reversenFRENINGEN UPPSALAEKONOMERNA PRESENTERARNo 5 / DECEMBER 2012

UPPSALA BANKING WEEKKINAS MAKTSKIFTEANDERS WALL-FRELSNINGEN

MA

LAYS

IA &

KA

MBO

DJA 5

HILANDERS

2012 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber fi rm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber fi rms affi liated w

ith KP

MG

International Cooperative (K

PM

G International), a Sw

iss entity. All rights reserved.

r du eller ngon du knner rets Ekonomistudent? r du en inspirationsklla fr dina vnner och studiekamrater? r handlingskraftig, lyhrd och mlmedveten? Har ett stort intresse fr ledarskapsfrgor? D kanske du r rets Ekonomi-student 2013 och den som vinner vrt ledarskapspris.

Fr oss p KPMG handlar ledarskap om att freg med gott exempel och att engagera mnniskor omkring sig. Det behvs mnga nya duktiga ledare i vrt samhlle och vi vill genom det hr priset uppmrksamma och uppmuntra unga ledarskapsfrmgor. Frutom titeln rets Ekonomistudent fr vinnaren en ledarskaps-utbildning fr unga topptalanger med potential och ambition att bli framtidens ledare.

Sk nu eller nominera ngon du knner p kpmg.se/ekonomistudent

rets ekonomistudent utses i samarbete med Universum.

322455_Ekonomistudent_215x280.indd 1 2012-11-16 14.28

INNEHLL

3

Nr52012

Reversen r en politiskt och religist obunden

tidsskrift som delas ut till medlemmar av Frenin-

gen Uppsalaekonomerna. Reversen har en upplaga

p 2600 exemplar och ut-kommer sex gnger per r.

Utbildningsspalten

Redaktionen04

Ledare05

Reversen gillar sport06

Reversen gillar studentliv07

Reversen gillar musik08

Fast i gamla toner09

10

Uppsala Banking Week12

Matredaktionen14

Just Like Science16

Framtiden av en illusion19

Svensk skolpolitik20

Att inte plugga ekonomi22

Kinas maktskifte23

USA-analys24

Vga vara otaktisk25

Anders Wall26

Malaysia & Kambodja28

Grddgasquen32

Ordfranderiet34

Kalendarium35

10

26

28

32

HILANDERS

2012 K

PM

G A

B, a Sw

edish limited liability com

pany and a mem

ber fi rm of the K

PM

G netw

ork of independent mem

ber fi rms affi liated w

ith KP

MG

International Cooperative (K

PM

G International), a Sw

iss entity. All rights reserved.

r du eller ngon du knner rets Ekonomistudent? r du en inspirationsklla fr dina vnner och studiekamrater? r handlingskraftig, lyhrd och mlmedveten? Har ett stort intresse fr ledarskapsfrgor? D kanske du r rets Ekonomi-student 2013 och den som vinner vrt ledarskapspris.

Fr oss p KPMG handlar ledarskap om att freg med gott exempel och att engagera mnniskor omkring sig. Det behvs mnga nya duktiga ledare i vrt samhlle och vi vill genom det hr priset uppmrksamma och uppmuntra unga ledarskapsfrmgor. Frutom titeln rets Ekonomistudent fr vinnaren en ledarskaps-utbildning fr unga topptalanger med potential och ambition att bli framtidens ledare.

Sk nu eller nominera ngon du knner p kpmg.se/ekonomistudent

rets ekonomistudent utses i samarbete med Universum.

322455_Ekonomistudent_215x280.indd 1 2012-11-16 14.28

REDAKTIONEN

4

reversenElsa SterbergChefredaktr

Erik HaglundRedaktr

Elinor EdbergArt Director

Daniel LeppertSkribent

Carl HygrellSkribent

David Sucasas GottfridsonSkribent

Niels GroenewegenSkribent

Wilhelm BrjessonSkribent

Jakob kerlundSkribent

Sam EkmanSkribent

Roy GarreSkribent

Erik SegerstolpeFotograf

Astrid LindbergSkribent

Olof NordbergSkribent

Skribent

Carl ScharinTengberg

Leo SydowFotograf

Elin BrndholmSkribent

Fredrik HanssonFotograf

Erik BerggrenSkribent

Erik BrorsonSkribent

Filippa StrandngerSkribent

www.uppsalaekonomerna.comreversen@uppsalaekonomerna.com

OMSLAGSFOTOLeo Sydow

KONTORKyrkogrdsgatan 2B753 12 Uppsalatel: 018-471 69 70

TRYCKWikstrms Tryckeri ABtel: 018-15 62 90

ANSVARIG UTGIVAREPeter Hedberg

CHEFREDAKTRElsa Sterberg

REDAKTRErik Haglund

ART DIRECTORElinor Edberg

5LEDARE

Redaktionen rimmar- Det var en gng en plats som hette Borgen...

TEXTElsa Sterberg & Erik HaglundBILDAmanda Glnander

r

P jul ska man rimma och vara poetiskReversen vill ocks vara patetiskHr kommer drfr en juleramsaFrn glad redaktion som ej slutar tramsa

Det var en gng en plats som hette Borgen.En plats dr man kunde slppa sorgen.En plats att vrma sin frusna vinterkroppmed filt eller kanske en kaffekoppEn stund fr att glmma tentahetseller bejaka verbala tourettes.Vilken juligt fin eld du n kurar vid skter Uppsalaekonomerna din fritid

Oavsett kursen du lser idagGlm inte att du blir klar om ett tagD vill du f ln fr din mda Men U i betyg gr drmmarna sprdaTomten kan ordna och tomten kan fixaMen med pluggandet ditt kan han inte trixaDet kan UE dock faktiskt graOm benet studier kan du oss frhra

Nr allt sen tar slut och en nystart tar vidOch arbete upptar din vakna tidKan freningen hjlpa dig p vgenCoacha och hjlpa i alla lgenKontakt med firma eller cv-kollVad du n vill, spelar ingen roll

Nr du dyster frn Folkes br hem ktt-frsenTnk d att hemma finns en ny ReversenI den kan du lsa om livet som studentdebatter som lnge har legat latentom mat som man tycker knns fel att tahur man sannolikheten fr likes kan mtavarfr UE krstatus snarast skall skasGlm inte detta nr det julestkas

Med krlek och vrme nskar vi eratt ni fr en god jul och mycket merVi ses snart igen nr terminen blir vrGod jul nskar Elsa, Erik och Elino()r

SSPORT

6

RE

VE

RSE

NG

ILL

AR

Sportimport- Amerikansk fotboll kan nu bli upplndsk!

TEXTOlof NordbergBILDjason.c.hsiao, 2011 @flickr.com,Dinur, 2012 @flickr.com

r

Jakob Hermodsson, lkarstudenten som spelade amerikansk fotboll under sina gymnasier i USA, var liksom mnga andra undrandes ver varfr Uppsala inte hade en representant i den rikstckande studentse-rien. Han beslt sig fr att ta saken i egna hnder och startade Uppsala University Snake Heads, ett lag som just nu befinner sig i en intressant inledningsfas.

Tjena Jakob, hur gr det fr er?Hall du! Jo tack, laget brjar forma sig sakta men skert. En tapper skara har dykt upp sedan frsta trningen men det blir fler och fler fr varje gng! Vi har precis brjat med det taktiska, utkristalliserat de olika positionerna och vad de innebr. Vr tanke r inte bara att lra ut sporten fr att spela sjlva vi vill sl ett slag fr den kultur kring matcher som finns i USA.

Vad r det med kulturen som r s attraktivt?Det r den amerikanska gstfriheten i sitt esse, jag var i USA i slutet av oktober och hela bygden vaknar till liv nr laget ska spela hemmamatch. Stmningen p gator och torg pminner om Uppsalas valborgs-firande, men byt ut spyor och engngsgril-lar mot kylvskor och maffiga klotgrillar.

verallt str folk och ser efter sina vlma-rinerade kttbitar och bjuder grna om du ser hungrig ut. Inte en spnn vill de ha i utbyte, folk r bara genuint genersa och vill dela med sig. Fenomenet med dessa grillfester, s.k. tailgates, borde ju passa den svenska grillfebern som utbryter s fort vrsolens strlar trffar Ekoparken!

Hur funkar det att starta ett idrottslag frn grunden?Det r lite byrkrati som mste tacklas, det tillkommer krav om att anska om orga-nisationsnummer, fr att gra det mste man utforma stadgar och vlja revisor och sdana saker. Att bestmma hur ofta vi ska hlla stormte fr alla freningens medlem-mar knns lite konstigt nr vi knappt har hunnit med vr frsta trning!

Men vad r d uppsidan?Fr det frsta s r det en frutsttning fr att ska bidrag frn staten och andra hll. Det ger oss rtt till medlemskap i Riksi-drottsfrbundet och vi kan drigenom f ta del av frskringar, ngot som man inte tnker p nr man utvar sport.Fr det andra s kan vi delta i Touchdown Sverige, organisationen som anordnar stu-dentserien i Sverige.

Hur ser serien ut?Serien gr av stapeln fr andra ret detta r, serien delas upp i tv grupper dr lagen spe-lar mot varandra varsin gng. Gruppettan gr direkt till semifinal i slutspelet medan tvan och trean gr upp i kvartsfinalerna.Denna ssong blir vi sex lag, frutom Upp-sala deltar Stockholms Universitet, Handels, Frsvarshgskolan, Karlstad Universitet samt rebro Universitet. De sistnmnda har i dagslget den mest gedigna organisa-tionen. De har en hemsida med videoklipp, intervjuer, lagpresentation och sponsorer. Just sponsorer r ngot vi sjlva letar efter febrilt, all hjlp som gr att f r tacksam. Vi mste sjlva st fr anmlningsavgift, trjor, hyra av skydd och annan utrustning. Det kan bli en del fr en studentplnbok men det r vrt vartenda re!

Mer information om deltagande finns att tillg i lagets Facebook-grupp Uppsala Universitet Snake Heads

STUDENTLIV

7

Det dr med nationskrer kanske vore ngot Jag stter mig till rtta och sjunker ner i en skn position i kyrkbnken, korsar benen och fr den dr behagliga knslan av underligt lugn som bara verkar infinna sig i kyrkor. Det r mitt frsta besk i Mis-sionskyrkan i Uppsala och jag r hr fr att se min vn B gra sitt frsta framtrdande med V-Dala-kren, som idag ska hlla sin jubileumskonsert. Jag gr inte i kyrkan srskilt ofta, och om jag gr det r det i regel en som tillhr Svenska kyrkan. Det fr denna lokal att knnas som en sdan dr plats dr amerikanerna hissar hnderna och gungar lite som i trans en kyrka dr det faktiskt finns ett vrmesystem, nstan inget skimrande guld och bnkar som r rtt bekvma. Jag sjunker lite djupare ner i den bnk jag sitter i, lter tankarna vandra och funderar p hur jag egentligen hamnade hr Det hela brjade med en frelsning en sen hstkvll om framtida yrkesbanor. Inspirationen fldade och en gnutta hopp tndes i mig nr jag insg att det verkli-gen finns ett spnnande yrkesliv i slutet p denna universitetsresa. Missfrst mig nu inte, jag lskar universitetslivet och studierna - mer och mer fr varje dag till och med - men ingen vill ju hlla p med samma sak fr evigt. Vi alla behver ngot att se fram emot. Hur som helst var jag p denna frelsning med bland andra min vn B och vr slutsats av kvllen var entydig: vi ska engagera oss nnu mer i studentlivet. Fr att lgga den bsta mjliga grunden fr vra karrirer r engagemang utver de studier vi studenter gnar vr tid t ovrderligt, det var de frelsande

alumnerna vldigt ense om. Och oj, vilken inspiration vi gick drifrn med! Att vara involverad r inte bara vldigt nyttigt infr framtiden, det r lrorikt i nuet och det r dessutom vldigt roligt! Nu gllde det bara, tnkte jag och B, att bestmma var vi skulle investera vra ambitioner. Med motivationen p topp satte jag mig vi datorn och inledde min research. Var skulle jag brja? Vilka intressen driver mig mest? Vad r jag bra p? Jag visste att min ambitionsniv r hg, jag knde att jag har en hel del att bidra med och jag r redo att jobba hrt. Men var? Nr man stude-rar i Uppsala har man blev det efter lite googlande snart uppenbart fr mig det lyxiga problemet att det finns fr mycket intressant att dyka ner i och arbeta med. Hr finns studentorganisationer, nationerna och allt vad de har att erbjuda, kren, idrottsfreningar, radiostationer Listan kan gras lngre och det verkade som att ord som projektgrupp, suppleant, frtro-endevald, kurator och medarbetare avlste varandra. Vnner som studerar p mindre univer-sitet klagar ofta p att det finns fr lite att gra utanfr studierna, fr f studentorga-nisationer och s vidare. Det problemet har vi inte i Uppsala. Hr jagar freningsrepre-sentanter under terminens brjan reccarna med blslampa, och lockar de tervndande studenterna med gratis kaffe (frvrigt en dryck vars magiska kraft reccarna snart med gldje kommer att upptcka). Jag tycker s synd om mina vnner p de mindre universiteten, att de ska g miste om allt detta vr underbara universitetsstad har att erbjuda. Jag vill liksom lna ut en

frening eller tv s de kan f knna hur hftigt detta lyxproblem jag nu stlls infr faktiskt r. Jag vill verkligen uppmuntra dig som lser detta att kasta dig in i det under-bara bollhav av mjligheter som Uppsala erbjuder oss studenter. Snart r det dags fr en ny termin, s ta dig infr den tid att fundera p vad du brinner fr. Kanske slu-tar det med att du sker dig till ngot roligt som redan finns tillgngligt, eller kanske startar du en egen frening? Det vlanvn-da uttrycket ingenting r omjligt verkar ha en pong i detta fall. Men kom ihg: oavsett om du vljer att frska engagera dig i allt, eller fortstta p samma spr som nu, r det viktigaste att du sjlv r njd med vad du gr eller inte gr. Magknslan har rtt och det r viktigt att lyssna till sig sjlv. Pltsligt tar baserna i s det nstan vibrerar under mina ftter och jag rycks snabbt ur mina tankar och tervnder till den mysiga kyrkan och sjungande kren. Baser och tenorer - vilka ord! Jag mste erknna att jag fick frga B vad de dr hg-ljudda killarna egentligen hade fr titlar, de behvde ju f ett namn i min text. Nej, det dr med nationskrer r nog inte min grej nr kommer till engagemang. Tondv r jag dessutom. Jag uttrycker mig nog bttre i skrift

TEXTElin BrndholmBILDjose.jhg, 2011 @flickr.com

r

Studentliv- Att hitta sitt engagemang S

MUSIK

8

Crystal Castles- Hller uppfljaren?

M

TEXTErik BrorsonBILDNRK P3, 20w10 @flickr.com

r

Nytt, magnifikt, flippat, intensivt och rejlt nerknarkat. Ethan Kaths och Alice Glass elektroband Crystal Castles har gjort det igen. Ett tredje album. Bandet som gjort sig knda fr kaotiska liveshower och ett lo-fi sound som mycket vl kan vara elektromu-sikens svar p garagerock. r 2008 slppte de sitt frsta, sjlvbetitlade album som fljdes upp 2011 av bandets andra album under namnet (II). De bda albumen fick vervgande mycket god kritik och de har ven en hit tillsammans med The Cure-sngaren Robert Smith i den remastrade versionen av lten Not In Love. Mitt starkaste minne av Crystal Castles r frn en konsert i somras p Emmabo-dafestivalen. Den spelningen var ett utav sklen till att jag ens befann mig i de sm-lndska skogarna s frvntningarna var p topp. Jag verdriver inte nr jag sger att minnet r aningens dimmigt. Det som jag dock kommer ihg starkast var trngseln fem meter frn staketet och dimman av jazztobak som lg tung likt Ltzen-dimman r 1632. Jag kommer ocks ihg att jag var nra nog fr att f sprit spottat p mig av den tjackade sngerskan, sedan minns jag sjlvklart ocks den bombastiska basen och ljuskanonerna. Och nu r det allts dags att f veta huruvida bandet kan toppa de tv tidigare albumen. Skivan inleds med spret Plague som redan i de frsta sekunderna skapar

en stor frvntan fr skivans fljande ltar. En uppbyggnad som fr trtta house-snares att framst som en vindpust mot Nordame-rikas senaste blsovder Sandy. Snart byts det mot en vlljudande kakafoni med Glass sndermixade rst i brschen. Det skapar en kafkaesque, vervldigande stmning som hmtad ur slutscenerna i Darren Aronofskys film Requiem for a Dream. Som tredje lt hittar vi Wrath of God som i sann Crystal Castles-anda drar upp tempot och dynamiken med hgstmda syntar och Glass skrande och sndermixade rst. Un-der Affection frflyttas vi till en plats med ett trumkomp som hade kunnat hmtas ur en lt frn The Weeknds senaste. Det r lttare att ta till sig och definitivt poppi-gare. Sad Eyes fr en att vilja dansa och den eskapistiska Child I Will Hurt You avslutar i balladtempo. Allt pminner tidvis om ett mordernare och destruktivt Super Mario-tema p syra. Sedan om musik jag kan tnka mig dansa till dagen innan apokalypsen (21 december 2012?) och det hela avslutas med drmsk pop i Beach house-anda men med Crystal Castles inramning. En vldigt intressant aspekt av bandets musik r mjligheten till frdjupande lyss-ning. Sngen r extremt mixad och smlter snarare in med musiken istllet fr att sticka ut. Sngerskan Alice Glass har i en intervju gjord av den amerikanska hemsi-

dan pitchfork.com uttalat sig om sociala problem i olika delar av vrlden och det gr igen i bandets texter. Omslaget till skivan r inne p samma tema och r en bild tagen av den spanske fotografen Samuel Aranda och frestller en kvinna vid namn Fatima al-Qaws som hller sin son Zayed i sina armar efter att denne blivit utsatt fr trgas vid en gatudemonstration i staden Sanaa i Yemen 2011. Jag motiverar betygsvalet 4/5 med att (III) r nnu ett mycket bra album av Crys-tal Castles. Varfr inte en 5:a? Jag tycker att det saknas en del av bandets tidigare nyskapande. Det r ett mognare sound p bekostnad av tidigare ungdom. Det finns inte heller ngra riktiga musikaliska lng-fingrar, tidigare i form av ltar som Alice Practice eller Doe Deer, som var ngonting jag verkligen uppskattade med de tidigare skivorna.

r rr r r

Vad du borde lyssna p: Mando DiaoStrvtg i Hembygd

Loke NybergOm

GrimesGenesis

The WeekndWicked Games

Crystal CastlesAffection

MUSIK

9

TEXTErik HaglundBILDsebrOck. 2008 @flickr.com

r

Fast i gamla toner- Om en destruktiv kulturkonsument

grunden fr mitt musiklyssnande fr all evig framtid. Som 16-ring hade jag snat mig in helt p 80-talsmusik. Det hade blivit synonymt med det goda i livet, vilket vid den hr tiden bestod i att kra ver gamla tanter p GTA Vice City. Mellan massmord och helikopterrder introducerade bilradion ar-tister som Michael Jackson, Lionel Richie, Hall & Oates och Laura Branigan fr mig. I gymnasiet togs min nyfunna musiksmak emot med stor entusiasm, till skillnad frn min tidigare Roxette-period Mina nrmsta vnner kom att uppskatta precis samma musik, ven om de hade den goda smaken att lyssna p annat ocks. Drmed blev ltarna frn det glada 80-talet vrt soundtrack under de frigrande och bekymmerslsa ren p gymnasiet. En vn frn frorten som blivit frtjust i en tjej frn Strandvgen uppmuntrades av oss andra med Uptown Girl med Billy Joel. En grabbig tvling om vem som p Patrick Bateman-manr fick ligga till Sussudio med Phil Collins utlystes. Jakten p krlek (ofta bedriven p Facebook) ackompanjerades av I Want to Know What Love Is med Foreigner. P otaliga frfester med oliksin-nade debatterades vad man kunde klassa som taggmusik, det senaste p The Voice eller Caribbean Queen med Billy Ocean. Lite senare vallfrdade man till Vassa Eggen fr att i extas f sjunga med i sista lten kl

02, Hello med Lionel Richie. Efterfesterna bestod av gruppkramar och vaggande till Dionne Warwicks Thats What Friends Are For. Varfr lyssnar jag fortfarande bara p 80-talsmusik kan man frga sig? Det r inte av tillbakalngtan och inte av bekvmlighet heller. Jag kan hitta nya ltar som hller ett par veckor men som jag sedan aldrig lyssnar p igen, ltarna frn 80-talet sitter dr de gr och frsvinner aldrig frn mina spellistor. Kanske r det dags fr ngon annan musik, som fr symbolisera universi-tetsren i symfonin till min ra. Det brjar i s fall bli dags att upptcka denna. Tyvrr har Swedish House Mafia efter vrt mte sommaren 2011 mest pmint mig om Red Bull, vodka och misr men kanske kan ngra ltar frn nollningen i Uppsala hnga med till lderdomshemmet? Synd bara att de r s f. Att p lderns hst dansa av sig till Hungry Hearts knns inte allt fr frmmande.

Under Swedish House Mafias tre dagar lnga, grandiosa avsked till Sverige var de gster hos Skavlan. Dr fick de prata musik med den norske diplomaten och politikern Thorvald Stoltenberg. Kommer vr genera-tion att lyssna p Swedish House Mafia i framtiden, likt ldre generationer fortfa-rande lyssnar p dansband? Jag vet inte hur frtjusta SHM var i den jmfrelsen, men 81-rige Stoltenberg medgav att han lyssnade p samma musik nu, som nr han var 20. Vilket slseri tnker jag. Att inte upp-tcka det evinnerliga flde av ny musik som skapas. Nog r jag vn av tradition och rutiner men nya upptckter berikar, vare sig det gller musik, konst, eller mat et cetera. Fenomenet ofrnderlig musiksmak var som skapat fr en kritisk insndare, tills jag avsljade dess fanbrare. Medan Thorvald Stoltenberg hittade hem i tjugorsldern s var jag sjlv inte ens myndig nr jag lade

Vad jag egentligen inte borde lyssna p lngre: Laura BarniganSelf Control

Pointer SistersJump (for My Love)

Frankie Goes To HollywoodRelax

A Flock of SeagullsI Ran

Fleetwood MacEverywhere

Jakten p krlek (ofta be-driven p Facebook) ack-ompanjerades av I Want to Know What Love Is med Foreigner.

UTBILDNING

10

ret var 1849. Nationerna vid Uppsala uni-versitet gjorde gemensam sak och outsour-cade en gng fr alla sin utbildningsbevak-ning till vad som fr en lng tid framver skulle komma att bli universitetets enda studentkr. Denna nya kr fick arbeta utan konkurrens och fortsatte lnge att styras av nationerna som utgjorde krens hgsta beslutande organ. Efter ett tag lt nationer-na istllet kren styras av politiska partier dr studentrepresentanterna valdes varje r genom omrstning bland studenterna p universitetet. 1971 skedde det frsta steget till att g frn ett monopol p den officiella represen-tationen av studenterna p universitetet. Anledningen var att Farmaceutiska institu-tet i Stockholm flyttade sin verksamhet till Uppsala och tog med sig den farmacevtiska studentkren Farmis som n idag helt och hllet representerar sina studenter istl-let fr Uppsala studentkr. Eftersom Farmis kommit till Uppsala genom en flytt frn ett annat lroste och inte genom ett vertag av en del av krens verksamhet s rrde det sig egentligen aldrig om ngon verklig konkurrens ver de studenter som kren historiskt representerat. Snarare rrde konkurrensen representation gentemot universitetets centrala organ ssom rektorn och konsistoriet (universitetets styrelse) och vilka sikter som dr lyfts fram. Samma r som detta skedde starta-des en ny ekonomfrening vid namn UPEKON. Freningen delade lokal med FEK-institutionen som p den tiden lg p Vaksala torg eftersom HumC (numera knt som Ekonomikum) nnu inte var byggt. Relationen mellan freningen och insti-tutionen var vldigt god och det fanns ett nra samarbete parterna emellan. Att denna lilla ekonomfrening skulle ha chansen att bli studentkr r ngot som troligtvis var rtt frmmande p den tiden eftersom man d skulle behva utmana Uppsala student-kr som hade ver 100 rs frsprng p den fronten. Om freningens grundare ens tnkte tanken r ngot jag inte vgar uttala mig om, men mycket har skett sedan dess. Efter att nu ha funnits i ver 40 r har denna lilla frening utvecklats till att bli den strsta ekonomfreningen i Sverige om man rknar till antalet frtroendevalda i organisationen. Utver FEK har freningen

numera som ndaml att tillgodose studie-bevakningen bland alla ekonomirelaterade mnen vilket allts ven omfattar national-ekonomi, statistik och ekonomisk historia. Vi anser att freningen nu r mogen att ta klivet till att bli studentkr och drmed f officiellt ansvar att bevaka och frbttra utbildningen fr vra medlemmar. Men hur gr det hr till rent praktiskt kanske ngon frgar sig. r det ens mjligt att ta ver en del av Uppsala studentkrs verksamhet? Har ngon annan lyckats? I brjan av 2000-talet slogs de tv freningarna Uppsala TeknologKr och Freningen Uppsala Naturvetare ihop och bildade Uppsala Teknolog- och Naturvetar-kr (UTN). Denna nya frening bildades i syfte att bli studentkr och ta ver Uppsala studentkrs verksamhet p den Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. De har sedan dess skt krstatus tre gnger men ftt avslag varje gng. Det senaste avslaget berodde p en tolkning i Hgskolelagen 4 kap 11 dr det str att en studentkr ska kunna representera studenterna inom krens verksamhetsomrde. Eftersom kr-status endast kan skas var tredje r infll den senaste anskan i samband med avskaf-fandet av krobligatoriet r 2010 vilket innebar att nstan alla studenter fortfa-rande var medlemmar i Uppsala studentkr som drfr representerade studenterna bttre n vad UTN gjorde. I dagslget r situationen annorlunda. Krobligatoriet r avskaffat sedan lnge, Uppsala studentkr har gjort om sin orga-nisation fr att locka fler medlemmar och sannolikheten fr UTN att bli studentkr har kat markant. Fr alla som lst Ergo, fljt Uppsala studentkr eller knner ngon frn UTN r det svrt att undg den ht-ska debatt som frts organisationerna emel-lan angende vem som ska f representera fakultetens studenter. Vad som gtt ngot mer obemrkt frbi r att ven Freningen Uppsalaekonomerna under en lngre tid har diskuterat denna frga och styrelsen tog i brjan av terminen beslutet att ska krstatus. Vi har dremot samtalat vldigt aktivt med alla berrda intressenter och ftt god respons frn institutionerna, dekanen fr hela samhllsekonomiska fakulteten, vra samarbetspartners, vr frenings mot-svarighet i andra stder (dr fyra redan r

Utbildningsspalten- Uppsalaekonomerna utmanar ett 163-rigt monopol

krer), vra frtroendevalda och flera andra freningar hr i Uppsala. Det enda som saknas innan vi kan ska krstatus r att frst veta vad alla NI medlemmar tycker eftersom beslutet ytterst ligger i era hnder. Freningsstmman r vrt hgsta beslutande organ och det r dr era rster i frgor som dessa kan komma fram. Nr ni just nu lser denna artikel har freningsstmman redan hllits. Men fr att ven framver ha denna mjlighet att pverka utbildningen och vr frenings inriktning r det viktigt att ni loggar in p uppsalaekonomerna.com och uppdaterar ert medlemskap. Detta gller ven om ni bara vill ta del av vra nringslivsaktiviteter och fester eller helt enkelt fortstta f vr tidning Reversen hemskickad. Uppdatering-en tar bara ngon minut, r helt kostnadsfri och gr att du som medlem ven i fortstt-ningen fr ta del av vr verksamhet inom vra tre ben Fritid, Framtid och Studier.

TEXTDavid Sucasas GottfridsonVice ordfrande med utbildningsansvar, Freningen Uppsalaekonomerna

r

Vill du fortstta ta del av en av Sveriges bstautbildningar?

Vi mste uppdatera vrt medlemsregister. Frnya ditt medlemsskap fr att fortstta ta del av vra aktiviteter.

Gr detta genom att logga in p: uppsalaekonomerna.com/user

12

FINANS

Den 30 september begav sig tjugotv fr-vntansfulla studenter till London fr att beska tio investmentbanker. Som banktu-rister i det postolympiska London represen-terade vi Uppsala universitet i denna typ av evenemang fr frsta gngen ngonsin.

Men vad gr d en investmentbank och varfr r det en s attraktiv arbetsplats? En investmentbank arbetar enbart med rdgivning till fretag eller institutionella kunder och hjlper dem bl.a. med att an-skaffa kapital och slja alternativt kpa bolag. Banken lnar inte ut pengar direkt utan agerar mellanhand med lsningar hur kunden ska kunna anskaffa kapital och p denna tjnst tas en avgift. Investmentbankerna uppkom efter en amerikansk lagstiftning 1933 som begrn-sade anknytning mellan vanlig bankverk-samhet och investment banking under samma tak. Eftersom verksamheten r kundorienterad och konkurrensen hrd s r arbetstimmarna lnga och lnen drmed hg. Dessutom skapar kunden en personlig

relation med bankiren snarare n banken vilket kortfattat innebr att investment-banken mste betala hga lner fr att inte frlora den anstllde och drmed kunden till en annan bank. En karrir inom investment banking kantas av tuffa arbetstider men det r ven en unik merit som bidrar till djup kunskap inom finansbranschen. Projektet Uppsala Banking Week inrttades fr att vidga arbetsmjligheterna fr ekonomstudenter i Uppsala. Jag frgar projektets grundare och freningens ordfrande Peter Hedberg hur frloppet frn id till resa med projektet sett ut: Jag ansg, efter mitt spring intern-ship, att det var ngot som fattades nr det inte fanns ngon information om hur man sker dessa internships p Uppsala universi-tet eller hos Uppsalaekonomerna Peter kontaktade Annie Lindmark och frgade om hon ville vara projektledare d ven hon varit p spring internship i Lon-don och delade sikten om Uppsalas magra exponering mot denna stad. Tillsammans

med resten av projektgruppen startade de upp projektet och brjade att planera in besken. Jag frgar Annie vad hon tyckte det svraste med att arrangera resan var? Det svraste under projektgngen var att starta upp projektet och sedan att lyckas boka besken. D det var ett helt nyuppst-artat projekt fanns det ingen dokumenta-tion eller tidigare kontakter att hra av sig till. Det gjorde det lite tufft fr oss till en brjan, men efter otaliga mail och ntver-kande fick vi till slut ihop det. Jag tror att ven om den delen var den svraste s var det ocks den delen av projektet som vi i projektgruppen lrde oss mest av!. Efter mycket hrt slit blev allts resan av och vi anlnde till ett stkigt London p sndagskvllen. Vl dr bekantade vi oss med tunnelbanesystemet fr att sedan ka till vrt boende och inkvarteras. Den kom-mande veckan vntade ett spckat schema med ngra av de strsta spelarna inom investment banking (Se Schema). Besken under veckan sg frhllandevis olika ut. Emellertid var det genomgende upplgget

Uppsala Banking Week- En ny vrld av mjligheter

13

FINANS

frst en generell fretagspresentation, sedan en Human Resources (HR) presentation om hur man sker sig till banken och slutligen frgestund/mingel med anstllda. Peter konstaterar: Kombinationen av presentation, diskussion och mjligheter till ntverkande med flera olika divisioner var definitivt en vinnande kombination och de som lyckades bst med detta, anser jag, var Goldman Sachs, Credit Suisse och Bank of America Merrill Lynch. Personligen tycker jag att besket p Credit Suisse var mest spnnande. Nstan alla banker hade mer juniora svenskar som var medverkande p dessa presentationer. Dock hade Credit Suisse med chefen fr hela den nordiska sektionen vilket gav besket ytterligare en dimension. Detta kombinerat med resans verlgset strsta ekbord blev en riktig hjdpunkt. Efter en vecka fylld av fantastiska nt-verksmjligheter, fish & chips och Star-bucksbesk lmnar vi London. Frhopp-ningsvis som de frsta i raden av mnga Uppsala Banking Week-deltagare framver. Med facit i hand r bde Peter och An-nie vldigt njda med resan. Peter: Resan blev bttre n vad jag frvntade mig frn allra frsta brjan! Att beska 10 fretag varav 7 som vi tidigare inte gjort ngot med bevisar tydligt att med hrt jobb och vilja s kan man gra det mesta! Annie: Resan blev helt klart ver frvntan. Nr vi brjade med projektet 9 mnader innan vgade vi nog inte ens tro att resan helt skert skulle bli av. S bara att den blev av, tror jag var en vinst fr oss alla i projektgruppen. Att det sedan blev en s otroligt lrorik och rolig vecka med 20 fantastiska deltagare och 10 riktigt intres-santa besk, som dessutom rullade p helt felfritt var en otrolig bonus. Personligen instmmer jag med ovan-stende, resan bidrog helt klart till nyttig lrdom om hur man ska g till vga fr att landa bankingjobbet i Europas finansiella mittpunkt. Det vore fantastiskt om vi fr se ett gng nuvarande Uppsalastudenter som vrdar p framtida upplagor av detta projekt!

TEXTWilhelm BrjessonBILDFredrik Hansson

r

Schema Uppsala Banking Week 2012:

Mndag - Frmiddag: h2glenfern. Eftermiddag: Bank of England

Tisdag - Frmiddag: Handelsbanken. Eftermiddag: GE Capital

Onsdag - Frmiddag: SEB. Eftermiddag: Goldman Sachs

Torsdag - Frmiddag: Societe Generale. Eftermiddag: Credit Suisse

Fredag - Frmiddag: Bank of America. Eftermiddag: Deutsche Bank

14

Det fladdrar en varm lga i en lila ljuslykta och in strmmar olika smrtter som likt ett lapptcke fyller hela bordet i det inre rummet p en trevlig inrttning i centrala Uppsala dr matredaktionen har samlats. Mysfaktorn r ett faktum denna onsdags-kvll i november.

Naturliga rvaror och naturlig smak r en frutsttning fr det naturliga kket. Mathias Dahlgrens citat tar form som ett abstrakt recept i hopp om att tala om fr oss vanliga ddliga vad nyckeln till matlag-ningskonsten kan tnkas vara. Dahlgrens bevingade ord om vad som r naturligt stter dock igng tankarna. Frgan om vad som r naturligt, vad som r ok att anvnda i matlagning tycks bero p en rad olika faktorer. Vad r det egentligen okej att servera en gst nr man bjuder p middag? I ett p internet vldigt uppmrksammat blogginlgg fr ngot r sedan var det ett par svenska grabbar som tillagade en katt. Blogginlgget i sig var vldigt effektfullt med bilder p det fldda djuret och sedan tillagningen steg fr steg. Djurrttsvnner skrek hgt och ngon form av matmoral efterfrgades, nu visade det sig dock att

katten inte var en katt utan en kanin, men debatten i sig r fortfarande intressant. Vilken mat r okej att ta och vilken r det inte? Regler angende vad mnniskor borde och inte borde ta sger vldigt mycket om de olika samhllen och kulturer dr dessa regler utformas. Backar vi bandet till det antika Grek-land s fanns det tillfllen nr ett fr oss s fundamentalt livsmedel som ktt var tabubelagt, detta fr att det var att betrakta som en lyxvara endast de snuskigt rika kun-de unna sig. I syfte att kunna frsrja fler individer, brjade de frsta civilisationernas mnniskor att odla grdor istllet fr att frska fda upp eller jaga djur. Man kan se att det underliggande problemet i denna mening tycks utgras av ekonomin och allokeringen av knappa resurser. I och med att alla inte hade tillgng till ktt skulle det uppst orttvisa om vissa t det, vilket satte ktttandet p denna piedestal. Idag knns det som att vi, tminstone i Sverige, har tagit ett steg tillbaka och ser allokeringspro-blemet i ett vidare perspektiv. Ett perspektiv dr det handlar om att kunna ta eller inte nr vi ser glappet mellan rika och fattiga. De religsa frbuden mot att ta t.ex. gris

(tack vare de abrahamitiska religionerna), skaldjur (tack igen) och ko (hinduismen) r p samma stt inte teologiska stllnings-taganden utan reflektioner ver hur man praktiskt frskte lsa praktiska problem. Grisar och skaldjur har allitd varit svra att tillaga och kunde sprida sjukdomar, kons helighet r resultatet av avvgningen att dess produkter (mjlk, smr, brnsle & gdsel) r bttre n dess ktt. I Kina betraktar man som ni skert vet hund som en lmplig komponent till festliga hgtidsmltider medan det fr det flesta svenskar skulle vara helt otnkbart att lgga lilla Fido p grillen en varm sommar-dag. Olika kulturer skiljer sig i sin relation till djur och mat, ngot som gr att frhll-ningsttet till vad som r en tlig rvara och vad som r tabubelagt skiljer sig t. En rvara kan vara mycket vanlig i en del av vrlden men helt otillgnglig i en annan, hur ofta har ni exempelvis sett fgelbon p Luthagens Livs eller kilopris p marsvin hos den lokala djuraffren? Detta leder oss in p att fr oss inte na-turliga rvaror ofta betraktas som exotiska och ver tid i mnga fall utkonkurrerar det rdande kket. Vi ter inte samma mat

MAT

Matredaktionen- I den tabubelagda matens skugga

15

TEXTCarl Hygrell, Astrid Lindberg, Carl Scharin Tengberg & Filippa StrandngerBILDemshin, 2006 @flickr.com, sugarmelon.com, 2007 @flickr.com

r

idag som p 1600-talet och det kan vi nog vara glada fr, men det innebr inte att man inte kan gra ngot annat kul med klas-siska rvaror som svan. En av de senaste trenderna nr det kommer till tabubelagd mat r insekter, en populr rvara ver hela vrlden som ofta serveras grillad eller friterad p marknader i Afrika, Asien och Sydamerika. Skulle man vilja laga en prote-inrik och billig middag p insekter i Sverige blir det dock svrt, ytterst f butiker sljer grshoppor, spindlar och riktigt feta larver. Det hr r givetvis ett resultat av den kultur vi lever i, dels finns det inte speciellt mycket insekter p vra breddgrader och det r fan s mycket enklare att skjuta en lg n att plocka myror fr att mtta en stor mage. Men det handlar inte bara om geografi och kultur, mat kan vara tabubelagd ver tid. Kaninen Stampe som mamma och pap-pa har kpt till sina barn r under 1900-ta-lets senare hlft ett sllskapsdjur, vi behver dock inte g lngt tillbaka i tiden innan det var helt okej att ta den stackars kaninen istllet (eller ka till Frankrike). Hr vilar ven en dubbelmoral eftersom att Stampes kusin frn landet, haren Harry fortfarande skymtas p svenska matbord. I och med ett strre miljfokus globalt har en del livsmedel blivit tabubelagda ur ett miljperspektiv. Det klingar exempelvis bra att ta nrproducerat medan flask-vatten eller att ta bilen till nrbutiken r

frkastligt. P detaljniv i samhllsdebat-ten handlar det ocks om fridlysta och knappa resurser inom livsmedel, man skulle inte grna g och frga expediten om en nyfngad l till julbordet eller bestlla in en hajfenssoppa p restaurang, ven om alla som ngon gng tit en rundrkt l vet precis varfr man skiter i diverse rdmrk-ningar. De senaste 30 ren har en hungrig med-elklass vuxit fram ver vrlden, delikatesser som tidigare endast varit ekonomiskt till-gngliga fr de absolut rikaste har pltsligt hamnat inom rckhll fr en mycket strre grupp konsumenter. Producenter och leve-rantrer vrlden ver har pressat naturen fr att bemta denna enorma efterfrgan, ofta med halvdana resultat sett till kvalit. Den traditionella kinesiska rtten fgelbo-soppa har blivit s populr p restauranger vrlden ver att svalorna som bygger bona man gr soppa p nu blivit utrotningsho-tade. Mat kan ven vara tabubelagd d rvaran anses lida, foie gras r bland de produkter som ftt mest skit och r nu exempelvis frbjudet i Kalifornien. Vi kan hlla med om att det inte r snllt mot gs-sen att tvngsmata dem med fett samtidigt som de fr ha en gummislang runt halsen, men det finns ingen annan produkt i vrl-den som kan mta sig mot den mjlla, feta och aningen metalliska smaken som finns i

en bra gslever. Sen kan man frsts frga sig p vilket stt gsens livskvalitet r smre n grisar och annat som fds upp enkom fr att mtta hungriga mnniskomagar. Avslutningsvis kan vi garantera er kra lsare att utvecklingen inte gr mot en vrld dr man ringer en Golden Retriever-kennel och frgar om kilopriset p mnadsgamla valpar, det finns mnga olika skl att avst frn vissa typer av mat, men i och med sina val gr man ven miste om vldigt mycket roligt. Det r inte snllt att slakta sm kalvar men det r fruktansvrt gott, varje tugga kaviar skulle kunna betraktas som ett massmord men det r mer okej n att gra salami p en ponny. S lnge man knner sig bekvm med det man stoppar in sig r det inga problem, men vi manar som vanligt vra lsare att plocka bort skygglap-parna och som den amerikanska kocken Andrew Zimmern alltid sger if it looks good, eat it!.

MAT

KRNIKA

16

Just Like ScienceTidig fredagsfrelsning p Ekonomikum och efter flera halvhjrtade frsk till att flja resonemangen frn den ofrskmt morgonpigga frelsaren hamnar fokus till slut, som under s mnga andra fredag-morgnar, p Facebook dr grdagens dim-miga mobiluppladdningar frn Stockholms nation brjat svrma runt. Ett leende, likt de leenden som klcks nr man fr ett sms av den person man r frtjust i, breder ut sig nr man upptcker att ens aningen tvetydligt formulerade statusuppdatering och medfljande check-in frn grdagens bravader ftt en hel drs med likes. Men hur kommer det sig att en del statusuppdateringar fr s mnga likes? r gillande smittsamt? Den frgan har de tv doktoranderna i nationalekonomi vid Stockholms universitet Mathias Ekstrm och Johan Egebark frskt besvara i sin uppsats Is Liking Contagious?. Tillsam-mans har de utfrt ett experiment p Face-book dr de undersker om en anvndare r mer bengen att gilla en statusuppda-tering om ngon annan gjort s tidigare. De skiljer mellan tre olika behandlingar: (i) en oknd person gillar, (ii) tre oknda personer gillar och (iii) en vn gillar sta-tusuppdateringen. Medan de fann att den frsta behandlingen inte hade ngon effekt, upptckte de att de tv senare mer n fr-dubblade sannolikheten fr en anvndare att trycka p like. Reversen mtte de bda forskarna som r aktiva inom det i nationalekonomin vxande omrdet experimentell beteende-ekonomi, i ett konferensrum p National-ekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Ekstrm berttar att intresset fr beteendeekonomi vcktes redan under grundkursen i Nationalekonomi som d

stllde frgor om hur individers preferen-ser pverkas av andra individer. Omrdet beteendeekonomi uppkom som ett frsk att besvara frgor frmst rrande individers beteende vilka de klassiska ekonomiska modellerna ibland misslyckas med att frklara. Kanske r vi mnniskor inte en samling konstant rationella och nyttomaxi-merande individer som varje dag strvar efter att fatta paretoeffektiva beslut, utan ibland kanske vi drivs av andra faktorer. Men vilka anledningar kan det finnas till att vi vljer att gilla ngons statusuppda-tering? Egebark menar att det som inom sociologin kallas fr reciprocitet kan vara en frkla-ring till varfr vi trycker p like. Reci-procitetsprincipen gr ut p att om ngon gr ngot mot dig, exempelvis gillar din statusuppdatering p Facebook, finns det en frvntan eller tilltelse att du skall gra detsamma tillbaka och vice versa. ven social tillhrighet kan bidra, fyller Ekstrm i, och menar att vi gillar statusar om mnen och av personer som vi vill att andra skall frknippa oss med. Ekstrm fortstter ven med att det ofta finns mnga statusuppda-teringar som vi inte vljer att ge en like, ven fast vi kanske egentligen gillar det som personen skrivit i sin status.

Experimentets resultat tyder p att en viss konformism existerar p Facebook, men kan resultatet tillmpas p ngot annat? Egebark tar upp modebranchen som ett bra exempel och frgar varfr vi egentligen kper en viss typ av sko. Kanske kan de senaste rens explosionsartade efterfrgeut-veckling av skomrket Converse frklaras av att vi kper skorna dels fr att mnga i

vr sociala nrhet har gjort s innan oss. De fortstter att diskutera liknande situationer som till exempel huruvida man vljer att appldera en artist eller inte. ven om man gillar ett upptrdande, eller en frelsning, kan nrvaron av en stor och oknd publik leda till sjlvcensur eftersom det finns en risk att man blir den enda i publiken som applderar. ven hgerextrema partiers hastiga uppsving i Europa, som frmst frklarats med ett stort missnje mot regeringars och traditionella partiers stt att hantera kriser, kanske beror p att frst nr en strre massa visar sina preferenser vgar ven den enskilde individen gra samma sak, trots att hon sympatiserat med sikterna under en lngre tid. Avslutningsvis var jag nyfiken p vilka tips doktoranderna hade att ge studenter som r nyfikna p en liknande bana inom nationalekonomin. Ekstrm betonar vikten av att f en knsla fr experiment genom att lra sig mycket metodik. ven att lsa ekonometri, vilket vi i Uppsala fr mjlig-het att gra under B-kursen i statistik, r en frdel. Dessutom gller det att vara phittig samt hitta intressanta fenomen att studera. Den forskning inom sociala medier vi hittills sett r troligtvis bara toppen av ett isberg. Dremot r det svrt fr en natio-nalekonom att f reda p en anvndares nyttofunktion p Facebook, nsta gng vi gillar en statusuppdatering kan vi ju ta ngra sekunder och fundera p varfr vi klickade p like just den hr gngen.

- Varfr gillar vi p Facebook?

TEXTErik Berggren

r

17

The search is on. Are you ready?

Teamwork. Leadership. Cross-cultural skills. Networking. The International Student Business Forum is a place where the very

best students from around the world come with one ambition: to become the innovators and leaders of the future. The ISBF creates

opportunities for leaders to shine and your groundbreaking potential is what we are searching for.

Its your future, how far will you take it?

Take the next step and apply at www.deloitte.com/sbf

International Student Business ForumBangkok, Thailand, 21 25 March, 2013

Baserad i Uppsala kommer du jobba p en av vra finans avdelningar inom FP&A och jobba nra vra finans chefer. Detta internship kan i framtiden leda dig till vrt 2-riga globala FMP Trainee program dr vi utvecklar dig inom finans och ledarskap.

Du som sker kan ta detta internship som del av dina Master studier eller att du har 1-2 rs erfarenhet inom Finans.

Period: 6 mnader Start datum: Januari

Kvalifikationer: Utmrktastudieresultatinomekonomi,finansellergeneralmanagement Visatintresseochkunskapinomfinans Drivenochsjlvstndig Tydligaledaregenskaper Flytandeiengelskaochsvenska.Ytterligaresprkrmeriterande.

nskvrda egenskaper: Mjlighetattflyttautomlandsefteravslutatinternship Mycketbrappowerpointochexcel Erfarenhetavatthllapresentationer

Senast anskningsdag r 20 december. Sk via www.ge.com/careers,referensnummer1653766.

Om du har ngra frgor kontakta CharlotteLevert,HR,+46722320177.

GEHealthcare

Vi sker nu efter en driven ekonom.

BCKER

19

Jag spenderade min barndom i bilar p europeiska vgar. Mina frldrar trffades p Uppsala universitet lsandes ekonomi p franska - bda med tron p franskan som framtidssprk. Min pappa har ironiskt nog jobbat en stor del av sitt arbetsliv i tyska fretag. Min mamma fddes i Italien och kom som femring till Sverige. Europas his-toria blev min historia, dess krig blev mina, dess sprk var de som jag skulle lra mig och jag blev vl utan att egentligen frst det, uppfostrad till europ. Nu nr s mnga brjar ltsas om att detta r sikter de alltid haft r det frsta jag vill sga att jag som mnga andra alltid har varit pro-Europa, pro-EU och till och med pro-EMU. Tittar vi p Europa idag, p trgasfyllda gator, p 25% arbetslshet i Grekland och Spanien, p enorm social oro och svarta hl dr miljarder av euros frsvinner r det svrt att komma ihg hur det var en gng d EU var framtiden. Rdd-ningen frn det mrka 1900-talet skulle ske i form av en europeisk enighet. Nu nr vi mste stlla oss frgan Vad gick egentligen s fel? mste vi alla frst erknna med-borgare, journalister och politiker, att vi befunnit oss djupt inne i en illusion.

I Eurokrasch En tragedi i tre akter (Hydra frlag) beskriver Sveriges mest knda idhistoriker och liberal, Johan Norberg hur vi kom hit, till ruinens brant. Hans formel r tagen ur den grekiska tragedin; den brjar med hybris ver-modet, fljs utav ate blindhet och slutar med nemesis den gudomliga hmnden och undergngen. Grunden till allt ligger i att den Europeiska enhetstanken vldigt tidigt sgs som inte bara en politisk utan ocks ekonomisk union. Under 70-talet var det tydligt att Tyskland igen drog ifrn det allt mer inbromsande Frankrike ekono-miskt. Det tyska undret var ett faktum och D-markens vg till europeisk dominans lg ppen. Istllet fr att gldja sig t den frestende tyska terfreningen var det ngot som man i Frankrike fruktade. Redan 1989 tvingade den franske presidenten Mit-terrand den Tyske kanslern Helmut Kohl att g med p att tysk terfrening frbin-der landet till en valutaunion. Mitterrand hotade Kohl med att Tyskland annars skulle vara tillbaka i 1913 med en trippel-allians av Frankrike, Storbritannien och Ryssland emot sig. Upptakten till lanseringen av euron r hpnadsvckande lsning ett spel av kohandel, motvillighet, tvng, halvmesyrer och ledare som r helt naiva nr det gller ekonomisk politik kanske frmst just Kohl och Mitterrand, systemets de facto politiska grundare. Men ngot som r tydligt r att euron r ett projekt som frverkligades on-the-fly. Nr man inser att Italien, ett av EU:s grundarlnder, inte kan leva upp till kraven utbryter det en kris - Italien slpps in nd och nu r det politiskt omjligt att inte slppa in Grekland. Fuskandet brjar frn dag ett, stabili-tetspakten verges s snart den testas i praktiken och Tyskland r en lika duktig klsupare som de andra. Men fr en kort tid verkar man lyckas det tyska paraplyet flls ut ver Europa och helt pltsligt kan Italien, Spanien och Grekland lna pengar till nstan samma rnta som Tyskland. Re-former kan skippas och istllet lnar man pengar till att finansiera statliga utgifter. Med euron har man tagit bort all risk fr de svrast utsatta lnderna genom att binda den till det europeiska banksystemet som

Framtiden av en illusion- En bokreflektion

TEXTCarl HygrellBILDPressbild

r

uppmuntras kpa upp statsobligationer. Europa r en finansiell supermakt och euro-zonen har hgst BNP i vrlden. Man r helt enkelt fr stora fr att misslyckas. Knns det inte igen? Nr krashen kommer slutar man inte frvnas ver blindheten. Frst menar man att detta r en amerikansk kris, men det visar sig att det europeiska banksystemet r exponerat frn topp till t och s st-ter bail-outsen igng. Frst in i bankerna och sedan fr att tillflligt tta svarta hl i stater som knappt kan hlla sig flytande nr rntorna ndras. Sedan dess har alla konventioner och regler som valutasamar-betet ngonsin haft brutits. EMU bildades i tron p att Europa skulle kunna tvingas att bli ett europeiskt Frenta staterna med gemensam valuta. Den 12:e september 2012 sade den Europeiska kommissionens president Jos Emanuel Barroso att den Eu-ropeiska framtiden lg i en federation av nationalstater. Men istllet fr att skapa enhet har valutan skapat splittring, istllet fr flexibilitet har den lst inne lnder i ett allt mer orealistiskt system. Den har urholkat demokratin i lnder genom att nu straffa befolkningar med tstramningar och kan till och med f regeringar att avg och instifta sina egna statschefer, som i fallet Italien. Den europeiska eliten har i 30 r dyrkat europeisk integration som religion. Bortom rationell kritik har det varit ett projekt som kommer lyckas fr att det mste lyckas. Med sin blindhet, naivitet och ignorans frskte de mn som styrde det europeiska projektet likt Ikaros flyga upp till solen. Nu kommer fallet. Den som lser Norbergs vl avvgda 150 sidor kommer bttre att frst varfr.

DEBATT

20

MVG eller F fr svensk skolpolitik?- Varfr en ny betygsskala inte lser utbildningsfrgan

konstaterar i Dagens Nyheter att kvaliteten p svensk utbildning sjunker i flera avse-enden medan Sverige lgger jmfrelsevis stora resurser p denna verksamhet. Var dessa resurser faktiskt tar vgen r en frga som mnga lrare stller sig. Jag tycker att de (skolledningen) har gjort vad de kunnat om det inte fr kosta ngot. sger Erik stlund, lrare i kemi p Katedralskolan i Uppsala, i en intervju fr Reversen. Han menar att det som saknas fr att kunna genomfra reformen p bsta stt r tid. Innan reformen hade vi ett visst antal tim-mar att gra vrt arbete och nu har vi lika mnga timmar fr ytterligare arbete, vi har 12 kompetensutvecklingsdagar p tv r och d tycker jag att det r fnigt att inga resurser ges centralt. Skolverket driver omfattande arbete rrande det svenska skolvsendet och fungerar ven som en viktig central lnk till landets skolor. Man har arrangerat konfe-renser fr lrare och tillhandahller ven mngder av information om bedmning

och betygssttning. Mnga av dessa ml och riktlinjer r dock ppna fr tolkningar och att som lrare ta till sig allt detta kan knnas som en vermnsklig uppgift. Ef-fekten verkar bli att det mesta planerings- och samordningsarbetet i samband med reformen sker lokalt p skolorna. stlund berttar att Katedralskolans lrare aktivt arbetar fr att n enighet om hur betyg ska sttas och vad mnesplanerna egentligen innefattar. Initiativet fr berm frn Anna Storgrds, rektor fr naturvetenskapspro-grammet p skolan. Ett sdant arbete jobbar man jtte-mycket p med hr p skolan, inom mnes-grupperna. (...) Kemilrarna har en grupp och de r vldigt aktiva och frsker trnga p djupet i det hr. berttar hon stolt. Det-ta arbete r viktigt och bidrar skert till mer nyanserad bedmning samt mjligen till rttvisare betyg fr Katedralskolans gymnasister. Tyvrr kvarstr problemen i stor utstrckning p nationell niv. Att frvntas n enighet om ngot s subjektivt

Det rcker med att sl upp en dagstidning fr att f intrycket att f fenomen r s omdiskuterade som den svenska skolan. Den har p senare tid dykt upp i mngen ingress och rubrik, stndigt debatterad och inte sllan offer fr svidande kritik. Frn regeringen har man utlyst behovet av en frnyad skola med tuffare krav och rttvi-sare bedmning men frgan r om budska-pet verkligen nr fram. Medan skrivarna p Utbildningsdepartementet spottar ut den ena propositionen efter den andra knner flera lrare att frndringarna har kommit fr snabbt. Det r nu drygt ett r sedan infrandet av Gymnasieskolan 2011. Reformen intro-ducerade sex betygssteg, standard sedan mnga r i flera lnder, nya kursplaner samt spetsutbildningar i naturvetenskap och tek-nik. Dessutom vill man infra fler yrkesfr-beredande program fr de elever som inte planerar fortsatta studier p hgskola eller universitet, detta i syfte att reducera antalet avhopp. Skolminister Jan Bjrklund (FP)

DEBATT

21

TEXTDaniel Herngren LeppertBILDthebarrowboy, 2011 @flickr.com,ninniane, 2009 @flickr.com

r

som bedmning av elevers kunskap bland alla lrare i hela landet r absurt. Men vnta lite nu, kanske du tnker. I brist p helt rttvis betygsttning kombine-rat med dagens hga sktryck till univer-sitet och hgskolor faller ju hela systemet. Studenter riskerar att inte komma in p det program de frtjnat! Och det r enligt mig just hr problemet ligger; antagning till hgre utbildning i Sverige baseras idag uteslutande p dina gymnasiebetyg. Inte ens kurserna behandlas fr sig utan dina pong sls ihop till ett totalvrde som fr nrva-rande uppgr till maximalt 22.5. Jag anser att detta r exempel p ren idioti. Visst r en mngsidig utbildning viktig, inte minst fr att lta studenter prova mnga mnen och frhoppningsvis hitta just sin pas-sion. Dock inte till den grad att alla andra meriter och erfarenheter far genom fnstret. Att en student med 22.0 pong och ett brin-nande intresse fr medicin samt inblick i vrdyrket frn bde sommarjobb och prak-tik p sjukhus i dagens system kan frlora en plats p lkarprogrammet till frmn fr ngon med toppbetyg utan dessa kvaliteter r fr mig en gta. Vrt att notera r dess-utom att dessa avgrande 0,5 pong inte ens behver komma frn relevanta mnen som biologi, kemi eller psykologi, det kan handla om historia, bild eller fretagseko-nomi. S vad ska man gra? Jag freslr en

titt p den stora lilla nationen i vst. ven Storbritannien har p senare r brottats med sjunkande studieresultat men om pro-blem finns ven i den engelska skolan skts tminstone universitetsurvalet exempla-riskt. Min hyllning dessa urvalskommit-ters vgnar kan tyckas ironisk d jag sjlv fick nobben frn bde Oxford och Imperial College London frra ret men tillt mig att motivera: Genom hela anskningspro-cessen, och det var verkligen en process av andra mtt n ett musklick p antagning.se, knde jag mig uppskattad. Antagningskon-toret kontaktade mig d och d med frgor om mitt personliga brev, jag fick bertta om mina intressen, styrkor och tidigare erfarenhet. De ville veta vilka mnen jag hade lst p gymnasiet och vilka av dem jag hade presterat srskilt bra i. En av mina lrare ombads i ett rekommendationsbrev bertta vem Daniel var- bde som student och person. Jag upplevde att trots de mnga tusen anskningar som landar hos dessa universitet varje r fanns ett intresse fr just mig och min resa. Nr jag sedan efter ngon mnad av nervositet och nedbitna naglar fick det negativa beskedet kndes det inte heller s farligt, den som istllet fick platsen mste helt enkelt ha varit mer lmpat fr pro-grammet. Jag behvde aldrig fundera p om det berodde p att han eller hon hade

bttre betyg i spanska n jag, att det skulle ha varit den avgrande faktorn.Sdana funderingar och all den frustration de medfr r alltjmt verklighet fr mnga nyblivna studenter som skt till de mest eftertraktade utbildningarna i Sverige. Ett urvalssystem i brittisk stil skulle inte bara bespara dem den vndan utan dessutom uppmuntra gymnasister att engagera sig ven utanfr klassrummen och reflektera ver var deras passion och styrkor egentli-gen ligger. Flera av Bjrklunds frslag, elitprogram fr unga akademiker och kat finansiellt std t framstende utlndska forskare i syfte att locka dem till svenska universitet, lter bra men krver liksom en reforme-rad antagningsmodell stora resurser. Ofta handlar det dock om prioriteringar och nr Linnuniversitetet kan erbjuda Harry Pot-ter och hans vrldar p 7,5 hgskolepong tror jag att pengar kan trollas fram frn bde ett och annat hll.

KRNIKA

22

TEXTJacob kerlundBILDragingwire, 2010 @flickr.com

r

Att inte plugga ekonomi- En kostym passar inte alla medlemmar

man inte lser exakt samma kurser som den personen. Fr faktum r att Freningen Uppsa-laekonomerna faktiskt r ppen fr alla som lser ett ekonomirelaterat mne den terminen de vljer att bli medlemmar och freningen r nnu mer vlkomnande om du skulle vilja engagera dig i freningen. Det finns en ppenhet inom freningen, trots att en del inte riktigt vet hur de ska reagera p att jag inte lser fretagsekono-mi den hr terminen. Det r ngonting som r f frunnat, men faktum r att nr fr-eningen r s pass stor som den faktiskt r finns det flera olika typer av personer som r medlemmar, vilket r bra! Det r en av anledningarna till att studentfreningar, och ursprungligen nationer, finns. En mjlig-het fr studenter att dels trffa likasinnade men ocks trffa oliksinnade. Vidga sina vyer och trffa mnniskor som man inte hade trffat om man inte hade valt att vara med i just Freningen Uppsalaekonomerna. Trffa personer som har olika bakgrun-der, men minst ett gemensamt intresse. En minsta gemensamma nmnare. Visst, en del hvdar att alla medlem-mar i Freningen Uppsalaekonomerna r likadana med samma intressen, att de tycker likadant och har samma bakgrund. Ja, det kanske r en strre andel som br skjorta till vardags jmfrt med gemene student, men det finns s mycket mer n bara skjortan. Jag hvdar att medlemmarna i Freningen Uppsalaekonomerna inte r likadana, inte tycker likadant och att de

inte har likadan bakgrund. Var och en av medlemmarna i denna frening har sin egen bakgrund, lser till viss del olika mnen, l-ser de kurser de lser av olika anledningar, har olika intressen och framfrallt har alla inte samma sikt. En kostym passar inte alla medlemmar. Det r denna mngfald av individer med olika bakgrunder som fren-ingen tar vara p och som freningen ska fortstta att ta vara p i framtiden. Borgen och Freningen Uppsalaekonomerna r alltid ppen fr vem som helst. En del hvdar ven att ekonomer verlag inte r nischade, lser alldeles fr lika mnen och fljden av detta blir en inskrnkthet vilket i sin tur gr att det r likadana personer som examineras frn kandidatutbildningen. Rygga inte tillbaka nr en person sger att denne inte lser fretagsekonomi, nationalekonomi eller statistik just den hr terminen. Var ppen, frga och var nyfiken.

Glm inte heller att frnya ditt medlemskap i Freningen Uppsalaekonomerna. Det ger dig mjlighet att trffa personer som du kanske inte hade trffat annars.

Vad lser du nu d? Statskunskap C, svarar jag. I samma stund som jag artiku-lerar de orden ser jag att personen stelnar till och att ngonting frndras i blicken p personen i frga. Det r inte avund, det r inte avsky, men det r en blick som uttryck-er en oskerhet och knsla av att personen i frga inte har en aning om vad det innebr att egentligen lsa statskunskap. Ja, s d ska du allts skriva C-uppsats Ja, svarar jag sedan. Fr att p ngot stt frklara vad det egentligen r jag lser sger jag att uppsatsen ska vara minst 10 000 ord och att jag skriver sjlv. I samma stund som jag sger vilka krav som finns p uppsatsen ser jag att blicken ndras, igen. Nu r det en blick som ut-trycker Jaha, statskunskap r allts inte ett hitte-p-mne och att det verkar vara hrt att skriva sjlv. Ofta kommer ngon kom-mentar om att de som lser fretagseko-nomi C skriver tv och tv samt att ngot universitet lser tre och tre. Ibland kommer en fljdfrgan Jaha, s du vill du bli politi-ker?. Nej, alla som lser statskunskap vill inte bli riksdagsledamter Trots att jag har lst ett antal terminer i ekonomirelaterade mnen, r det alltid en speciell knsla att sga att man inte lser ekonomprogrammet eller att man har ett annat huvudomrde p sin kandidatexa-men n just fretagsekonomi. Ibland kan bemtandet nstan ndras till att personen vljer att inte diskutera den akademiska delen av utbildningen, hgskolepong, tentor, PM eller uppsats med en bara fr att

POLITIK

23

Efter veckor av medialt bombardemang ifrn presidentvalet i USA lr de flesta av oss vara ganska mtta p allt som har att gra med swingstates, fact checks och super-PACs. Fullt frsteligt, men eftersom vi p Reversen inte riktigt kan slppa valspnningen n kommer vi att vnda blicken mot andra sidan Stilla Havet dr en annan valbatalj (kan man ens kalla det s?) precis r avslutad. Kommunistdik-taturen Kina har nmligen precis genomgtt ett maktskifte dr den gamla ledartoppen byttes ut till frmn fr ett nytt gng parti-pampar. Under partikongressen utsg man Xi Jinping till ny partiordfrande fr att om ngra mnader krna honom till Folk-republikens president. Valdramat i Peking var betydligt mindre n det i USA fr hr fanns inga debatter och opinionsmtningar, utan hr tillsattes ledarna utifrn vem som kunde behrska det fula politiska spelet bst. Samtidigt kommer detta ledarskifte att vara mycket avgrande fr om Kina blir den nya supermakten, eller om det vldiga landets vxtvrk kommer att kncka jt-ten. Lt oss zooma in p eftertrdaren Xi Jinping och hans stora utmaningar. Nr en ny ledning ska tillsttas i Peking sker detta p ett stt som vi i Sverige inte r srskilt vana vid. I Mittens Rike r det fortfarande familjeband och rikedomar som gr att man kan komma lngt i livet. Ett bevis av detta r herr Xi sjlv. Med en far som revolutionshjlte sida vid sida med Mao Zedong och en slkt som sitter p mnga miljoner hade kronprinsen goda frutsttningar att kmpa sig nda fram till partitoppen. Rykten gr om att Xi redan som ung var mycket passionerad ver kommunistpartiets arbete fr folket och att han r bra p att medla nr partigubbarna brjar tjafsa. Dessutom har herren med det vlkammade och svarta hret en examen i kemi frn en av partiets plantskolor, mycket mer n s r inte knt om mannen

uppvaknande. Medelklassens frbttrade liv i kombination med en, trots censuren, mycket strre tillgng till information kan leda till att Kinas medelsvensson inte lngre accepterar partiets urskter. Hur lnge till kommer stadsbon Song att st ut med det diskriminerande Hukou-systemet som fr-vgrar honom sjukvrd i Shanghai bara fr att han fddes p landsbygden? Hur lnge till kommer Kinas kvinnor orka leva med ettbarnspolitikens kvinnomisshandel och tvngsaborter? Hur lnge till kommer herr Li att acceptera korrumperade lokalpoliti-kers makt ver hans liv? Det r dessa frgor som Xi Jinping verkligen kommer att be-hva hitta svaren p. Lyckas han, kommer regimen antagligen kunna skjuta historiens naturliga lopp mot demokratisering framfr sig ett antal r. Annars kan en terrakotta-arm av missnjda vakna till liv och frse herr Xi med en rejl migrn. Om den pandabjrnliknande parti-ordfranden inte lyckas reformera jtten i Fjrran stern i grunden kan befolkningen dessutom snabbt komma att ifrgastta regimens maktmonopol. Fr ven Kinas sndercensurerade medelklass kommer att frst att partiets kommunitiska parad-grenar inte hller nr de ser en genomkor-rupt och sjlvberikande maktelit vxa sig allt starkare. En elit som frvrigt tillter sociala orttvisor som skulle f kommunis-mens halvgudar Marx och Engels att vnda sig i graven. Xi Jinping kommer skerligen att ha en hel del att fundera ver de kom-mande tio ren vid makten.

Kinas maktskifte

som kommer bli vrldens p pappret andra viktigaste man. ven om Barack Obamas utmaningar kan verka enorma bleknar de i jmfrelse med Xis framtida farhgor. Fr trots att det p ytan har gtt bra fr Kina under fretrdaren Hu Jintaos rattande, har be-kymren ntt migrnframkallande niver p grund av den explosiva utveckling det rda imperiet har genomgtt. Under Hu Jintaos presidentskap mer n tredubblades BNP, men nu nr viktiga handelspartners som Europa och USA ser ut att bromsa kom-mer detta ocks pverka Kina. I jmfrelse med vsterlndska mtt skulle en tillvxt p 7-8% fortfarande vara kollosal, men i fallet Kina skulle det innebra en hackande ekonomi; tillvxttalen bestr nmligen till stora delar av luft. Och d menar jag inte ren luft, utan frorenad sdan. Enligt be-rkningar frn Vrldsbanken orsakar Kinas tillvxt en miljfrstring som skulle ta mer n fyra procent (!) av BNP i ansprk fr att stda upp efter denna negativa externalitet. Men inte nog med det, Kinas lokalpolitiker har till rga p allt en frkrlek fr enorma byggprojekt (med hg skuldsttning som fljd) som f eller ingen efterfrgar. Ett bra exempel r de gigantiska spkstderna som pamparna bygger, men som ingen vill bo i. Dr finns nmligen inte finns nringsliv och inga nringsidkare vill flytta till fr att det inte finns ngot folk. Vad ska komma frst, hnan eller gget? Folktomma stder och stadsdelar r inte det strsta bekymret som retar den rda draken. Den potentiella fastighetsbubblan, splittringarna i partiet och de destruktivt monopolistiska statsfretagen lr inte heller hlla Xi vaken om ntterna. Inte i jmf-relse med det som historiskt sett har visat sig vara desdigert fr en totalitr regim. Fr samtidigt som kommunistpartiet r ganska framgngsrikt p att hja folkets levnadsstandard framkallar man folkets

Annars kan en terrakotta-arm av missnjda vakna till liv och frse herr Xi med en rejl migrn.

- Om frndringen i st

TEXTNiels GroenewegenBILDchurl, 2007 @flickr.comilamont.com, 2010 @flickr.com

r

POLITIK

24

TEXTSam EkmanBILDDonkeyHotey, 2011 @flickr.com

r

USA-analys- ven republikanerna mste f komma till tals

uteblivit. Han har nu chansen att frndra bilden av sin tid som president. Om Obama vill driva igenom fler frndringar mste han bli bttre p att samarbeta med Repu-blikanerna som sedan mellanrsvalet 2010 r i majoritet i representanthuset. Obamas strsta inhemska politiska bedrifter skedde fre valet 2010, d Demokraterna var i majoritet i svl senat som representanthus. Drefter har det gtt trgare fr Obama att f igenom sina frslag, till stor del p grund av hans ofrmga att samarbeta med republikanerna. Bill Clinton gjorde sig som president knd fr att n verenskommelser ver partigrnserna. Obama mste flja i samma spr om det ddlge som uppsttt i Washington ska lsas upp, och den frsta utmaningen lter inte vnta p sig. Den 1 januari 2013 kommer USA, frutsatt att en ny uppgrelse uteblir, att n det s kallade fiskala stupet. Detta fiskala stup r resultatet av en kompromiss som nddes mellan demokrater och republika-ner sommaren 2011 och innebr att en rad automatiska skattehjningar och utgifts-nedskrningar stts in. Enligt SvD berknas d finanspolitiska stimulanser till ett vrde av 600 miljarder dollar upphra vilket skulle kunna f katastrofala konsekvenser fr svl den amerikanska ekonomin som vrldsekonomin. Om dessa tstramnings-tgrder stts in den frsta januari nsta r riskerar den amerikanska ekonomin att krympa med s mycket som 5% av BNP bara p ett r. Ngot som vore frdande fr en ekonomi som idag har en tillvxttakt p ca 2% om ret. Bakom USA:s skuldberg, som tvingat fram dessa tstramningstgrder, ligger ett systemfel. Amerika beskattar som en small-state economy men spenderar som en big-state economy, skriver the Economist. Man beskattar allts lgt men spenderar som om man fick in mycket mer pengar.

En ekvation som inte gr jmt ut, tvingar landet till belning och riskerar att gra USA bankrutt. Republikaner och demokrater r ver-ens om att ngot mste gra. Problemet ligger i att komma verens om vad man br gra fr att minska dessa terkommande budgetunderskott. Det finns tv stt att gra detta p, antingen hjer man skat-terna eller s skr man ner p utgifterna. Republikanerna frordar det senare medan demokraterna vill hja skatterna. Att den slutgiltiga lsningen kommer att innefatta bda delarna str klart, frgan r hur stor del som ska komma frn utgiftsnedskr-ningar och hur stor del som ska komma frn skattehjningar. Dessvrre r bda sidor envisa och kompromissviljan liten. Mitt Romney sa exempelvis under valr-relsen att han inte skulle godknna ngon budgetverenskommelse som innefattade skattehjningar, ven om de matchades av tio gnger s stora utgiftsnedskrningar. Fr att verbrygga detta mste Obama bli mer kompromissvillig och visa att han r beredd att bedriva en tvpartipolitik dr ven republikanernas vilja ges utrymme. Obamas frsta och viktigaste upp-gift blir sledes att ena republikaner och demokrater kring hur budgeten p sikt ska kunna stabiliseras. Lyckas han med detta har han kommit en bit p vgen till en lyckad andra mandatperiod och framfrallt gjort Amerika och vrlden en stor tjnst.

Den 6 november valde USA en pressad Barack Obama till ytterligare en fyrarspe-riod vid makten. Inte sedan andra vrlds-kriget har en amerikansk president blivit tervald med s hga arbetslshetssiffror och Obama kritiserades fre valet fr att ha genomfrt f av de saker han gick till val p 2008. Obamas strsta bedrift som president r, enligt mnga, infrandet av en allmn sjukfrskring. En kontroversiell frga i det liberala USA dr hgsta domstolen fick prva om en allmn sjukfrskring var fr-enligt med den amerikanska konstitutionen innan frslaget kunde antas. Sjukfrsk-ringen debatterades flitigt under valrrelsen och fick utst stor kritik. Valets utgng var lngt ifrn given p frhand. Presidentvalet fregicks av en smut-sig valkampanj dr bda sidor baktalade varandra. Republikanerna berknas ha spenderat ca 800 millioner dollar fr att f bort Obama frn makten, och demokrater-na n mer fr att hlla sig kvar. Aldrig frr har s stor andel av reklamspottarna varit negativa. I mnga fall med falska psten-den och phopp. Barack Obama frlorade bara tv av de delstater han vunnit i valet 2008 och vann relativt skert med 332 elektorsrster mot Romneys 206. Vad gller folkets rster var det betydligt jmnare n vad elektorssiff-rorna visar. Obama vann med knappa 2,4 procentenheter ver Romney. Den lgsta siffran ngonsin fr en tervald president. I det amerikanska valsystemet, dr vinnaren i en delstat fr alla statens elektorsrster, r det ju mjligt fr en kandidat att f frre rster n sin motstndare totalt sett men nd f fler elektorsrster.

Obamas utmaningarObamas frsta period vid makten har av politiska kommentatorer beskrivits som en besvikelse dr mnga viktiga reformer

KRNIKA

25

TEXTElsa SterbergBILDBjrn Sderqvist, 2007 @flickr.com

r

Varfr gr det inte t helvete?- Om taktiken att vlja otaktiskt

val kndes vid mnga tillfllen nstan lite pinsamt med tanke p att reaktionerna frn andra mestadels var; Va? Vad hette det? Antroplopogigi? Jaha, eh okeejallts blir man nt d eller? Jag gick i samma veva p en arbetsin-tervju fr ett arbete som frskolevikarie. Frgan: Vad pluggar du? kom givetvis. Jag mumlade ngot om kulturantropologi utan att g nmre in p detaljer. Bemtandet blev:Fantastiskt bra! Den kompetensen behver vi ute p mnga av frskolorna, vi har ju en stor bredd och massor av olika kulturer hos oss. Jag fick jobbet och mitt frsta arbete blev p en frskola i Heidenstam dr det under det svenska alfabetet p vggen ocks satt ett arabiskt. ven om det r vldigt ltt att halka in i nyttighetstnk och strategier r det ju trots allt oftast de sm omstndigheterna som avgr saker och ting. Omstndigheterna som mest beror p det som verkar som en slump. Skulle det inte kunna vara s att val efter intresse r en strategi i sig? En strategi

som kommer att frstta dig i rtt sorts slumplgen. En historiekursare som nmner att hennes jobb p museum behver en ny assistent, en internetforumkompis vars resesllskap hoppar av dagen innan och nu sker ny, en chef som hr att du r en jvel p att skta fretagsredovisning och vill ha ett samtal. Hade du inte fljt dina intressen hade du inte ftt samma slumpar, chanser, mjligheter, whatever. Hur smart r det att missa dem fr slumpar du inte kommer uppskatta eller ens lgga mrke till, bara fr att ngot verkade nyttigt? Att det sllan skiter sig finns det som sagt bevis fr. Och vore det inte ganska sknt att slippa knna sig lurad p an-strngning? (Just det.)

Alla har nog knt det. Hur klarade hon egentligen tentan utan att g p seminari-erna? Hur kunde han f det dr jobbet nr han inte ens lste en magister? Varfr fanns det biobiljetter kvar till premiren fast de bokade s sjukt sent? Varfr kan andra bara skita i allt och lyckas nd? Varfr lnar det sig inte att tnka och agera i frvg?

Varfr gjorde inte jag likadant?

Tydligen kan man klara det mesta, allt frn sina akademiska studier till sin fritid och sin karrir med mycket sm anstrngningar. Det r ngot man gng p gng fr bevisat fr sig p mer eller mindre roliga stt. Sam-tidigt fr man ocks hra att det r enormt viktigt att man engagerar sig, skaffar me-riterande extrajobb, vljer rtt kurser och tnker igenom varje drag fr att ha ngon chans alls p arbetsmarknaden. Efter att alltid ha varit ett stort fan av planering och frsprkat precis det hr med eftertanke har jag nu brjat tvivla p om det verkligen stmmer. Nr jag tog studenten lste jag en termin kulturantropologi av rent intresse. Mitt

REPORTAGE

26

Den 7 november. Sveriges strsta frels-ning i entreprenrskap. Nej, den fr inte plats i Hrsal 3. Och nej, statistisken som tas upp kommer inte vara frn ngot videoklipp av Hans Rosling. Varfr inte d? Drfr att han kommer dit, i egen hg person. I Universitetsaulan allts.

Som du skert frstr s r det hr ingen vanlig frelsning. Fr nionde ret i rad anordnades Anders Wall-frelsningen i r, med sloganen Sveriges strsta frelsning i entreprenrskap. Med Universitetsaulans 1 800 sittplatser har ingen nnu slagit rekordet som strst. Det hela startades av Anders Wall Stiftelser 2003 och syftet med den rliga frelsningen r att inspirera, frmst studenter och andra intresserade till entreprenrskap. Frelsningen hlls i Upp-sala och till den kommer Sveriges frmsta entreprenrer och talar om hur de har gjort fr att ta sig dit de r i dag. Frra ret kom bland annat Percy Barnevik och Gustav S-derstrm (Spotifys produktutvecklingschef). Tidigare r har bland annat Sven Hagstr-mer, Niklas Zennstrm, Filippa Knutsson och Bjrn Ulvaeus frelst. Moderator fr tredje ret i rad var Fredrik Lindstrm. Stiftelsens r grundad till finansmannen Anders Walls ra. Under 60 och 70-talet gjorde han sig ett namn nr han byggde

upp ett av Sveriges strsta brsbolag, Bei-jerinvest AB. Anders brjade med att slja kaniner p Fyristorg i Uppsala, hoppade av ekonomistudierna, brjade syssla med import- och export och blev VD vid 33 rs lder. P Anders 50-rsdag togs initiativet till att skapa Anders Walls Stiftelser, vars syfte r att frmja svenskt nringsliv och de sknker drmed stipendier till unga talanger som r i brjan av karriren. Stipendierna r alltifrn 75 000 kronor och strcker sig nda upp till 150 000 kronor och delas ut p Anders fdelsedag den 10 mars. Det vill sga alla, frutom stipendiet fr rets Uppsalastudent som delas ut p Anders Wall-frelsningen, antingen av Anders sjlv eller av den representant frn Kungahuset som nrvarar. Men mer om det senare. Universitetshuset r stort. Aulan r ock-s stor. Och det r tunga namn p frel-sarna som nrvarar. Drfr r freberedel-serna fr det hr eventet inte i minsta laget och bakom de str en projektgrupp, i r p 10 personer som har arbetat i nstan nio mnader innan den 7 november. Freningen Entrepreneurs Academy Uppsala, i samar-bete med Freningen Uppsalaekonomerna och Uppsala teknolog- och naturvetarkr, grundades 2006 av fyra drivna ekonomistu-

denter som ville inspirera Sveriges studenter till fretagende. Kort drefter inleddes sam-arbetet mellan freningen och Anders Walls Stiftelser och Entrepreneurs Academys egna medlemmar brjade sjlva anordna fre-lsningen. Tillsammans har de gjort eventet blivit till det det r i dag. Sveriges strsta. Fr i r blev det nnu bttre. Varje r hittills har Universitetsaulan varit lokalen fr frelsningen med sina 1 800 platser, s ven i r. Men det hr ret bestmdes det att utka antalet platser med 196 styckena (eller med en sal till), till sal X. Anledningen till det var att aulan alltid har fyllts och varje r har frelsningen tvingats neka studenter intrde p grund av det. S med en livestreaming upp till sal X, som ligger i samma hus fast p vre plan, blev rets antal platser totalt 1 996 stycken. Men fick alla studenter som ville komma plats fr det? Nej, ven i r blev det proppfullt p nolltid. Och det r kanske inte s konstigt, med tanke p rets huvudtalare. Professor Hans Rosling ppnade hela frelsningen med ett fredrag om den globala hlsan. Med sitt innovativa stt att visa statistik p, lite toarullar och en pekpinne med en uppblst plasthandske i ena nden (som projektgruppen tejpat ihop p Roslings begran) visade Rosling nnu en gng varfr han har blivit en av vrldens

Anders Wall-frelsningen- En inspirerande lektion i entreprenrskap

REPORTAGE

27

mest eftertraktade talare. Inte nog med det, han r ocks en av vrldens mest infly-telserika personer. Att Rosling r s pass engagerad i sitt mne, visade sig inte minst innan frelsningen. Fr att frskra sig om att allting skulle fungera p dagen s hade han med sig tv extra laptops som backup. Hur mnga studenter gr s lngt till vga fr sina presentationer? Att Rosling vet vad han gr och att han r mycket uppskattad, visade sig nr han fick stende ovationer efter sig. 1 799 personer reste sig samtidigt och applderade. Monica Lindstedt, grundare av det framgngsrika hemservicefretaget Hemfrid blev frelsningens andra talare. Hon r ocks medgrundare av tidningen Metro. Hon talade om hur hon hela tiden hade motarbetats sina ider kring fretagande, om vad som skulle fungera och inte funge-ra. Idn om Metro var den frsta i sitt slag, en gratistidning som skulle g med vinst (!). Lindstedt fick solklart nej frn investerare. I dag har tidningen ungefr 1 500 000 lsare i Sverige. Och gr med vinst. Det prestigefyllda stipendiet rets Upp-salastudent r ett av Anders Walls stipen-dier som inte delas ut p hans fdelsedag. 100 000 kronor fr vinnaren som ska ha frmjat entreprenrskap. I r vann Johan Grdebo, humaniorastudenten som var med och grundade Humanistiskt initiativ som bland annat arrangerar Humanioria-dagarna (motsvarigheten till Kontaktdagar-na). Och vem bttre att dela ut priset om inte H.K.H. Prins Carl Philip sjlv?

2 000 bullar, lika mnga kaffekoppar och 1 700 Vitamin Well-flaskor. Och 900 frukter. Fikat som gde rum mellan frels-ningens tv delar var... stort (ocks). Sam-tidigt som sorlet av alla i foajn, utanfr aulan, nstan drnkte Uppsala University Jazz Orchestras (UUJO) musik s frskte projektgruppens 36 medarbetare att servera fika till alla gster. Vilket gick bra, tills alla skulle in och stta sig igen. Man fick ju inte ta med sig fikat in till aulan. Nsta talare var en riktig tungviktare, koncernchefen fr lgprisflygbolaget Nor-wegian, Bjrn Kjos. P norska, berttade han hur frtaget hade skapats, utvecklats och hur det sg ut idag. Flygbolaget r lite annorlunda. Varfr d? Jo, fr det gr med vinst. Nr SAS gr frn krispaket till kris-paket s fr Norwegian strre och strre vinst fr varje r. Kjos charmade publiken och berttade ven sin hemlighet fr freta-gets framgng: han anstller bara personer som r kunnigare n han sjlv! Mitt emellan de tv huvudtalarna i frelsningens andra del togs det in fyra unga entreprenrer i en paneldiskussion. Ayesha Quraishi, grundare av sitt skivbolag A systemQ, Anna Oscarsson, grundare av Kvittar.se som gr digitala kvitton och Hoa Ly som bland annat grundat teknikfreta-get Hoas tool shop. Sist i panelen var det en av Anders Wall-frelsningens projekt-ledare, Linnea Sderstrm som volontrar-betat i Barneviks vlgrenhetsorganisation Hand in hand i Indien. Mycket inspirerande tankar delades och publiken frundrades

ver hur mycket driv dessa unga entrepre-nrer har. Avslutningsvis kom Jacob de Geer. Han har redan haft ett fretag som vrderats till 6 000 000 000 kronor och har nu skapat iZettle. En liten kortterminal fr privatper-soner som man kan koppla till smartpho-nen eller sin tablet fr att betala alltifrn skulder man dragit sig p Stocken till att kpa kurslitteratur. Anders Wall-frelsningen 2012 blev den strsta i sitt slag och en mycket lyckad dag! Efter frelsningen fick alla frelsare och gster g till Vrmlands nation fr efterfljande mingel. Bttre avslutning gick det inte att f. Frn den hrt arbetande projektgruppen riktas ett tack till alla Upp-salaekonomer (och andra studenter sklart) som kom och lyssnade. Och ven alla med-arbetare gjorde ett fantastiskt jobb! Inom en snar framtid kommer frels-ningen att lggas upp p ntet, s att alla som inte fick plats ocks fr en chans att se den. 2013 rs frelsning kommer sjlvklart att bli strre, bttre och nnu mer lyckad. Men tills dess njuter vi av rets. Bara utvr-deringen kvar d.

TEXTRoy GarreBILDJosef Hansson

r

FOT

O-

RE

POR

TA

GE

Malaysia & Kambodja- Chefredaktr emeritus p rundresaFOTO Leo Sydow

28

29

30

31

2232

VIM

ME

L

Grddgasquen- En kvll av och fr ekonomerFOTO Erik Segerstolpe

2333

ORDFRANDERIET

34

OrdfranderietI vr utbildning lr vi oss att se saker ge-nom olika teoretiska glasgon. Att mta de olika fenomen och uppenbarelser vi ser ute i naturen p ett srskilt stt r till stor del vad vetenskapen handlar om. Hr hjlper dessa teoretiska glasgon till att tydliggra och problematisera vardagliga ting. I frra numret av Reversen skrev vi om bredden p ekonomutbildningen och vilka svrigheter vi ekonomer stlls infr p grund av det. Nu ljusnar det dock i vintermrkret och i den hr texten kommer vi att anvnda vr utbildnings bredd fr att genom analys med vetenskaplig flrt krama ut det mesta av den stundande julen. Bde nationalekonomi och fretagseko-nomi syftar till att p ett eller annat stt stadkomma strsta mjliga nytta, eller mjligen vrde om man s vill. De har dock olika stt att gra det p. Nationalekono-min r studierna av resursernas knapphet och hur vi med olika frutsttningar kom-mer till stnd med den hgsta potentiella nyttan givet vra frutsttningar, det blir p ngot stt studierna om en vlallokerad ekonomi. Om nationalekonomin d syftar

till att maximera nyttan fr ett samhlle s r fretagsekonomin en vetenskap kring or-ganisationer vars frmsta syfte r att skapa strsta mjliga vrde fr sina gare. Det ger ofrnkomligt olika stt att se p vad som sker under julyran i december mnad. Det frsta nationalekonomen upptcker r att under julhandeln rder imperfekt konkurrens p julklappsmarknaden. Det rder grav informationsasymmetri fr ingen har ju den blekaste aning om vad morfar Arne vill ha i julklapp. Kanske nnu vrre att man behver vssa armbgarna och ge sig in i ngon skivaffr bland horder av frvirrade julhandlare, fr alla vet ju att ngon gammal skiva alltid r ett skert kort till en morfar. Det som kanske r vrst fr nationalekonomen i det hr fallet r nog inte ens att vi inte fattar rationella beslut om bst vara till bst pris i det hr lget, fr rligt talat, vi vill ju bara ut drifrn, kosta vad det kosta vill. Nej, det som r vrst r snarare att det r skvatt omjligt att gissa sig till vilken skiva morfar vill ha. Hur maximerar vi morfars nytta? Genom Louis Armstrong eller Frank Sinatra? Det

blir en frga som bara morfar Arne kan be-svara fr att det r ju rimligen endast denne som vet vad sin optimala konsumtion r. En frga inkparen dock kan fundera p r sannolikheten att ngon annan slkting ocks kper best of Armstrong. Detta fr att marginalnyttan troligen r svrt avta-gande, fr att inte sga strtdykande, gl-lande samlingsskivor med Louis Armstrong. Fretagsekonomen r dremot mer rakt p sak. Det handlar om att f mest avkastning p den tid och pengar som lagts ner. Det som spelar roll r sista raden av resultatrkningen och fretaget ansvarar frmst infr garna, i det hr fallet sig sjlv. Ngot som gr att svrigheter som denne har gllande julen r av annan karaktr, till exempel hur vi egentligen ska vrdera julklappar enligt god sed. Att vrdera till anskaffningsvrde blir sjlvklart svrt fr fretagsekonomen eftersom alla envisas om att ta bort prislappen, detta r tydligen inte viktigt. Marknadsvrdet blir drfr en god riktlinje i vrderingsprocessen. Julafton kan liknas vid en typ av rsbokslut dr vi fr se svart p vitt hur vrt arbete under

- Julen och de olika disciplinerna

KALENDARIUM

35

Kalendarium- Vad hnder i freningen?

Master-glgg

Nordnetfrelsningen05

Employee for a Day06

Deloitte-dagen10

11

Lussefika med Ernst & Young13

Skidresa till Val dIsre18

DECEMBER

TEXTOrdfranderietBILDOskar Lind

r

ret sett ut. Grunden blir vad vi investerat i slutet av fregende r p julklappar till andra, ngot vi inte fr glmma bort r en lngsiktig handling. Sjlvklart kan man ka sin hvstng p investeringen under ret genom att vara snll mot andra och tydligt kommunicera det till tomten. S hur anvnder vi det hr till att maximera julafton? Fr fretagsekonomen s gller det att hlla en god kostnads-kontroll och planera sina inkp. Genom bttre kundmedvetenhet kan vi n hgre kundnjdhet med mindre medel. Se ver processerna, handla i god tid och p ntet s slipper ni utst flaskhalsar och krisbeslut i en hetsig julhandel. Fr nationalekonomen s handlar det om att informationsinhmt-ning. Se till att ha koll p vad folk nskar sig och glm inte bort multiplikatorn. Nr en del av de pengar som ngon spenderar p en vara i sin tur spenderas vidare av sljaren, som senare spenderas vidare i nsta led, osv. s stadkoms en multipli-katoreffekt. Samma pengar spenderas flera gnger om. Samma sak sker under julen, den mngden julstmning som verfrs p andra spenderas vidare av dessa i flera steg. S fr att n strst julstmning per capita i ett hushll gller det allts att inte sjlv sitta och hlla p julstmningen utan ut och spendera den p slktingarna. En annan tanke kan dock vara att helt slppa plugg i ngon vecka och f en vl-behvlig paus frn allt vi studenter fretar oss. Efter nyr vntar tentor, extrajobb och projekt. Somliga vaknar skert ocks upp med huvudvrk p nyrsdagen och inser d ngonstans i Ivanhoe att de under grdagen lovade sig sjlva att trna mer och plugga mer mlmedvetet. D kan det vara sknt med en veckas avslappning i ryggen. S passa p att umgs med slkt och vn-ner, trffa tomten, bli trtt p julbord, ta knck och titta p tecknade djur vi redan sett flera gnger tidigare. Det kommer tminstone vi i ordfranderiet att gra. Fr det nya ret brjar ngon timme efter att backhoppningen i Garmisch-Partenkirchen avslutats och d brjar vi ta itu med nyrs-lftena och alla utmaningar r 2013 har att erbjuda.

God jul och gott nytt r nskar Peter, Tobias, Anton och David!

Det var en man frn NordpolenI verkstaden satt han i chefsstolenHan hatade missarOch slog sina nissarSnart hamnar han i nog arbetsdomstolen

JANUARI

Vill du skriva fr Reversen?Vi sker stndigt nya skribenter och fotografer. Kom och fika med oss p vra mten, bli vn med vr facebook-gubbe eller skicka ett mail s berttar vi mer!

Eye_Student_215x250_uppsala.indd 1 2012-11-23 14:34:07