.
hur det gar i skolan. Nu ska ni forsoka nu1!1-rera era kanrater precis sou ni gjort forut .. Men nu ska ni satta en l efter den sor.1 ni tycker verkar ha 1:1est intresse for skolan 9
en 2 efter den som koLrrler darnast o .. s.v$ och den sista siffran (t.ex. ll on ni har elva klasskar..rrater 9 fcir da den soa ni tycker ver· ... kar ha winst arbetslust. Ni behover allts& inte satta nagon siffra efter ert eget nann. Har all:::t forstntt? 11 (Kontrollera att alla har forstatt, och visa garna pa tavlan vid behov) ..
Skriv 5 .. Hinga in nm:.1net ..
Skri v 6 .. Ringa in nru:J.net .. Denonstration.
Kuvertet klistras igen av eleven.
9 .. nNu kan ni tc.. t ntLsta na1.mlista - namen st~:\r sou ni ser ibl31K1 i lite annan ordning. §kriv en 5 overst pn den. Satt son vanligt en ring kring ditt eget nann. Nu ska ni tanka p& iinnu ett annat satt. Det ar ju alltid stt i en klas s, a tt soL.Lliga elever verkar sakra p& sig sjalva, pratar lugnt och sakert p.:J. lek ti one rna:,-~ 2cr llJ.gna in for skri Vl'lingar och aldrig verkar radda for att f& fr~gana
De verkar pr1 t satt k2"nna sig hemma i sko lan- Andra ar d~i.reL10t l"1ycket ner angsliga oah blyga, tycker det ar otaakt n~r de f~r niigon fraga oah vagar kanske inte raaka upp handen 7 fastiin de kc::ill svaret. Forsok nv. att nuLlrera dina kaurat er p8 saL1na satt oah s~i tt d& en l 0fter den son du tyaker verkar rast och fortsatt att satta 2 och 3 o.,s4v .. tills den son verkar angsligast, som d& f~r den sista siffran 11
• (Nar alla ar fardiga) ~ Lagg in listan i kuvertet igen.
10. 11Nu ska ni ta fran det sista papperet ur kuvertet oah skriva en 6 pa det .. Skriv igen en rin{)' kring di tt e ret nann., Nu ska vi gora nagot annorlunda visa p~ tavlan). 11 Nu ska ni svara pa fi:Srsta fragan~ Vilka av dina klasskanrater vill du helst vara tillsmm:10.ns nc;d Ju rasterna? Ni far vnlja 3 styaken 7
02 n~gon absolut vill valja 4 sA f~r den val gora det). Satt en l efter naumet pa den du he lst vi ll var.::l tills mnBans med 9 en 2 o_ch en 3 efter de tv;~L andra., Satt siffrorna i den forsta rutraden (visa ett ex. pa tavlan vid behov) ~ HEtr all a gj ort det? Da korm~1er ntistn frc.~i.ga ~ "Vilka tre av dina klnsskar.1ra ter vill du helst eller.skulle du helst vilja vara till~a~n~ns me~, nir~.du ~r ledig f:an skolnn? TanK lnte sa myakct pa om det gar eller inte g&r, for att ni t.ex. bor l~ngt ifr;J.n varandra, utan tank pa vilka clu helst skullt:; vilj a vara tillsammans med. Gor pa saoma satt som vid forra fr2gan och satt siffrorna 1, 2 och 3 i den mellersta ru.traden (visa pa tavlan) ~ Ni fc=1r sj alvklart valj a samJua kamrater, som vid forra frl'tgan 1 men oaksL\ ta andra kamrater 9 011~ !J.i tycker att ni hellre vill vara med andra nar ni ar lediga fran skolo.n .. (Kontrollera att alla har forst&tt?) Xr alla f~rdiga? Da tar vi sista friigan~ Ve11 av dina klasska.mrater skulle du helst vilja vara lik? Satt nu i sista rutraden en l efter nrurmet p& den du garna skulle vilja vara lik. Manga av er kanske tyaker att ni inte vill vara lik nagon annan ~n er sjalvn 9 men konske ni anda kan forsoka hi tta nac;on av era Klasskai11rater ni vill likna. H
ll .. Nar alla ar fardiga ltiggs sista listan in i kuvertet oah eleverna far klistra i6en sitt kuvert.
Namn
Skola ___________________ _
Klass
lalal41115\11 I I I I I I I I I I I I I I 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
Bror
bra dalig
svag stark
farlig I -I ofarlig "---''-----'----~-!..-_____.!.__!______'
varm kaU
trakig rolig
modig radd
otrevlig j trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I ·-'----'------'----~-'----'-----'-
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis l rattvis
glad ledsen
Glom inte att fylla i alia rader!
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I ·----'-----'--~-'-----'-___.:..----'
snabb
snail elak
manlig kvinnfig
latt svar
orattvis rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
Glom inte att fylla i alia rader!
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam 1 -'-------'-----'-----'-----L-----!.-_!.__----l
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis l ,_____,__,_______,_____,___,_______,______, rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
Glom inte att fylla i alia rader!
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I '----'----'----'------'-----'----'------'
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis 1 rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
Glom inte att fylla i alia rader!
modig j '---'----'--------'------"----~~~
radd
otrevlig \ '-----'--'----'-----.!.._~-2--._~
trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I '----!---__!____!_._--.!.______!.____,!__!.
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis 1 .____,______--!....---~--.!-----'--!------!
rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
Glom inte att fylla i alia rader!
lydnad
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis l !----'----!----!_..__
rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I .:._..!....__..!..,.__..!.___...!._____!___
snabb
Glom inte att fylla i alia rader!
Larare
bra dalig
svag stark
farlig I f ~~~
ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig --, radd _,___,___ _ _,________:.__~:....__......:-------'..
otrevlig _I _ trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam ,--~ -~ --~ -~--~ -~-1 snabb
snail l_l_j__~j __ T-1__ --1-f elak
manlig l l kvinnlig
latt svar
orattvis I rattvis
glad ledsen
Glom inte att fylla i alia rader!
lagsmal
snail I l elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis I rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig ! '----~"'-----'---'-·'---=------...:
trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam ! -'----'----'----"---'----"-----'---'-
snabb
Glom inte att fylla i alia rader!
Elev
snail I I I I elak
manlig kvinnlig
Uitt svar
orattvis ! rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig I '-"'----"'----'----'------'---~
trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam l -'---.!....--!...--.-!---!....-!-..:c.._..:
snabb
Glom inte att fylla i alia rader!
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm - l kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam l '----'----!------'-'-----'--------'------'-------'
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis rattvis
glad led sen
Glom inte att fylla i alia rader!
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam l '---'----'------"----'------------'-----'---'
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis rattvis
glad led sen
Glom inte att fylla i alia rader!
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam j '----'----'-------'--~-----'--------'--~
snabb
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis rattvis
glad I ledsen "-------'-----'------'-----'-~---'----'
Glom inte att fylla i alia rader!
Ensamhet
bra I I dalig
svag ___ j stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig I trevlig
mjuk I I hard
ren -, -~-~-~---, -~--~ -, smutsig
Iangsam I snabb
snail elak
manlig _I _I _I_ kvinnlig
tatt 1 1 ---L---L----.!...-..-.-!.--..-.-!.--
svar
orattvis I rattvis
glad ledsen
Glom inte att fylla i alia rader!
Framtiden
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis I rattvis
glad ledsen
bra dalig
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig j '-----'------'------'---'--·-'----'-----!
trevlig
mjuk hard
ren smutsig
Iangsam I "-----'---"---'--~'-----'---'
snabb
Glom inte att fylla i alia rader!
kolarbete
snail elak
manlig kvinnlig
latt svar
orattvis _I _I _ ___,______,____,__--'-_--!_____!_ rattvis
glad led sen
bra
svag stark
farlig ofarlig
varm kall
trakig rolig
modig radd
otrevlig :...__.._.! __,____,_!-. I ·-'---_ __,_--=~ trevlig
mjuk _I _I _I_
ren smutsig
Iangsam I :_._._"----'---'---'---'----''-----"-
snabb
Glom inte att fylla i alia rader!
FRAGOR OM YRKESVAl OCH liNJEVAl FOR ARSKURS 8
Namn: ................. . Klass: Datum: ................................. .
l6s igenom varie frega noga. !bland ska!! Du sjalv skriva dit ett svar. !bland far Du negra svarsf6rs!ag ott valja pa. Da skat! Du tanko efter vilket svar~ som passar bast och sotta ett kryss i rutan vid det svaret. Det or viktigt ott Du bora satter ett kryss vid varje fraga.
13 I 814 II ~L I -ll_I_TI-T I I I J-ill 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 11 12 13 14 15 16 17 1 B 19 20
Har Du bestomt Dig fOr vilket yrke Du skall volja ~
1 Ja 2 Nei 3 Osaker
2 Nor bes.tomde 0':1 Dig for vad Du viii bli?
1 Hor inte bestamf mig on 2 I &rskurs 8 3 I &rskurs 7 4 I orskurs 6 5 Fore orskurs 6
3 Vilket yrke siktar Du p& ott sa smaningom arbeta med? Om Du ar osoker, skriv d& de yrken eller yrkesomraden Du funderat p6 I
2
3 ....................................................................................................... ri .......... .
4 Om Du fick volia helt· och hallet, som Du sjolv viii, uton att tonka pa om Du klorar av det, eller vad kamroter, larare eller de dor hemma skulle soga, vad skulle Du do vilja ha for yrke?
1§ 2_ 3
1§ 2--3 -~ 4--5
1 Somma yrke som jog sade forut, att jag bestamt mig for 1 [=:J 2 Ne1got annat. Vod do? .... .............................. .. ...................................................................................... ..
5 lVod raknar Du· med eller tror Du, ott Du kommer ott ha for yrke, nar Du or 30 or?
1 Somma yrke som jag sode forut, att jag bestomt mig for 1 t l 2 Nagot annat. Vod do~ .. ... .... ......... . .................................................................................... ..
6 Vad viii de hemma aH Do skull bfi? 1 Somma som jog viii 1 c=:J 2 Nagot annat. Vod do~ ......................................................................................................................................................... .. 3 Vet inte · 3 c=J
7 Vad tanker Du gora, nor Du slutat 9: an*
1 Borja arbeta 2 Glt som elev p& en orbetsplats 3 Glt i yrkesskola 4 Ga i fackskola 5 Ga i gymnasium
1§ 2--3~-4 --5
6 Nagot annat. Vad da? ......................................................................................................................................................... . 7 Vet inte
8 Hur mango ar efter 9: e klass droier det~ innan Du or fordig med Din utbildning, och kon borjo fortjona pengar~
1 lnget ar. Skall borfa arbeto pa en gang
2 Utbildning i ................................................ 8r
9 Pa vilket soft hor Du fatt redo pa m e s t om det yrke Du funderar pa?
1 Har talat med dem hemma 2 Hor talat med folk som arbetor i yrket 3 Har talat med lorore 4 Har arbetot i yrket 5 Har lost om yrket
1§ 2--3--4--5
6 Pa nagot annat sott. Hur do? ......................................................................................................................... " .............. .
Kontrollera att Du st~arat pa alla fragor! Fortsatt sedan pa niista sida!
10 Har Du a r b e t a t p a eller b e s o k t nagon arbetsplats, dor de gor det, som Du viii arbeta med?
1 Ja 2 Nej
Har Du pratat om Ditt yrkesval med flagon som arbetar med just det yrke, som Du funderar pa?
S'dtt ett krys.r pa varje rad!
11 Foraldrar
12 Syskon
13 Ancira sloktingor
14 Bekanto till familjen
15 Andre
16 Tycker Du det or svart ott veta vo.d Du skall gora, nar Du slutar 9:c:m?
1 Mycket svart 2 Ganska svart 3 litet svart 4 lnte svart ails
Varfor or det besvarligt att bestomma vad Du skall
11
12
13
14
15
Ja Nei
-1
~~ 3--4
gora, nor du slutar 9:an? Satt ett kryss pa 11arje rad! Stommer SHimmer inte
17 Det or inte besvorligt ott bestamma 17
18 Det finns sa mycket ott volja pa 18
19 Jag vet inte om jag kan klara av det som jag viii gora 19
20 Jog far inte gora det jag viii 20
21 Jag vet for litet om det som jag viii gora 21
22 Jag viii inte bestomma mig an 22
23 Far Du volja y r k e som Du sjolv viii?
1 Jo 21 I J 2 Nej
24 Har Du f&tt volja pry o (praktisk yrkesorientering), som Du sialv viii~
1 Ja 12 [ J 2 Nej
25 Tycker Du ott Du val de rott omnen i 7: an?
1 Ja 21 I -1 2 Nej
26 Vern bestomde m est vilken linje du skulle volja till arskurs 9?
1 Mina fori:ildrar 2 Yrkesvalsloraren 3 Nagon annan loran~ 4 Jag sjOiv 5 Nogon annan person 6 Vet inte
1 2 3 4 5 6
Har Du samma uppfottning om vilken linje Du skall
vOijaHan som Sdtteff kry~ pd varjerad!~ I Ja I rej I r r 27 Din bosta kamrat
28 Mamma
29 Pappa
30 Y rkesvals!oraren
31 Hur tycker Du det var ott vatja linie till 9 ~on?
1 Mycket svort 1 § 2 Ganska svart 2 --3 litet sv&rt 3 --
4 lnte svort otis 45 = 5 Jag valde inte sjolv
Kontrollera att Du svarat pa alia fragor! Fortsittt sedan pa niista sida!
!
H5r star pa vorje rod tva beskrivningar av arbeten. Du skall i a m f o r a dam med varandra och v a I i a ut den av beskrivningorna, som passar bast in pa ett orbete, som Du heist skulle voljal !bland finns sarnma beskrivning pa flera stallenr men bry Dig inte om det, utan tank pa varje fraga for sig.
Om det or den forsta beskrivningen som passar bost, satt d& eH kryss under 1. Om det or den andra, sotter Ou eli kryss under 2 i
74 Ett arbete, dar man fOr syssla rned sadant, som man kon och viii gora
75 Ett arbete som or lntresscmt
76 Etr arbete rned kort arbetstid
77 Ett arbete med kort utbildning
78 Ett arbete dar man for syssla med sadant, som man kan och viii gora
79 Ett arbete som ar lntressant
80 Ett arbete dor man tycker att man behovs
81 Ett arbete som ar lugnt och inte ioktigt
82 Ett svcnt arbete1 dor man fat· visa vad man duger till
83 Ett arbete dor mcm fOr bra betolt
84 Ett orbete dor man fat· bestomma mest sjalv
85 Ett arbete dor mon tycker ott man behovs
86 Ett arbete dor man f&r b1·a betolt
87 EH sv&rr arbete. dor man far visa vad man duger till ·
88 Ett arbete med kort arbetstid
Jag skulle heist valja
[]
!l L_J
[]
[]
Ett renligt arbete
Ett arbete som or lugnt och inte jaktigt
Ett svt1rt cJrbf!te, dar man fat· visa vad man duger till
Ett mbete dar man for bestomma mest sjolv
Ett arbete som or lugnt och inte joktigt
Ett arbete dar man fOr bra betaft
Ett renligt orbete
Ett arbete dor man fOr bestamma mest sjolv
Ett renligt arbete
EH arbete dor man tyc:ker att man behovs
Ett arbete med kort arbetstid
Ett arbete med kort utbildning
EH arbete dor man fOr syssla med sadant man kon och viii gora
Ett arbete med kort utbildning
Ett arbete som or intressant
G6r pa summa sott som foruH J a m f 6 r de b&da beskrivningarna och v a ut den som passer bost in pa ett arbete, som Du heist sku lit! valja?
89 Ett arbete utomhus
90 Ett arbete med soker, men inte sa hog ion, obemende cw hur mycket jag arbetcn
91 Ett arbete dor jag arbef'ar mest for rnig sjolv
92 Et~ mbete dor jag far gora m&ngct olika saker
93 Ett arbete som har med mannlskor ott gora
94 Ett arbete pa den plats, dar jag bor
95 Ett arbete dar jag nostan aldrig be~ hover ut och resa
96 Ett arbete med bestamda ·rider ott possa
Jag skulle heist valja 1 2 r! [] L_l
r"~ II , __ j L__j
11 L_, !'I LJ
fl L-_j [J
0 D
D r---o L_j
L1 ~.., L_j
11 il LJ l ___ ,
Ett arbete inomhus
Ett arbete dar jag fOr lon i forhallande till hur mycket jag arbetar
Ett arbete dor jag kommer i kontakt med mango manniskor
Ett arbete dar jag holler pa med samma uppgift naston hela tiden
EH arbete dor jag sysslor mest med saker
Ett arbete i en annan stacl eller annat somholie, on dor jag bor nu
Ett arbete dar lag fOr resa mycket
Ett arbete dar jag sjalv fOr be,stamma min arbetstid
Kontrol/cra att Dtt st~arat pa a!ht fragor!
YRKESVALSLARARNAS BEDOMNING AV ELEVERNAS INSTALLNING TILL YRKESVAL I ARSKURS 8
Elevens namn: ......................................................................................................................................................................... Klass: .................................................. .
Bedomare: ......................................................................................................................................................................... Datum:
2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20
INTRESSE for val av yrke och/eller utbildning
Saknar intresse for att valja yrke
1 2 3 4
D D D D
2 KONSTANS I YRKESPLANER
5 6 7
D D D
Starkt intresse for sift yrkesval
8 9
D D
Utvecklingen av elevens yrkesplaner, overensstammelse med nuvarande val
Dalig konstans, yrkesonskningar vaxlar ofta
1 2 3 4
D D D D
3 REALISM i uppfattningen av arbete och yrken
Orealistisk uppfattning om arbete och yrken
1 2 3 4
D D D D
5 6
D D
5 6
D D
God konstans, samma yrkesval under lang tid
7 8 9
D D D
God realism i uppfattning av arbete och yrken
7 8 9
D D D
4 OMDOME VID BEDOMNING av egna forutsattningar i relation till yrkets krav
Daligt omdome vid bedomning av relationerna elev- yrkesval
1 2 3
D D D 4 5
D D
5 ALLMAN MOGNAD i installning till yrkesval och utbildning
6
D
En sammanfattande bedomning av elevens formaga att klara sitt yrkesval
Omogen, osaker, ointresserad infor yrkesvalet
1 2
D D 3
D 4 5 6
D D D
Gott omdome vid bedomning av forutsattningar
att klara av ett yrke
7 8 9
D D D
Mogen med fornuftiga och
genomtonkta yrkesfunderingar
7 8 9
D D D
6 VARDERING AV MATERIELLA FORDELAR I FORHALLANDE TILL TRIVSELFAKTORER
Hog vardering Hog vordering av trivselfaktorer av materiella fordelar
1 2 3 4 5 6 7 8 9
D D D D D D D D D
Yrkesonskningar som framkom vid samtal med eleven
.Ar detta ett lompligt yrke for eleven? ja tveksam nej
1. .. ..................................................................................................................... .
2. ························································································································
3 ........................................................................................................................ .
Forslag till utbildning, yrken eller yrkesomraden (utover de ovan nomnda) som borde passa eleven
Utbildning, yrken eller yrkesomraden man viii avrada eleven fran
Varfor det?
(ex. begavningsbrister, medicinska skal, personlighetsstorningar)
Ovriga synpunkter
I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I 1. 65, 8oS.
Till lararen
Orebroprojektet
Lararskattningar
I Orebro grundskolor pagar f.n. en storre undersokning rorande elevera
trivsel och anpassning i skolan.
Syftet med undersokningen ar att finna nya vagar att goTa skolan til~
basta mojliga arbetsplats for alla sina elever och hjalp~ barnen till
trivsel i skolan och till ett effektivt utnyttjande av dess resurser.
Undersokningen utfores av Avdelningen for til lamp ad psykologi vid f' ~~" ~,~
holms universitet pa uppdrag av Kungl. skoloverstyrelsen och stodss av
skolstyrelsen och foraldraforeningarna i Orebro. I undersokningen ing8.r
samtliga elever i arskurserna 3, 6 och 8.
Utfallet av undersokningsprojektet ar beroende avEr medverkan i vissa
bedomningar av eleverna. Vi hoppas pa Ert personliga engagement i upp·-n
giften och att det arbete Ni lagger ned i den skall koroma Er till godo
i Ert dagliga arbete i skolan.
David Magnusson
Docent, huvudansvarig undersokningsledare.
Orebroprojektet
Lararskattningar
INSTRUKTION GALLANDE BEDOMNING AV ELEVERNA lVIED HJALP AV SKALOR
Skattningsformularen
Ni har erhallit ett antal skattningsformular. Pa varje formular finns
en skala med vardena l t.o.m. 7. Overst pa formularet star skalans
namn. Varje skala, "egenskap", definieras genom att tva extrema bete
enden i skalan beskrivas. De benamnas "beteende A" och 11 beteende B".
Varje skala har tva formular. Pa det ena star namnen pa pojkarna i
klassen 9 pa det andra namnen pa flickorna.
Arbetsgang
l) Fyll i uppgifterna pa forsattsbladet.
2) Tag det forsta formularet. Las definitionen och tank efter vad
for slags egenskap, ·som beskri vningen av "beteende A" och 11 beteende B"
syftar pa.
3) Som Ni ser finns endast pojkarna i klassen upptagna pa formularet.
Tank efter vilken av pojkarna som mest narmar sig 11 beteende !" i defi
niti'onen. Stitt ett kryss under 7 mitt for hans namn. Tank sedan efter
vilken som mest narmar sig "beteende ]," (eller vilket ar samma sak -
vilken som min s t narmar sig "beteende !,"). Satt ett kryss under
l mitt for hans namn.
Avgor darefter vilken eller vilka av pojkarna som mest narmar sig 11 be
teende A'' n a s t efter den pojke? som redan fatt kryss under 7. Satt
ett kryss under 6 for honom (dem). Satt ett kryss under 2 for den eller
dem som mest narmar sig 11 beteende B" n a s t efter den pojke 9 som
redan fatt kryss under 1.
- 2 -
Fortsatt sedan att bedoma ("skatta") de ovriga pojkarna med varden in
mot mitten av skalan. So~ regel ar det naturligast att placera fler
och fler pojkar pa varje skalvarde ju narmare genomsnittsvardet man
kommer. Genomsnitsvardet 4 bor ha de flesta pojkarna.
Principiellt galler att extremvardena 7 och l bor anvandas. I s a l l -
s y n t a fall kan dock en grupp vara sa jamn ~ den aktuella egenska
pen att det ar ytterst svart att urskilja den "varste 11 eller den
"baste". Ni kan da hoppa over extremvardena 7 och l - eller det ena
av dem - och i stallet borja pa 6 respektive 2.
Observera att de bedomningar Ni nu har gjort inte innebar jamforelse
med pojkar i allmanhet. All jamforelse har skett inom pojkgruppen i
k l a s s e n.
4) Sedan alla pojkar har skattats? tar Ni nasta formular, vilket
har samma rubrik men upptar namnen pa flickorna i klassen. Ni skall nu
skatta flickorna med precis samma forfarande med vilket Ni skattade
pojkarna. Avgor alltsa forst vilka av flickorna, so~ bor fa skalvarde
na 7 resp. 1, darefter vilka so~ bor fa 6 resp. 2, o.s.v.
Det som sags i punkt 3om antalet pojkar pa de olika skalvardena, m.m.,
galler naturligtvis aven flickorna.
5) Sedan Ni pa ovan beskrivet satt bedomt hela klassen i den forsta
skalan 1 fortsatt da enligt sa®na arbetsgang med de ovriga tills alla
sju ar genomgangna. Tag skalorna i den ordning de kommer i haftet.
Att iakttaga for att oka noggrannheten i skattningarna
l) Observera att pojkarna skall skattas for sig och flickorna for
sig. Jamfor aldrig pojkar med flickor.
Skatta hela klassen i en skala innan Ni overgar till nasta skala.
2) Undvik att ga tillbaka for att se efter hur Ni skattat en elev i
en tidigare skala. Den forsta, spontana skattningen ar vanligen den
riktigaste.
3) F Forsok vid bedomningen av en elev att frigora Er fran Er uppfatt
ning om elevens allmanna egenskaper och duglighet och skatta eleven
- 3 -
endast i en aktuella egenskapen. Prova om Er skattning kan motiveras
av de faktiska iakttagelser Ni gjort av elevens beteende.
Langst till hoger i varje skattningsformular finns en kolumn "Saker
hetsgrad''· Markera dar for varje elev den grad av sakerhet med vilken
Ni kanner Er ha utfort skattningen. Ar1vand darvid foljande tecken:
+ = ganska eller mycket saker
= II It " osaker
0 = varken sarskilt saker eller osaker
Beteende A:
De ger intryck av att kanna stark olust infor inlarningsuppgiften och
larostoffet, och de syns uppleva en allm8.n vsntri vsel och skolledae De
ar ointresserade och mycket svara att engagr,y·a i skolans vanliga arbete.
Beteende B:
De ar starkt skolmotiverade och trivs med skolmiljon.
De flesta elever kanner varken nagon starkare skolleda eller har en ut-.
p,raglad skolmoti vation.
Liknar Klassens Liknar Saker-mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
l 2 3 4 5 6 7
~
HARMON I
Beteende A:
De forefaller mycket disharmoniska och olyckliga. De befinner sig ofta
i oppna eller tillbakahallna konflikter med omgivningen eller med sig
sjalva.
Beteende B:
De tycks mycket harmoniska och balanserade och ar sallan indragna i
djupgaende konflikter Vdrken med omgivningen eller sig sjalva. De fore
faller att kanslomassigt 11 ha det bra" i skolan.
De flesta barn intar en position nagonstans mellan dessa yttergruppero
Liknar Klass ens Liknar Saker-1 mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
1 2 3 4 5 6 7
'
------~ --
Beteende A:
Dear aggressiva mot larare eller kamratero De kan vara t.ex. uppnosig~
uppkaftiga, aktivt saboterande eller uppviglandeo De brakar garna med
kamraterna och staller garna till gra.l med dem ..
Beteende B:
De har ett fortroendefullt samarbete med lararen och positiva kamrat
kontakter. Deras forhallande till manniskor fiir mycket la tt j_nslag av
tillgivenhet och varme.
De flesta barn befinner sig mellan dessa tva yttervardena
Liknar Klass ens Liknar Saker-mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
l 2 3 4 5 6 7
Beteende A:
De har ytterst svart att sitta stilla under lektionerna. De ror sig
oroligt i banken eller vill garna rora sig omkring i klassrummet aven
under lektionstid. De kan ocksa vara pratiga och hogljudda.
Beteende B:
De har inga som helst svarigheter att underordna sig till och med hbga
krav pa stillhet och tystnad.
De flesta barn befinner sig mellan dessa bada yttervarden.
Liknar Klass ens Liknar Saker-mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
1 2 3 4 5 6 7
K 0 N C E N T R A T I 0 N S F 0 R M A G A
Beteende A:
De kan inte srunla sig infor forelagt arbete utan sysslar med ovidkom
mande saker eller sitter och hanger eller 11 dromm.er11 • For n~gra ogon
blick kan de agna sig at uppgiften men l~ter sig strax fangas av ovid
kommande handelser eller tankar. De ger i allmanhet snabbt upp aven om
arbetet ar avpassat efter deras begavningsniv~.
Beteende B:
De har en utpraglad formaga att fordjupa sig i en uppgift och arbeta
koncentrerat .. De later sig aldrig distraheras oc·h ger inte heller upp
arbetet med en uppgift, som passar deras begavningsniva ..
Det ar vanligast att barn befinner sig mellan dessa ytterligheter.
Liknar Klassens Liknar Saker-mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
1 2 3 4 5 6 7
I
-
Beteende A:
De utmarks av att de i relation till sina forutsattningar har alltfor
stora krav pa sig sjalva. De spanner sina krafter till det yttersta
for att lyckas med sina uppgifter.· De kan kallas 11 overambitiosa 11 ..
Beteende B:
De utnyttjar pa ett naturligt sa;~t sina intellektuella och personlig
hetsmassiga resurse~. Deras skolprestationer genomfors darfor utan
nagon anspanning.
De flesta barn befinner sig mellan dessa ytterligheter ..
Liknar Klass ens Liknar Saker~-
mest genom- mest hets-beteende B snitt beteende A grad
1 2 3 4 5 6 7
I
I
I
! ..
STOCKHOLMS UNIVERSITET
Namn
1. Vad har Du for det rnesta for sallskap n~r Du got· hem fn\n sko!an?
inget sal!e!<ap . . . . . . . . . . . . . ...
med en och samma kamrat varje dag
med flf=}ra kamrater
med nagon vuxen ..
0 2
0 3
0 4
~~. Vad skulle Du heist vllja ha fi.'lr sallskap nar Du gar tiH och fran skolan?
!nget stWskap . . []
med en och sarnma kamrt:lt vsrje dag [] 2
med flera karnrater .. []
med nagon vuxen [] 4
3. HEinder det att Du har ont ! huvudet pa morgonen innan Du gar till sko!an?
allttd .............. .
ofta .............. .
nagon gAng ................ .
aldrlg
Du, ntt det ar roligt skolan?
alltid .....
ofta ............ .
nagon gang
aidrig
0 [] 2
0 3
0 4
f]
[] 2
0 3
D 4
Orebroprojektet
Elevenkat arskurs :3
5. Tycker Du att hamraterna bn3.kar mycket pa rasterna?
ja
nej
!bland
6. Hur mycket !axor tycker Du att Ni har?
for mycket
lag om
for !itet
7 Trlvs Du rned Dina k1:1rnrater i klassen?
ja
!bland
0 0 2
0 3
0 0 2
0 3
0 0 2
0 3
Du att det ar roliyt att fa ga fram till svarta tuvlan for- att rlta, rl:\kna eller HkfiV<'l nagot?
ja
nej
I bland
9. Tycker Ou att det llr for jobbigt 1 skolan?
all tid
ofta ..
nagon gang
aldrig
0 lJ 2
0 3
[]
0 2
0 3
0 4
10. Hander det att andra bam och fran skolan?
alltid .
ofta .
nagon gang
aldri9
11. Brukar Du ta hem kamrater och leka?
varje dag
nagra ganger I veckan
0
0
0 D 4
[] 1
0 2
nagon gang i veckan [] 3
bars nar det ar nagot sarekilt (fodelsedag t.ex.) [] 4
aid rig "" .... 0
12. Var vii! Du heist sltta i klassrurnmet?
[] i mitten [] 2:
lt!mgt ifn3n fraken Cl 3
13. Hander det att Du har ont i rnagen pa morgonen inmm Du gar till skolan7
alltid ' .... '. ' < ' 0 o 0 I ' ~ t ' I 0 ofta '. 0 2
nag on gang [] 3
aldrig 0 4
14. Ni far en arbetsupp~;Jlft p::'1 ell lektion. Pa viikot r>i-itt
tycker Du att det ar bast och roligast att fa arbeta med den'?
helt ensarn
tlllsammans rned en enda kamrat
D 0 2
tillsammans med flera f<amrater i en liten ~1rupp [] 3
hcla klassen tillsammans
15. Har Du roligt pa rastt:::rna?
alltid .......... .
ofta ..... .
nagon gang
aldrig
[] 4
0 0 2
[] 3
0 4
16. Tycker Du att trafiken 1::\r besvarlig pa sko!vagen?
Ja ........ .
nej ................. _ .. .
[]
D 2
17. l-h.1r rnycket far Du hjalpa till hemrna, med att t.eK ga och handla, diska, tod-ca, pas sa emasyskon m.m.?
Flera t!mmar varje dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . [)
litet grand varje dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D 2
nagon gang i veckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 3
nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 4
aldrig 0 5
18. Hut' viii Du h~~!st leka pa rasterna?
ensarr1
tillsammans roed en enda karnrat
til!sammans rned flera karnrater
·19. Tycker Du att man rnaste ata for fort 1 skolan?
Jn
flGj
20. Tycker Du att det ar brakigt klassrumrnet arbetar?
ja
nej
ibland
0 0 2
D 3
0 02
nar ni
0 0 2
[] 3
21 Har Du ett eget rum e!!er egen vra hamma, dar Du kan vara ifred och ha Dina grejor?
ja
nej
D D 2
22. Blir Du nervos och orolig, nar Du sl~a lasa hogt for klassen?
ju
nej
0 02
23. Far ()u vara med och teka med dem som Du heist viii leh:a rned pa rastEHTw?
ja 0 nej [] 2
!bland 0 3
24 Hur da9s bruiwr Du ltig\)a dig pa l<vtillen?
ingen bestctrnd t1d 0 0 2
0 3
0 4
D 5
0 6
0 7
0 8
0 9
f6re 1\l 7
l·d 7 kl halv 8
kl 8
kl halv 9
!<I 9
kl halv 10
ld 10 Edler sen are
25. Tycker Du att det ar trev!igt att ata matbespisnlngen?
ja 0 nej 0 2
26. HEmder det att Du ar radd for nagon pa rasterna?
ja 0 nej D 2
ibland 0 ') .....
27. Vad sl~ulle Du gora om Du fick bestarnma sjtilv?
stenna kvar i Din klass 0 byta klasskamrater [j 2
byta bade fro ken och klassk;;unratcr 0 :3
byta fraken ... 0 4
28. Hander det att Du mar ilia pr'l rnorgonen innan Du g<'ir till skw!an?
all tid []
oft a [] 2
nag on gang !] 3
aldrig [J 4
29. Tycker Du att Du far i:tta i lugn och ro i rnatbespisningen?
ja
nej
[] 1
D 2
30. Hur manga rastvakter tycker Du att det ska finnas po skolgarden?
ingen rastvakt
bra med den rastvaht som ar nu
flera rastvakter an det gtr nu
[J
0 2
0 3
31. Brukaf' Du Iniga fraken on1 saker Du undrar over?
ja ..... []
nej D :~
ib!and . . . . . ... 0 3
32. Hur m5nga av Dina kamrater trivs Du med
a!ia
de fiesta
nagra stycken
lnga
33. Ar Du trbtt nar Du kommer hem frbn skolan?
ali tid
oft a
aldrig
34. Far Du vara ifred pa rasterna?
ja
neJ
ibland
klassen?
D
0 2
0 3
[] 4
0 D 2
0 :3
0 4
0 0 2
0 ~j
35. Har Du svart att hinna med att gora alit vad froken sager?
36.
37
alltid
oft a
nagon
aldrlg
Vagar Du
ja
nej
I bland
gang
fraga Din fraken
Trivs Du bra skolan?
ja
nej
om saker Du
0 0 2
0 3
0 4
undrar over?
[]
[] 2
0 3
D D 2
38. Har ar atla arnnen Du har i sko!an uppskrivna. Satt kryas for varjc amne. set att Du talar om, vad Du tycker om det am net?
Tyd<:er Tycker Tycker Tycker Tycker rnyd<et bra varken inte sa ilia bra on1 om bra e!ler varst om
ilia orn bra om
1 2 3 4 5 3t3 svenska .... '.'.' ... . '. D 0 0 0 0 39 rnatematik ..... ' .. . . . ' .... ' ... 0 [] D 0 D 40 hembygd • • • > ' • • ~ • . .. . . . . ' 0 0 D [] []
41 kristendorn ' .. ' ... ' ..... '. [J 0 [] 0 0 42 rnusik ... '' .................. 0 0 0 [] 0 43 gymnastik ' • • • • • • • # ~ • • • • ....... '.' ... D D 0 D [) 44 slojd ~ . . . . . . . • • t ••• ' •••••••••• ' •••• ' •• ' ..... 0 0 D 0 D
STOCKHOLMS UNlVEASlTET
Namn
Skala
Klass
Fodd den
1. Har Ou nagon karnrat ar tlllsarnmans med?
klassen, som Du sanikilt ofta
ja ......... .
nej D lJ 2
2. Tycker Du att vagen eller resan till skolan l:ir hr .. ~,;; .... t: .. ,')
ja ................................... [J nej
3. T ycker Du att det ~\r roligt i slwlan?
nastan alltid ..
oft£.:~ ............. .
nagon gang nastan aldrig ...
4. Trivs Du med Dina ~<::amrater klnssen?
ja ............................ .
nej ......................... .
lbland ............................ .
0 2
D D 2
D 3
[J 4
0 0 2
[J 3
5. Tycker Du om att ga fram till tavlan fi)r att losa en uppgift?
ja .................................... []
nej ..... , . . . . . . . . . . . . . . . . . ...... 0 2
ib!and . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . [] 3
6. Tycker Du att det tir for jobbigt I skolan?
nastan alltld ......................... .
ofta .................... · ·. · · · · · · · · · · · · · nagon gang ........ ' ...... ' . ' ' ' . . . ' .. .
nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . ............ .
0 D 2
0 3
D 4
Elevenkat Arskun~erna 6 och 8
7. Sitter Du och Wnker pa annat under tirnmarna?
nastan alltid
ofta
nagon gang
nastan aidrig
[] 1
0 2 [] 3
0 4
8. Hiinclf.:r det att Du har ont i rnagen pa morgonen innan Du gar till sko!an'?
n8stan alltid
ofta
nrc~gon fjang
ni3stan nidrlg
9. Hur rnycket lf.ixor tycker Du att Ni har?
for myclwt
lagom mycket
for litet
10. Har Ou trevligt p2. rasterna?
nastan alltld
ofta , .....
n~gon
nastan aldrig
D 0 2
D 3
[] 4
[]
lJ 2
0 3
[J [J 2
0 3
(] 4
11. Har Du svart att hlnna med arbetstakten i skolan?
nastan alltid ...... .
ofta •..............
nagon gang . ' ' . . ....... ' ..
nastan aldrlg ..
0 0 2
0 3
0 4
12. Hander det att Du blir st<>rd av brak lekt!onema?
nej
ibland ........... .
Har Du eget rum Edler egen vra hemma?
ja .
nej
klassen under
0 0 2
0 " ,)
[]
0 2
14. Tycker Du k!assan?
dot nr ott framtrada infer
ja ..................... .
nej
!blat1d .................. .
Hur dags brukar Du
lng<m beoHimd tid
fore kl 8 . . . . ..
kl 8 ............ .
kl 9 ............. .
om kvtH!arna?
kl 10 .... ' ......... ' ...... ' ..... ' .. .
kl '11 .........••.• '.......... . . . ....•
D lJ 2
[] 3
0 0 2
0 3
0 4
0 5
0 6
kl 12 eller senare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 7
1 G. Blir Du nervos och orolig nlir Du ska las a hogt i kiassen?
ja 0 02
l 7. Tycker Du att Du h'lr ata ! !ugn och ro i bespisnlngen?
jo . . . . . . . . . . . . . . . . ........... .
nej D D 2
HL Hur mycket far Du hjtllpa til! homm;..1 rned ott t.ex. ga och hanrlh, orbeta l trl.1d<:;,~nd<~n. d!sl\<:1. steda, pat.~8EI sm6syskon rn.rn.?
flera tirnmar varje 0 i -·~2 timrnar varje da~J [.1 2
en stund varje dag . , . . . . .. . D 3
nAgon I veckan ......... . .. [] tl
na.stan aidrig ................. . D 5
~ 9. Flnm: det nag on elev I den skola dar Du gar sorn Du ar radd for?
ja .................. · ................... 0 i
nej .................................... 0 2
20. Vad skuile Du gora om Du f!nge besH\rnma sjalv?
sluta skolan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 byta til! annan klass i sko!an . . . . . . . . . . . . . . 0 2
byta till annnn sko!a . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . rJ 3
stanna kvar i d~n klass och skola dar Du gar 0 4
21. Hander det att Du har svart att fA fram det rfitta svaret nar Du far en fraga i skolan?
nastan afltid 0 oft a 0 2
nagon gang D 3 nastan aldrlg 0 4
22. Hander det att Du mar ilia pa morgonen lnnan Du g~r till skolan?
nastan all tid 0 oft a 0 2
nagon gang 0 3
nastan aldrig 0 4
23. Hur manga rastvakter tycker Du det skall finnas pa skolgarden?
ingen rastvakt
lll<a manga som det nu ar
flera rastvakter an nu
24. Trlvs Du bra i skolan?
ja
nej
0 02 03
0 0 2
25. Vad anser Du om klassforestandarens tid med klassen?
har for manga timrnar l !<lassen .
har lagom manga timmar i !-:lassen
har for fa timmar i klassen
0 0 3
0 ~)
26. Hur tyc!<er Ou om systemet med speclalsalar for o!lka fHnnen?
mycket bra 0 ganska bra [] 2
varken bra eller dflllgt 0 3
mlndre brn 0 4
dali!;Jt 0 5
'?7. Hur viii Du holst tillbrlnga rasterna?
e:nsam 0 ti!!sammans med en karnrat 0 rt
"'· tillsammans med flera kamrater 0 3
28. Tycker Du att det ar for mycket spring rnel!an olika salar och byggnader skolan?
ja ...
nej .
ibland
D [] 2
0 3
29. ,i'i,r Du angslig for att det skall ga d~llgt pa skrivnlngar och prov i sko!an?
nastan a!ltld 0 1
ofta 4 ~ • • • ~ 0 2
m}gon gang . . . . . . . . ~ . . . 0 3
nastan aldrig ... 0 4
30. Tycker Du att det ar for bn3kigt pa rasterna?
ja ........................ . D D 2
0 3
37. Tlllhor Du nagon f6rentng eller klubb av nedanstt\ende typ?
nej •.................
ibland ................... .
31. Tycker Du skolan kanns som ett tvang?
ja .....
nej ..
vet lnte
01 0 2
0 3
32. Tycker Du undervisningen i sko!an ar lntressant och omvaxlande?
nastan alltid . . . ........ .
ofta .......................... .
nagon g~ng .
nastan aldrig .
0 D 2
03 0 4
3:3. Tycker Du att det ar trevllgt att ate i besplsningen?
ja . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ........... 0 nej ................................... Cl 2
34. Hander det att Du oroar Dig for saker i skolan'(
nastan alltld . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 1
ldrottsforenlng, gymnastikforening, bollklubb eller liknande
ja
nej
Nykterhetsforening
ja
nej
Scouter
ja
nej
Kyrkliga foreningar (statskyrklig eller frikyrkllg)
ja
nej
0 0 2
0 1
0 2
[] 1
0 2
01 0 2
Hobbyforening, exempelvis fotoklubb, frimarksklubb, syforening, biologisk forenlng, srmgforening eller lll·mande
ja 0 1
nej 0 2
ofta ............... . D 2
0 3
0 4
38. Hur manga kvailar I veckan brukar Du tillbrlnga hemma? nagon gang . .
nastan aldrlg ...
35. Kanner Du Dig trott nar Du kommer hem fran skolan?
nastan alltid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 1
ofta .................................... 0 2 nagon gang . . . . . . . . . . . . . ' ... ' . . . . . . . . . . [J 3
nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 4
36. Har ~r alia amnen Du har i skolan. Bedom hur Du tycker om varje amne genom att satta l~ryss i r~Ht ruta.
Tycker mycket bra om
Sveneka ....................... . 1 0
Engelska ........................................ 0 T yska . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Franska . . . . . . . . . . . . . 0 Matematik ................. , . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Krlstendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . []
Samhallskunskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Hlstorla . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . []
Geografi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0
Kerni ................. · · · . · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · · []
Fysik . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . []
MusH< . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Teckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 SloJd ............................................ 0 Gymnastlk . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . []
Masklnskrlvning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0
0 01 0 2
2 0 3
3 [J 4
4 [] 5
5 0 6
6 [] 7
7 0 8
Tycker Tycker Tycker Tycker bra varken lnte sa ilia om bra eller varst om
ilia om bra om
2 3 4 5
0 [] [] 0 0 [] [] 0 [] 0 0 D 0 0 0 0 [] [] D []
0 0 l] []
0 0 [] 0 0 0 0 0 0 [] 0 [l 0 0 0 0 Cl 0 0 0 0 0 0 []
0 0 D 0 0 0 D 0 [] o. 0 0 0 0 0 0
39. Hur manga kamrater har Du eom Du ~r tillsammans med riktigt ofta · efter skoians· slut?
0 ......................... .
2 ............... .
3
4
5
6
7
el!er flera
01 0 2
0 3
0 4
0 5
06 0 7
0 8
09
40. Hur mtmga kvallar i veckan brukar Du trtiffa Din(~)
kamrat(er)?
0
1
2 .... ' ................................ .
3 ................. .
4 ............. .
5 .................. .
6 ................. ..
7 ............................. .
f.J 1
0 2
0 3
04 05 []6 0 7
0 8
41. Hur ofta brukar Du gA pa bio?
aldrig eller nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . 0 ett par ganger om aret . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 2
ungefar 1 gang i mi'maden . . . . . . . . . . . . . . . . [J 3
ungefar 2 ganger i manaden . . . . . . . . . . . . . . 0 4
ungefar 1 gang i ·veckan . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5
ungefar 2 g{lnger l veckan eller mer [J 6
42. Hur ofta brukar Du ta hem karnrater?
'•'.'
varje dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 flera ganger i veckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . [] 2
nagon gang i veckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . [J 3
bara vld sarskilda tillfallen . . . . . . . . . . . . . . . . [] 4
sa gott som aldr!g . . . . . . . . . . . . . . . . [] 5
Besvara6 av elever t!Uhorande itrskurs 8:
43. Hur ofta brukar Du och Dina kamrater traffas pa kafe eller konditorl pa kvallarna?
aldrig eller nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . 0 1
ungefar 1-2 ganger i manaden . . . . . . . . . . 0 2
ungefar 1-·2 ganger veckan 0 3
ungefar 3--4 ganger ved~an ........ _ 0 4
nastan varje !wall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5
44. Hur ofta pa kvallarna brukar Du och D!na kamrater trtHfas och sta och prata i nagot gathorn, pa nagot
.,. torg el!er I !knande?
aldrig eller nastar. aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . 0 ungefar 1-2 ganger i mlmaden . . . . . . . . . . D 2
ungefar 1~-2 ganger i vecl<an . . . . . . . . . . . . 0 3
ungefar 3--4 ganger i veckan . . . . . . . . . . . . 0 4
nastan varJe kvall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5
45. Hur ofta brukar Du ga till nagon ungdomsgard pa kvallarna?
a!drig eller ni.lstan aldrlg . . . . _
ungefar 1-2 ganger I manaden
ungefar 1 gang 1 veckan
ungefar 2 ganger i veckan
nastan varje kvall
46. Hur ofta brukar Du ga och dansa?
aldrlg eller nastan aldrig
ett par ganger om aret ungefar 1 gang 1 manaden
ungefar 2 ganger 1 manaden
ungefar 1 gang i veckan
ungefar 2 g<inger i veckan ...
0 0 2
0 3
0 4
D s
01 0 2
D 3
04 0 5
0 6
ungefar 3 ganger I veckan eller mer . . . . . 0 7
47. Hur skulle Du vllja ha undervlsnlngen ordnad lokalmassigt?
alltid i specialsalar . . . . ..o mest I specialsalar , . 0 2
lika mycket i specialsalar o. vanllga klassrum 0 3
mest eget klassrum
alltid i eget klassrum ·-········· 0 4
0 5
48. I vilka klasser har Du trivts bast under Din skoltid?
ll~gstadiet, klasserna 1-3 . _
mellanstadiet, klasserna 4--6
hogstadiet, klnsserna 7~-8
0 0 2 [] 3
49. I vllka klasser har Du trivts sarnst under Din skoltid?
lagstadiet, klasserna 1--3 . . 0 mHIIanstadiet, klasserna 4--6
hogstadiet, 1-dasserna 7·-8
50. Hur trlvs Du med amneslararesystemet, d.v.s. Wrare for varje ~mne?
roycl-:et bra ..
ganska bra .
varken bra eller daligt
mindre bra
dAiigt
D 2
0 3
sarskilda
0 1
0 2
0 3
0 4
0 5
51. Skulle Du i stallet for amneslarare vllja ha en klasslarare, som undervlsar i de fiesta amnen?
ja .
nej
vet lnte .
0 0 2
0 3
52. Vad anser Du om anta!et li:\rare som undervisar klassen?
for manga !arare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D lagom manga larare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 2
for fa larare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 3
Till fOraldrarna
Orebroprojektet 1965
I Orebro grundskolor pagar f.n. en storre undersokning rorande elevers trivsel och : anpassning i skolan.
Syftet med undersokningen ar att finna nya vagar att gora skolan till basta mojliga arbetsplats for alia sina elever och hjalpa barnen till trivsel i skolan och till ett effektivt utnyttjande av dess resurser.
Undersokningen utfores av Avdelningen for tillampad psykologi vid Stockholms universitet pa uppdrag av skoloverstyrelsen och stodes av skolstyrelsen och foraldraforeningarna i Orebro. I undersokningen ingar samtliga elever i arskurserna 3, 6 och 8. I dagarna utsandes c :a 3 300 frageformular till foraldrarna till dessa elever.
Vi hoppas, att aven Ni viii stodja denna undersokning genom att besvara fragorna i detta formuUir. Det tar c: a en kvart. Darefter lamnar Ni det i slutet kuvert till eleven, som ger det till sin klassforestandare. Denne vidarebefordrar det i obrutet skick till undersokningens central i Stockholm.
I
Ni erhaller full garanti for att Edra uppgifter endast kommer att bli tillgangliga for undersokningsledningen i Stockholm. Uppgifterna overfores pa samlingskort, dar inga namn forekommer.
Undersokningar av detta slag ar starkt beroende av att uppgifter kan erhallas om samtliga deltagande elever. Vi ber Er sa snart som mojligt fylla i formularet.
Vi tackar pa forhand for Er medverkan
David Magnusson docent
Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet
huvudansvarig undersokningsledare
Om Ni av nagon anledning inte onskar fylla i nagon enstaka fraga, ber vi Er anda sanda in formularet med ovriga fragor besvarade.
Fyll i elle_r kryssa for!
Elevens namn ... .. ............................................ Skola .. .. .. ....................... Klass
Bostadsadress ...
Malsman:
Namn Yrke
Far
Mor Annan vardnadshavare
Samtliga barn inom familjen:
Fornamn· Alder
. . . . .. . . . .. ....... · ......... ~ .... , .... "... . .. .. . . . . .. .. .... I .. : .. ' ..
Ovanstaende del kommer att avskiljas fore bearbetningen
1. Hos vern uppfostras eleven?
hos far oeh rnor ~ . . . . ' . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 hos far (ensam vardnadshavare) .......... 0 2 hos mor (ensam vardnadshavare) ........ 0 3 hos annan slakting •••••••••••••••• 0 0 0 ••• 0 4 hos annan an slakting ••••• 0 •••• 0 •••••• 0 0 5
2. Hur lange har familjen bott I Orebro?
mindre an 2 ar 0 ••••••••••••••••••••••••• 0 1 2- 5 ar •••••••• 0 0 •••••• 0 •• 0. 0 0. 0 ••••••• 0 2 5-10 ar •••• 0 0. 0 •••• 0 •• 0 0 ••• 0 0 •••••• 0 ••• 0 3'
mer an 10 ar • 0. 0 ••••••••••••••• 0. 0 •••••• 0 4 bor ej i Orebro 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 I o 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 t'O 0 5
3. Hur manga ganger har familjen flyttat (bytt bostad) hit-tills under elevens uppvaxttid?
o gang ................................. 0 1 gang ................................. 0 2 2 ganger ................................ 0 3 3 ganger ................................ 0 4 4 ganger ................................ 0 5 5 ganger ........... · ........ . ': ........... 0 6 mer an 5 ganger . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 7
Tel.
Alder AnsUilld hos
Ev.·yrke Skola oeh klass
I
4. Vilken typ av bostad bor familjen i?
hyreshus ... , ...... ,· ........ ·. . . . . . . . . . . . . . 0 villa .................................... 0 2 radhus eller kedjehus . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 3
5. Vilken s~andard har bostaden?
forsedd med centralvarme, we, bad endast eentralvarme oeh we .. endast we ................. . endast eentralvarme ........ . endast vatten oeh avlopp ... .
saknar bekvamligheterna ovan ........... .
6. Hur stor ar bostaden?
0 0 2 0 3 04 0 5 0 6
ett rum (eller ett kok) . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 ett rum och kok . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 2 tva rum oeh kok tre rum oeh kok fyra rum oeh kok fern rum oeh kok sex rum oeh kok •••••••• 0 ••• •• f 0 •· ••••• 0 ••
storre an sex rum oeh kok ............... .
0 3 0 4
0 5 0 6
0 7 0 8
7. Har mor forvarvsarbete?
heltid .................................. 0 1 deltid .................................. 0 2
vid enstaka tillfallen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 3 nej ..................................... 0 4
8. Hur stor ar familjens (fars + mors) inkomst? (Avser lon innan skatt franraknats)
mindre an 5.000 kr . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5.000-10.000 kr ........................ 0 2
10.000-15.000 kr 15.000-20.000 kr 20.000-30.000 kr 30.000--40.000 kr 40.000-50.000 kr over 50.000 kr ......................... .
0 3 0 4
0 5 0 6 0 7 0 8
9. Hur mycket brukar eleven hjalpa till hemma med uppgifter av karaktaren ga och handla, arbeta i tradgarden, diska, stada, torka disk, laga mat, badda, passa smasyskon, borsta skor, tvatta m.m.
mer an 2 timmar om dagen . . . . . . . . . . . . . . 0 cirka 1-2 timmar om dagen . . . . . . . . . . . . . . 0 2 cirka 1/2-1 timme om dagen ............ 0 3 mindre an 1/2 tim me om dagen . . . . . . . . . . . . 0 4 nagon gang ibland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5 sallan .................................. 0 5
1 0. Hur tycker Ni att eleven trivs i skolan?
11.
12.
trivs alldeles utmarkt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 trivs bra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 2 trivs varken bra eller daligt . . . . . . . . . . . . . . 0 3 trivs inte riktigt sa bra .. .. .. .. . .. .. .. . .. 0 4 trivs inte ails . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5
Om eleven inte trivs, vilken tror Ni orsaken kan vara?
························································································
Brukar eleven Ja Nej bit a pa naglarna .................... 0 0 1 fa ont i huvudet in for skolgang, skriv-
ningar eller dyl. •• 0 •• 0 •••••••••••• 0 0 2 fa ont I magen infor skolgang, skriv-
ningar eller dyl. •••••• 0 0 •••••••• 0. 0 0 3 sova dallgt •• 0 •••• 0 •••••••••••••• 0. 0 0 4 vata i sang en • 0 ••••••• ' •••••••••••• 0 0 5 visa angslan eller oro uto,ver det vanliga 0 0 6 ha andra besvar av liknande slag 0 •• 0 0 0 7
Var har eleven vaxt upp? (tillbringat flertalet av sin a uppvaxtar hittills)
pa landet 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 f I 0 010 0 0 o. 0 0 0 0 0 0 0 i mindre samhalle •••• 0 ••••••••••••••••• 0 2 i annan stad an Orebro .. ' ............... 0 3 i Orebro • 0 ••••••• 0 ••••••••••• 0 •••••••••• 0 4
13. Har Ni utover folkskola nagon ytterligare utbildning. Angiv I sa fall vilken eller vilka genom att kryssa for i lamplig ruta. (Gom ej fylla i rutorna bade for far och mor och ev. annan vardnadshavare)
far realskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 folkhogskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 yrkesskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 handels- el. tekniskt institut eller fackskola . . . . . . 0 gymnasium, seminarium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 akademisk utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0
mar
0 0 0 0 0 0
14. 'Ar Ni medlem i nagon av foljande foreningar, sammanslutningar el.dyl.?
far idrottsforening . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 politisk sammanslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 facklig sammanslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 nykterhets-, scouting- eller annan ideell forening . . 0 frikyrklig sammanslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 hobbyforening (foto-, frimarks-, musik-, sang-, sy-) 0 annan sammansl~tning eller forening . . . . . . . . . . . . 0
mor
0 0 0 0 0 0 0
annan vardnadshavare
01 0 2
0 3 04 0 5 0 6
annan vardnadshavare
01 0 2
0 3 04 0 5 0 6 0 7
15. .Ange for nedanstaende omraden hur ofta Ni deltager i sammankomster, moten, gudstjanster, ovningar, sammantraden el.dyl. Fyll i antalet ganger pr manad i tillamplig ruta.
idrott ....................................... .
politisk verksamhet
facklig verksamhet
nykterhets-, scouting- eller annan ideell verksamhet
frikyrkliga sammankomster, gudstjanster el. dyl. ..
hobby (foto-, frimarks-, biologisk-, sang-, sy-) ....
far
annan sammanslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . _I _
mar annan vardnadshavare
2
3
4
5
6
7
16. Hur manga kvallar pr vecka ar Ni i allmanhet upptagen av arbete eller sysselsattning utanfor hemmet.
far 1 kvall ....................................... 0 2 kvallar 3 kvallar 4 kvallar 5 kvallar 6 kvallar 7 kvallar
17. Hur ofta hjalper Ni eleven med laxor?
0 0 0 0 0 0
far Nastan varje dag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Ett par ganger i veckan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Ett par ganger i manaden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 Nastan aldrig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0
annan vard-mor nadshavare
0 01 0 02 0 03 0 04 0 05 0 06 0 07
annan vard-mor nadshavare
0 0 1
0 0 2
0 0 3
0 0 4
18. Hur ofta har Ni besokt skolan p~ foraldramoten, ahorardagar, avslutningar m.m. under de 2 senaste lasaren?
annan vard-far mor nadshavare
ingen gang .................................. . 0 0 0 1 1 gang ..................................... . 0 0 0 2 flera ganger .............. ; .................. . 0 0 0 3
19. Hur mycket bekymmer har Ni med eleven pa foljande p unkter?
lnga Ganska sma Vis sa 3anska stora Stora bekymmer bekymmer bekymmer bekymmer bekymmer
fickpengar •••••••••••••••• 0 •••••••••••••••••••
TV-tittande •••••••• 0 ••• 0 0 ••••••••• 0'0 ••••••••••
laxlasning ••• 0 •••••• 0 •••••••••••••••••••• t ••••
tid da eleven ska komma in pa kvallarna ........ kamratforhallanden •••••• 0 0 ••••••••••••••••••••
tobaksrokni ng •• 0 ••••••• 0 •••••• 0 •••••••••••••••
alkohol, sniffnlng •••• 0 •••••••••••••••••••••••••
fa eleven att lyda 0 •••••••••• 0 •••••••••••••••••
Besvaras av foraldrar till elever i arskurs 8
20. Om skolan vore helt frivillig, hur tycker Ni att Er son/ dotter skulle gora?
sluta skolan genast . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 sluta skolan efter 9:e klass . . . . . . . . . . . . . . O 2 fortsatta i annan skola efter 9:e klass . . . . 0 3
0 0 0 0 0 1
0 0 0 0 0 2
0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 4
0 0 0 0 0 5 0 0 0 0 0 6
0 0 0 0 0 7
0 0 0 0 0 8
21. Hur tycker Ni, att Er son/dotter ska gora, nar han/hon slutat 9:e klass?
borja arbeta . . . . .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 ga som elev pa en arbetsplats . . . . . . . . . . . . 0 2 ga i yrkesskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 3 ga i fackskola . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 4 ga i gymnasium . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 5 nagot annat. Vad da ? .................. 0 6
Lvdv. laruon Boktr. AB, Orebro 8930
