+ All Categories
Home > Documents > timsirin-lecons-tamazight

timsirin-lecons-tamazight

Date post: 06-Jul-2018
Category:
Upload: idir-mazigh
View: 228 times
Download: 1 times
Share this document with a friend

of 19

Transcript
  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    1/19

    Kra iwellihen i tira n Tmaziɣt, deg wesmel « imyura.net ».

    Sɣur umeddakel-nneɣ : Ṭaglal n At Ṭaglal- Wehran.

    Leçons de langue Amazighe à « imyura.net ». Par notre

    ami Taglal nait Taglal –Oran.

    KRA IWELLIHEN ƔEF WADDAD AMARUZ.

    D acu i d addad amaruz?

    - D isem (mačči d tanzeɣt, mačči d amyag) i yettbeddilen talɣa; s ubeddel

    umagrad neɣ n teɣri tamenzut (A>U. A> WE…) neɣ s uɣelluy-ines (“A”).

    Addad ilelli: amaziɣ. Addad amaruz: umaziɣ. “ A>U”.

    Addad ilelli: tamaziɣt. Addad amaruz: tmaziɣt. “A> .

    Addad ilelli: axxam. Addad amaruz: wexxam. “A>We”.

    Addad ilelli: taxxamt. Addad amaruz: texxamt “A>e”.

    Amek i yettbeddil?

    Mi ara yili deffir:

    -Wemyag: Yečča wuccen;

    -Tenzeɣt: Deg wexxam;

    - Wemḍan: Yiyet temɣart.

    - Wemqim udmawan (wagi nerna-t-id kan, wamag d amyag i t-id-yessḍefren):

    Yuzen-it umazan.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « u » ( d asuf neɣ d asget) a sen-

    nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).

    Imedyaten :

    Uccen>wuccen. Uccanen>wuccanen. Ugel>wugel.Uglan>wuglan. Udi>wudi.

    Ungal>wungalen.Ungalen>wungalen. Ulmu>wulmu…

    Yečča-t wuccen. Teḥreci n wuccanen. Yeɣli-yas-d wugel-nni. Ffɣen-d wuglan-

    http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=509&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspx

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    2/19

    nsent. Mellul wudi. Yelha wungal-is. Aṭas wungalen i yura. Ɣezzif wulmu. Llum

    yellan ɣef wuccen.. Teẓgi zedɣen wuccanen.

    Tamawt:

    Unti-nsen ur yettbeddi ara talɣa: Tarwa n tuccent; tarwa n tuccanin…

    Addad ilelli: “tuccent”; addad amaruz: “tuccent”.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf d wesget; a

    sen-nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).

    Imedyaten :

    Adal (leḥcic n waman)>wadal; Adalen>wadalen; Addal (sport)>waddal;

    Addalen>waddalen; Azal*(ssuma/Lqima, mačči akud)>wazal. Azalen>wazalen;

    Allal>wallal; Allalen>wallalen; Ammas>wammas; Ammasen>wammasen;

    Affar>waffar; Affaren> waffaren; Arraz>warraz; Arrazen>warrazen;

    Addad>waddad; Addaden>waddaden; Akli>wakli; Aklan>waklan…

    Tamda yuli-tt wadal. S wazal-is. S wallalen-is. Yeẓwer deg waddal. Yettleɣwi

    wammas-ines si ccḍeḥ. Yessa-tt waffar. Acḥal warrazen i s-d-yeḍren? – Yiwen

    warraz kan. Ur igerrez waddad ideg yella. Amek llan waddaden-nsen? Yemlal d

    wakli. Ɣur-neɣ ur ttilin waklan…

    Tamawt: Akk ismawen n wesget i ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » a sen-

    nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).

    Imedyaten :

    Allen>wallen; Aman>waman… “cedhaɣ tukksa n lexrif d waman isemmaḍen”.

    “Kecmeɣ di lḥebs n wallen-im”.

    * Ur yessefk ara ad nezdi ger wazal (lqima) d uzal (n wakud) deg wasuf neɣ deg

    wesget-nsen acku mačči yiwen-is deg waddad amaruz:

    1) “Azal-is meqqer> meqqer wazal-is. Azalen-nsen meqqrit> meqqrit wazalen-

    nsen”.

    2) „Azal qerriḥ>qerriḥ uzal (akli uzal)>Izilan qerriḥit>qerriḥit izilan.

    Dda Lmulud At Mɛemmer meqqer wazal-is. D bab n wazalen.

    Deg uzal qayli. Deg izilan d ideflawen.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma teḍfer-

    it-id yiwet tergalt kan, “ a“ –nni ad yuɣal d “ u“ (“ a“ >“u“ ) deg waddad amaruz.

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    3/19

    Imedyaten :

    Addad ilelli> “a“; addad amaruz>“u“)

    Amaziɣ> umaziɣ; mmi-s umaziɣ.

    Amergu>umergu; yerqem umergu-nni.

    Amezruy>umezru; isem-is yura deg umezruy.

    Amadaɣ>umadaɣ; yerɣa umadaɣ.

    Tamawt:

    Asget-nsen yettɣimi akken ur yettbeddil ara talɣa “I”>”I”:

    Imaziɣen, imerga, imezruyen, imudaɣ.

    Addad ilelli : “imerga”; addad amaruz: “lferg imerga”.

    Unti-nsen yettili-d s uɣelluy n teɣri “I”:

    Addad ilelli: “tamaziɣt”, addad amaruz: “tira n tmaziɣt”.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma

    ḍefrent-t-id snat tergalin, “ a“ –nni ad yuɣal d “ we“ (“ a“ >“we“ ) deg waddad

    amaruz.

    Imedyaten :

    Amɣar>wemɣar; yiwen wemɣar.

    Axxam>wexxam; wessiɛ wexxam.

    Argaz>wergaz; yeḥrec weragz.

    Adlis>wedlis; meqqer wedlis-nni.

    Awren*>wewren; yenɣed wewren.

    Tamawt:

    Asget-nsen, „i“-nni yettuɣal akka“ye“:

    Imɣaren>yemɣaren; ixxamen>yexxamen; irgazen>yergazen; idlisen>yedlisen…

    Unti-nsen, yettili-d akka:

    Taxxamt>texxamt; tamɣart>temɣart… tixxamin>texxamin; timɣarin>temɣarin

    * asget n wewren yettuɣal seg waggay-nniḍen, acku yettuɣal s yiwet tergalt kan

    deffir umagrad: iwernan>iwernan.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma teḍfer-

    it-id yiwet tergalt kan; “ i“ –nni a sen-nernu kan « y »( azgen aɣri neɣ azgen n

    teɣri « y »).

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    4/19

    Imedyaten :

    Izi> yizi; itezzi am yizi.

    Iɣil>yiɣil; d bab n yiɣil.

    Iri>yiri; s yiri-s kan.

    Iɣi>yiɣi; udi yettwakkas-d seg yiɣi.

    Ilef>yilef; yedderɣel am yilef.

    Tamawt:

    Asget-nsen yettili-d akka:

    Izan> yizan “zzin-as yizan”.

    Ma d unti-nsen yettili-d akka “i>i”, amedya:

    Tileft>tileft “tejhed am tileft”.

    Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma ḍefrent-

    t-id snat tergalin « i » ad yuɣal d “ ye“ (“ a“ >“ye“ ) deg waddad amaruz.

    Imedyaten :

    Itbir>yetbir; d urqim am yetbir.

    Itri>yetri; ireqq am yetri.

    Ibki>yebki; yettǧellib am yebki.

    Igmir>yegmir; isax yegmir.

    Irẓi>yerẓi; yejuǧǧeg yerẓi s izemran-is.

    Tamawt:

    Ula d asget-nsen kif kif-iten:

    Itbiren> yetbiren “sin yetbiren”.

    Ma d unti-nsen yettili-d akka “i>ye”, amedya:

    Titbirin>tetbirin “cebḥent tetbirin”.

    TASUREFT:

    Ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma myugdant

    tergalin akk d teɣra, ladɣa ma llant ugar n kraḍet teɣra « i » ad yeqqim akken d

    “ i“ (“ i“ >“i“ ) deg waddad amaruz.

    Ilili>ilili; rẓag ilili.

    Inisi>inisi; d bu usennan inisi-nni.

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    5/19

    Ikerri>ikerri; Ɣur-s acciwen ikerri

    Iniɣem>ineɣ; Iḥumm iniɣem.

    Inijel>inijel; yeṭṭef-it inijel.

    Tamawt: I wakken a d-neṭṭef amaruz-nsen wigi, ur aɣ-iɛerreq ara, ad nesseqdec

    tanzeɣt “ddaw” (ɣas deg iqerray-nneɣ kan):

    Ddaw inijel (d awezɣi neqqar: ddaw yinijel ).

    Tamawt:

    Ula d asget-nsen kif kif-iten:

    Imaziɣen> imaziɣen “tafsut imaziɣen.

    Ma d unti-nsen yettili s uɣelluy n “i”, amedya: Timaziɣin>tmaziɣin.

    Asmekti:

    1) Ismawen ibeddun s “u” deg umalay, a sen-nernu kan “wa” deg wasuf d

    wesget-nsen: Udi>wudi; uglan>wuglan…

    Unti-nsen: tuglacin>tuglacin; tungalt>tungalin…

    2) Ismawen ibeddun s “a” deg umalay asuf d wesget, a sen-nernu kan “w” :

    addad>waddad; addaden>waddaden…

    Unti-nsen: taklit>taklit; taklatin>taklatin…

    Walit dagi daɣen asget n wigi: Arrac>warrac; aman>waman; allen>wallen

    3) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s yiwet tergalt “a>u”:

    Amaziɣ>umaziɣ. Asget-nsen (“i” –nsen) yettɣimi akken:

    Imaziɣen>imaziɣen..

    Unti-nsen yettli-d s uɣelluy n teɣri: Tamaziɣt>tmaziɣt;

    tamergut>tmergut.Timaziɣin>tmaziɣin; timerga>tmerga.

    4) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s snat tergalin “a>we”:

    Amrabeḍ>wemrabeḍ; afrux>wefrux…

    Asget-nsen “i>”ye”: Imrabḍen>yemrabḍen; ifrax>yefrax…

    Unti-nsen, yettili-d akka : Tamrabeṭ>temrabeṭ; tafruxt>tefruxt…

    5) Ismawen ibeddun s tergalin, wigi ttɣimin akken ur ttbeddilen ara, acku d tiɣra i

    yettbeddilen mačči d tirgalin:

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    6/19

    Seksu>seksu; cilmum>cilmum; ččina>ččina; medden>medden;

    Seɛdiya>Seɛdiya….

    Tamawt:

    Wid iran ad arun tamaziɣt s yiwet talɣa, ulac deg-s tisuraf am tutlayin akk

    nniḍen, ahat ad afen da tisuraf i wumi ur zmiren a tent-kksen:

    Imi amaziɣ>umaziɣ; axxam>uxxam; ungal>ungal…

    Acuɣer ttarun ihi: Arrac>warrac? Tamziɣt>tmaziɣt? Taxxamt>texxamt?.. acimi

    ur ten-ttarun ara akk s yiwet talɣa?

    I wigi amek ara sen-neg ihi?Acimi ur beddlen ara talɣa, ttwaɛqalen kan deg

    weḍris : tala>tala; taddart>taddart; tuddar>tuddar…

    Yelha dɣa ma nessegra-d kra n tefyir umedyaz Ḥmed Leḥlu:

    “Wigi d isefra (dagi d iwellihen)

    Mačči d timsirin

    Neɣ d lewṣayat

    Yezmer ahat d tuffɣa n leɛqel

    Maca, mačči d tuffɣa i webrid”

    Ṭaglal

    Kra iwellihen ɣef wegnu n « i ».

    I wakken ad nẓer amek ara naru “i”-yagi; anda ara yili yezdi d wawal d wanda ur

    yezdi ara d wawal.

    Anda ara yezdi d wawal:

    1) “i” n yisem yezdi d wawal.

    Kra n yismawen imalayen beddun s “i”, dagi “i” yezdi d wawal, imedyaten ( kra n

    yismawen n wasuf): Izem, inisi, ilef, ilem, iɣil… ur yessefk ara ad naru “i”-nni

    yeɛzel ɣef wawal, am wakka: I zi, I lef.

    -- tigti n yismawen imalayen deg wesget beddun akk s “i”, imedyaten: Ifassen,

    iḍarren, imawen, ilfan, izmawen, imɣaren…..Daɣen ur yessefk ara ad naru “i”-

    nni yeɛzel ɣef wawal( I zan, i lfan).

    http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=508&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspx

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    7/19

    Tamawt: Tiɣri-nni “i” neɣ “A”neɣ “U” d amagrad am winna n Tefransist “ le chat”

    “ la maison”… Zik-nni asmi ulac lmaqarun amagrad di tmaziɣt, yella ur yenṭiḍ

    ara d wawal: a xxam, a rgaz… Maca, tura dayen yefra ccɣel-is, yenṭeḍ d wawal,

    yefra wawal.

    2) “i” n wudem wis-kraḍ n tseftit:

    Amyag yesɛan yiwet tergalt zdat teɣri: Ruḥ, ḥulfu, ru…

    Dagi, udem wis-kraḍ n tseftit yettili s “i”: Iruḥ (truḥ), iḥulfa (tḥulfa), iru (tru), ira

    (tra).. Tamawt: “i” deg wunti ur yettili ara deffir “t”: T(ulac)ruḥ.

    Tamawt:

    -- Imyagen yesɛan snat tergalin zdat teɣri: Xdem, kcem, ɛdel….

    Dagi, udem wis-kraḍ n tseftit yettili s “ye”: Yexdem (texdem) yekcem (tekcem),

    yeɛdel (teɛdel) Tamawt: “ye” deg wunti yettuɣal d “te”: Texdem.

    -- Akk imyagen ibeddun s teɣri: af, ali, aɣ…

    Dagi, nrennu-yas kan “y”: Yufa (tufa), yuli (tuli), yuɣ (tuɣ)

    Yuɣ awal n baba-s, ad yaɣ awal n yemma-s. Ad yali d asawen. Yuli s igenni…

    -- Ula d talɣa umaɣun daɣen kif kif: Ikerzen, yettarun, yafen …

    3) “i” n wemqim s tenzeɣt:

    Fell-i, deg-i, seg-i, aql-i, sɣur-i..

    Anda ur yezdi ara d wawal:

    1) “i” n tenzeɣt ur yeddi ara neɣ yettwaḥwaṣ ɣef wawal:

    Fkiɣ idrimen i gma. Nniɣ awal i yemma. Uzneɣ i umeddakel-iw. Rriɣ-tt i tɣimit.

    Seg wegdud i wegdud… Tamawat “i” n tenzeɣt yeṭṭafar-it-id yisem ( mačči am

    “i”umassaɣ yeṭṭafar-it-id wemyag).

    Amassaɣ: Tira i nelmed/tira ay nelmed/tira nelmed.

    Tanzeɣt: Uriɣ-as i yelli. Awal i kunwi.Taqbaylit i wegdud.

    Anda ur yeddi ara d wawal:

    1)“i” umassaɣ ur yeddi ara neɣ yettwaḥwaṣ ɣef wawal:

    Awal i nemla. Aɣerbaz i nebna. Tamaziɣt i neɣra..Maca, nezmer daɣen ad

    nbeddel “i”-nni s “ay” ula d netta ur yezdi d wawal: Awal ay nemla. Aɣerbaz ay

    nebna. Tamaziɣt ay neɣra.. yernu amassaɣ nezmer a t-nekkes akk, awal-nneɣ

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    8/19

    ad yeqqim akken s unamek-ines: Awal ( ) nemla. Aɣerbaz ( ) nebna. Tamaziɣt (

    ) neɣra..

    -- Maca, “i” umassaɣ s tenzeɣt yedda d yid-s ( akka i yenna Kamal U Ẓerrad):

    Ideg, iseg, iyes, iɣef.. Zik nettaru-t akka : i deg, i seg, i yes, i ɣef…

    2) “i” Umassaɣ zdat tzelɣa n tnila mi ara tezwir amyag ur ineṭṭeḍ ara yid-s:

    i d-nečča, i d-nenna, i d-nefka, i n-nefka, i n-tuznem… Maca, win n tzelɣa n tnila

    deffir wemqim yedda yid-s, acku mačči d amssaɣ, yettili kan akken ad yebḍu

    ger tergalin: yenna-t-id, yesserwel-iken-id, yuzen-awent-id… Ula d “i”n wemqim

    udmawan daɣen akken am tzelɣa n tnila : I k-yenna, i yi-tečča, i wen-uznen..

    Maca: Yenna-yasen-t-id, tečča-yas-t-id, tuzen-iken-id…

    Tamawt: Wigi, d kra iwellihen kan; ur tettuneḥsab ara d tamsirt. Ma llan kra n

    yesteqsiyen nezmer a d-nerr fell-asen.

    Tanemmirt

    S wazul n Ṭaglal

    TAZELƔA N YIMAL “AD” + URMIR AḤERFI = IMAL

    “Urmir aḥerfi” d amyag mi ara yettwasefti s talɣa taḥerfit. Deg wakud yemmal-d

    tigawt ara yeḍrun “imira”, maca, talɣa-yagi ur telli neɣ ur tt-nesseqdac kan akka

    iman-is di teqbaylit n tura; anagar kan di drus tikkal neɣ deffir wemyag

    yettwaseftan yakan deg yimal, amedya di tezlit-a n Ferḥat Imaziɣen Imula: “Ma

    bɣan a yi-yenɣen, NƔEN-i (iyi)”. “NƔEN” dagi d urmir aḥerfi, lemmer a s-nernu

    tazelɣa n yimal “AD” ad yuɣal d imal, amedya: ad nɣen.

    TAZELƔA N YIMAL “AD” , ɣas llant kra n talɣiwin-nniḍen i nezmer a tent-

    nesseqdec akken ad nezger yes-sent ɣer yimal, yecban: “ARA”, ladɣa di

    talɣiwin n wurmir ussid akk d umaɣun:

    - “ARA”+AMAƔUN AḤERFI: “ARA” YARUN” (akk udmawen). “ARA”+AMAƔUN

    USSID: “ ARA YETTARUN (akk udmawen)”.

    URMIR AḤERFI+TAZELƔA N YIMAL »AD »=IMAL

    Imedyaten:

    -Amyag “aru” deg wurmir aḥerfi:

    aruɣ

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    9/19

    taruḍ

    yaru

    taru

    naru

    tarum

    tarumt

    arun

    tarumt

    -Amyag “aru” deg yimal:

    ad aruɣ

    ad taruḍ

    ad yaru

    ad taru

    ad naru

    ad tarum

    ad tarumt

    ad arun

    ad arunt

    TAMAWIN:

    1) Tazelɣa n yimal d “AD” +amyag (“ad taruḍ”), tinna n “A” kan iman-is di kra n

    wudmawen ( “a naru”) tekfa, dayen

    Imedyaten:

    (akka i yessefk)

    ad urareɣ

    ad turareḍ (mačči “a turareḍ)

    ad yurar

    ad turar (mačči “a turar”)

    ad nurar (mačči “a nurar”)

    ad turarem (mačči “a turarem”)

    ad turaremt (mačči “a turaremt”)

    ad uraren

    ad urarent.

    Imedyaten: Azekka ad kecmeɣ ɣer wesmel, ad afeɣ dinna dda Muḥend.

    ** Tazelɣa n yimal di teqbaylit tasaḥlit “AWEQQAS neɣ AWQAS” d “DI” mačči d

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    10/19

    “AD”: DI SSƔEƔ= AD AƔEƔ.

    TAZELƔA N YIMAL+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.

    “TAZELƔA N TNILA” llant snat “ D” d “N”. « D » temmal-d tanila neɣ tama n

    win/wid d-yettmeslayen ; « N » temmal-d tanila neɣ tama n win/wid i wumi

    nettmeslay (tikkal ula d adeg iɣef nemmeslay yakan). Imedyaten deg yezri : «

    yusa-d (ɣur-i neɣ ɣur-neɣ)

    Yusa-n (ɣur-k neɣ ɣur-wen) . Tazelɣa n tnila « D » d « N » teṭṭafar amyag neɣ

    yesseḍfar-itt wemyag ; deg yezri yessegray-itt wemyag : « yura-d, yura-n » .

    Deg yimal neɣ di kra n tenzaɣ, yezwaray-itt wemyag : Mi d-yuzen, mi n-yuzen ;

    ur d-nniɣ, ur n-nniɣ..

    Mi ara temlil tzelɣa n yimal akk d tzelɣa n tnila, tamezwarut a s-nekkes « D » a

    d-yegri kan « A »:

    a d-afeɣ/ a n-afeɣ

    a d-tafeḍ/a n-tafeḍ

    a d-yaf/a n-yaf

    a d-taf/a n-taf

    a d-naf/ a n-naf

    a d-tafem/ a n-tafem

    a d-tafemt/ a n-tafemt

    a d-afen/a n-afen

    a d-afent/ a n-afent

    Akken yessefk:

    a d-rewleɣ (mačči “ ad d-rewleɣ”)

    a d-trewleḍ ( mačči “ad d-trewleḍ”)

    a d-yerwel (mačči “ ad d-yerwel”)

    a d-terwel (mačči “ ad d-terwel”)

    a d-nerwel (mačči “ad d-nerwel”)

    a d-trewlem (mačči “ ad d-trewlem)

    a d-trewlemt ( mačči “ ad d-trewlemt”)

    a d-rewlen (mačči “ad d-rewlen”)

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    11/19

    a d-rewlent (mačči “ ad d-rewlent”)

    *Akk wid yettarun “ ad d-yuɣal” acimi ur ttarun ara daɣen “ ad n-yuɣal”?

    Ɣurket tamsertit ( mi ara yemlil “D” aggaɣ n tzelɣa n tnila itett “T” n wudmawen n

    tseftit):

    Deg wawal, neqqar: “ a d-rewleḍ, a d-rwel, a d-rewlem,a d-rewlemt” (iruḥen-

    asen yakk “T”-nni n wudem n tseftit), maca deg tira, yessefk akka: “ a d-trewleḍ,

    a d-terwel, a d-trewlem, a d-trewlemt”.

    Tamawin: “D” n tzelɣa n yimal nessawal-it-id (di teqbaylit) d azenzaɣ “am “d”-nni

    yesɛan taneqqiṭ sufella di taɛrabt), ma d “D” n tzelɣa n tnila d aggaɣ ( am “D”-nni

    ur nesɛi taneqqiṭ di taɛrabt).

    A d-yeddu neɣ a d-yefk isem-is

    TAMAWT: Tazelɣa n tnila “N” ulac-itt deg waṭas n temnaḍin n leqbayel: Bgayet,

    Sṭif, Lberǧ..; ulac-itt ula di yakk timeslayin-nniḍen n tmaziɣt.

    Ur yessefk ad neɛreq ger waya:

    “Ruḥ-n” (nnemgal n ruḥ-d) d “ruḥen”

    TAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+URMIR AḤERFI.

    Asemmad usrid:

    a yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)

    a k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)

    a kem-yekkes neɣ ad akem-yekkes (mačči ad kem-yekkes)

    a t-yekkes neɣ ad at-yekkes (mačči ad t-yekkes)

    a tt-yekkes neɣ ad att-yekkes (mačči ad tt-yekkes)

    a ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)

    a ken-yekkes neɣ ad aken-yekkes (mačči ad ken-yekkes)

    a kent-yekkes neɣ ad akent-yekkes (mačči ad kent-yekkes)

    a ten-yekkes neɣ ad aten-yekkes (mačči ad ten-yekkes)

    a tent-yekkes neɣ ad atent-yekkes (mačči ad tent-yekkes).

    Asemmad arusrid:

    a yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)

    a k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)

    a m-yekkes neɣ ad am-yekkes (mačči ad m-yekkes)

    a s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    12/19

    a s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)

    a ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)

    a wen-yekkes neɣ ad awen-yekkes (mačči ad wen-yekkes)

    a went*-yekkes neɣ ad awent*-yekkes (mačči ad went*-yekkes)

    a sen-yekkes neɣ ad asen-yekkes (mačči ad sen-yekkes)

    a sent-yekkes neɣ ad asent-yekkes (mačči ad sent-yekkes).

    Anda-nniḍen qqaren:

    A kent*-yekkes neɣ ad akent*-yekkes (mačči ad kent*-yekkes)

    Di kra n tuddar di Lberǧ n Buɛrariǧ, amqim di kra n wudmawen izeggir,

    yettegray:

    A t-teččeṭ-it= a t-teččeḍ.

    TAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.

    Asemmad usrid:

    a yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)

    a k-id-yaf neɣ ad ak-id-yaf (mačči ad k-id-yaf)

    a kem-id-yaf neɣ ad akem-id-yaf (mačči ad kem-id-yaf)

    a t-id-yaf neɣ ad at-id-yaf (mačči ad t-id-yaf)

    a tt-id-yaf neɣ ad att-id-yaf (mačči ad tt-id-yaf)

    a ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)

    a ken-id-yaf neɣ ad aken-id-yaf (mačči ad ken-id-yaf)

    a kent-id-yaf neɣ ad akent-id-yaf (mačči ad kent-id-yaf)

    a ten-id-yaf neɣ ad aten-id-yaf (mačči ad ten-id-yaf)

    a tent-id-yaf neɣ ad atent-id-yaf (mačči ad tent-id-yaf).

    Asemmad arusrid:

    a yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)

    a k-d-yaf neɣ ad ak-d-yaf (mačči ad k-d-yaf)

    a m-d-yaf neɣ ad am-d-yaf (mačči ad m-d-yaf)

    a s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)

    a s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)

    a ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    13/19

    a wen-d-yaf neɣ ad awen-d-yaf (mačči ad wen-d-yaf)

    a went*-id-yaf neɣ ad awent*-id-yaf (mačči ad went*-id-yaf)

    A sen-d-yaf neɣ ad asen-d-yaf (mačči ad sen-d-yaf)

    A sent-id-yaf neɣ ad asent-id-yaf (mačči ad sent-id-yaf).

    Anda –nniḍen qqaren:

    A kent*-id-yaf neɣ ad akent*-id-yaf (mačči ad kent*-id-yaf)

    Wigi d kra iwellihen kan (ɣef tzelɣa n yimal d wanda/wamek ara tt-nesseqdec),

    wamag taseftit ɣezzif webrid-is… Maca, akken tenna tteryel/teryel i Ḥmed

    Ccqa/Ḥmed Ben ṣṣelṭan/Mqidec Bu lehmum: “ Ma ur k-id-yesseɣli waḍu n

    tegrest, a k-id-yesseɣli waḍu n wemwan (lexrif); ma ur k-id-yesseɣli…

    ṬAGLAL

    AZELLUM N WEMYAG, TALƔA ASWAƔ NEƔ ASSWAƔ* .

     Azul fell-awen,

     Ad neɛreḍ amek ara neɛnu kan ilugan ideg d aɣ-yekkat wugur. Ass-a d nnuba uzellum

    n wemyag s talɣa aswaɣ “s/ss”. Acimi d talɣa-yagi n weswaɣ i d-nefren ɣef snat-nniḍen

    “amyaɣ” d “attwaɣ”?! Acku d tagi i d talɣa ẓẓayen kra ɣef wid yettarun!

    Ɣas ṭṭuqten wid d-yemmeslayen ɣef waya, ɣas llant ass-a tjerrumin d iwfusen (manuels)

    n tmaziɣt i ɣ-d-yemmalen amek ara naru… Maca, uqan (ur ṭṭuqten) wid d-yessegzayen

    s talqayt, u s talɣa fessusen timsal-a. Ladɣa di temsalt-a uzellum n wemyag, s talɣa

    aswaɣ”; anagar kan Ḥamid Ḥamuma i ɣ-d-yemlan kra seg-s, deg “Awfus”-ines d-

    yessufeɣ di 1987 ( s tefransist). Awfus-a ur yelli d win yellan ɣef wudem ufus n yakk

    medden!

     Awer nili d ssebba di tuccḍa n yemdanen!

    Ṭaglal

    AZELLUM N WEMYAG, TALƔA ASWAƔ NEƔ ASSWAƔ* .

    http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=471&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspx

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    14/19

    *Akk imyagen ibeddun s snat tergalin zdat teɣri ("di talγa tamenzut n wemyag"*) , ad

    nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » :

    Xdem> ssexdem.Kcem>ssekcem. Rwel>sserwel.ɣli>sseɣli, ndem>ssendem….

     Amedya n wemyag „qdec“:

    --Anaḍ (aḥerfi ilaw): qdec>sseqdec, qedcet>ssqedcet,qedcemt>ssqedcemt.

    -- Anaḍ (ussid ilaw): qeddec>sseqdac,qeddcet>sseqdacet, qeddcemt>sseqdacemt.

    -- Anaḍ (ussid ibaw): ur qeddec>ur sseqdac, ur qeddcet>ur sseqdacet, ur qeddcemt>ur 

    sseqdacemt.

    Izri ilaw:

    qedceɣ>ssqedceɣ, tqedceḍ>tessqedceḍ, yeqdec>yesseqdec, teqdec>tesseqdec,

    neqdec>nesseqdec,tqedcem>tessqedcem, tqedcemt>tessqedcemt, qedcen>ssqedcen,

    qedcent>ssqedcent.

    --Izri ibaw:

    ur qdiceɣ>ur ssqedceɣ, ur teqdiceḍ>ur tessqedceḍ, yeqdec>ur yesseqdec, ur neqdic>ur 

    nesseqdec, ur teqdicem>ur tessqedcem, ur teqdicemt>ur tessqedcemt, ur qdicen>ur 

    ssqedcen, ur qdicent>ur ssqedcent.

    --Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal1:

     Ad qedceɣ>ad ssqedceɣ, ad tessqedceḍ, ad yesseqdec, ad tesseqdec, ad nesseqdec,

    ad tessqedcem, ad tessqedcemt, ad ssqedcen, ad ssqedcent.

    --Urmir ussid ilaw:

    Sseqdaceɣ, tesseqdaceḍ, yesseqdac, nesseqdac, tesseqdacem, tesseqdacemt,

    sseqdacen, sseqdacent

    --Urmirt ussid ibaw 2:

     A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sseqdaceɣ…

    **Akk imyagen ibeddun s yiwet tergalt zdat teɣri, ad nettaru aswaɣ-nsen s yiwet “s”:

    Ruḥ>sruḥ, ḥulfu>sḥulfu, mal>smal, sew>ssew, ru>sru, ger>sger…

     Amedya n wemyag „ruḥ“:

    --Anaḍ (aḥerfi ilaw): ruḥ>sruḥ, ruḥet>sruḥet, ruḥemt>sruḥemt.

    -- Anaḍ (ussid ilaw): ttruḥu>sruḥuy, ttruḥut>sruḥuyet, ruḥemt>sruḥuyemt

    -- Anaḍ (ussid ibaw): Ur sruḥuy, ur sruḥuyet, ur sruḥuyemt.

    Izri ilaw:

    Sruḥeɣ, tesruḥeḍ, yesruḥ, tesruḥ, nesruḥ, tesruḥem, tesruḥemt, sruḥen, sruḥent.

    --Izri ibaw:

     A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sruḥeɣ…

    --Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal 1:

     Ad sruḥeɣ, ad tesruḥeḍ, ad yesruḥ, ad tesruḥ, ad nesruḥ, ad tesruḥem, ad tesruḥemt,

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    15/19

    ad sruḥen, ad sruḥent.

    --Urmir ussid ilaw:

    Sruḥuyeɣ, tesruḥuyeḍ, yesruḥuy, tesruḥuy, nesruḥuy, tesruḥuyem, tesruḥuyemt,

    sruḥuyen, sruḥuyent.

    --Urmirt ussid ibaw:

     A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur nesruḥuy…

    ***Akk imyagen ibeddun s teɣri (“a”, “u”, “i”, “e”) , ad nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » :

    -Ali>ssali, afeg>ssifeg… urar>ssurar, urug>ssureg… ifif>ssifef,

    ibrik>ssibrek…ečč>ssečč, els>ssels, ekk>ssek…

    ****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri ilem “e”, ad nettaru aswaɣ-

    nsen s yiwet « s » :

    Ggal>sgill, dderɣel>sderɣel…

     Ad sgilleɣ, ad tesgilleḍ, ad yesgill, ad tesgill, ad nesgill, ad tesgillem, ad tesgillemt, ad

    sgillen, ad sgilent.

    ****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri tagejdant (“a, u, i”), ad nettaru

    aswaɣ-nsen s snat « ss » :

    Qqel>ssuqel, ffeɣ>ssufeɣ, dder>ssider, gg(w)et>ssuget, kkes>ssukes…

    Ssuqleɣ, tessuqleḍ, yessuqel, tessuqel, nessuqel, tessuqlem, tessuqlemt, ssuqlen,

    ssuqlent.

    1) Ma yettwakkes-d seg talɣa taḥerfit n wemyag « Mel » a t-naru s yiwen « m » : imal ;

    ma yettwakkes-d si talɣa tussidt n wemyag i d-nebder yakan “mmal” a t-naru s sin “mm:

    immal. Acku yal yiwen amek i t-yettaru tura!

    2) “Ibaw d “ur “ i tzwara n tseftit, nezmer daɣen a s-nessegri “ara”: ur yeffir, neɣ ur yeffir 

    ara. “UR” n teqbaylit d “Ul s tumẓabt, d “u” neɣ d “ud” s tcawit. “Ara” ulac-it akk neɣ

    drus-it di tantaliwin-nniḍen n tmaziɣt. Yella kan di tcawit s “c” neɣ “ca”: ud ẓriɣ-c/a .

    * “Aswaɣ neɣ asswaɣ” yal yiwen amek t-yettaru, nekk ccukeɣ d “aswaɣ” imi “amyaɣ”

    yettwaru kan s yiwet “m”.

    TAMAWIN: Ur yessefk a s-nettbeddil talɣa i (yiwen) wemyag ilmend n wudmawen n

    tseftit, tikkal s yiwen “s”, tikkal s snat “ss”.

    Ur yessefk ara a t-naru akka (ɣas akka i t-nesseqdac deg wawal):

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    16/19

    Skecmeɣ

    Teskecmeḍ

    Yessekcem

    Tessekcem

    Nessekcem

    Teskecmem

    Teskecmemt

    Skecmen

    Skecment

     Akka i yessefk (a t-naru) :

    Sskecmeɣ

    Tesskecmeḍ

    Yessekcem

    Tessekcem

    Nessekcem

    Tesskecmem

    Tesskecmemt

    Sskecmen

    Sskecment

    Tamawt tagejdant: Yal mi ara nekker ad nessefti kra n wemyag, yessefk ad nettuγal γer 

    talγa-ines tamenzut akken ad nẓer amek-it. Talγa tamenzut n wemyag d tin ara d-

    neddem seg wanaḍ ( amalay asuf), amedya: KREZ> SSEKREZ...

    Ɛerḍet arut-d da ayen tegzam d wayen ur tegzim. Get iluɣma akken ad tessmersem

    (mres>ssemres) neɣ ad tessqedcem (qdec>sseqdec) imyagen anda llant yiwet “s” d

    snat”ss”.

    Sɣur : Ṭaglal

     Anda ara neg acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:

    Amqim udmawan usrid :

    --Deg yezri--

    Iḥemmel-iyi, iḥemmel-ik,iḥemmel-ikem, iḥemmel-it, iḥemmel-itt, iḥemmel-aɣ,

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    17/19

    iḥemmel-iken, iḥemmel-ikent, iḥemmel-iten, iḥemmel-itent. (« yi, k, kem, ten,

    tent, yaɣ, ken, kent,ten, tent » i ufeggag n wemyag yettfakan s teɣra: yenɣa-

    k)

    --Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut :

     A yi-iḥemmel, a k-iḥemmel, a kem-iḥemmel, a t-iḥemmel, a tt-iḥemmel, a ɣ-

    iḥemmel, a ken-iḥemmel, a kent-iḥemmel, a ten-iḥemmel, a tent-iḥemmel.

    Talɣa tis-snat:

     Ad iyi-iḥemmel, ad ak-iḥemmel, ad akem-iḥemmel, ad at-iḥemmel, ad att-

    iḥemmel, ad aɣ-iḥemmel, ad aken-iḥemmel, ad akent-iḥemmel, ad aten-

    iḥemmel, ad atent-iḥemmel.

    Amqim udmawan arusrid :

    --Deg yezri--

    Yenna-yi, yenna-yak, yenna-yam, yenna-yas, yenna-yaɣ, yenna-yawen,

    yenna-yawent/yakent, yenna-yasen, yenna-yasent. « iyi, ak, am, as, aɣ,

    awen, awent/akent, asen, asent» i ufeggag n wemyag yettfakan s tergalt :

    yesserem-ak.)

    --Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut : A yi-yini, a k-yini, a m-yini, a s-yini, a ɣ-yini, a wen-yini, a went/ kent-yini, a

    sen-yini, a sent-yini.

    Talɣa tis-snat:

     Ad iyi-yini, ad ak-yini, ad am-yini, ad as-yini, ad aɣ-yini, ad awen-yini, ad

    awent/ akent-yini, ad asen-yini, ad asent-yini.

    Amqim udmawan s tenzeɣt :

    Deg-i, deg-k, deg-m, deg-s, deg-neɣ, deg-wen, deg-went/kent, deg-sen,

    deg-sent.

    Fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-aneɣ, fell-awen, fell-awent/akent, fell-asen,

    fell-asent.

     Amatar neɣ awṣil n wayla :

    Tira-w/inu, tira-k/inek, tira-m/inem, tira-s/ines, tira-nneɣ, tira-nwen, tira-

    nwent/nkent, tira-isen, tira-nsent.

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    18/19

    Amatar neɣ awṣil n wayla s tenzeɣt neɣ umernu:

    Ddaw-i/aw/inu, ddaw-ak/inek, ddaw-am/inem, ddaw-as/ines, ddaw-atneɣ,

    ddaw-atwen, ddaw-atwent/atkent, ddaw-atsen, ddaw-atsent.

    Amatar neɣ awṣil n wayla n yisem n timarewt :

    Baba-k, baba-m, baba-s, baba-tneɣ, baba-twen, baba-twent/tkent, baba-

    tsen, baba-tsent.

     Arbib ameskan:

     Argaz-a/agi/… argaz-ihin/ihinna, argaz-nni.

     Amedya: Aqcic-a/agi yeḥrec. Taqcict-a/agi tecbeḥ… Aggur-ihin yettfeǧǧiǧ.

    Yir nettat-nni tɣab.

     Arbib ameskan d umatar neɣ d wewṣil n wayla :

    Tameslayt-nni-inu, tameslayt-nni-inek, tameslayt-inem, tameslayt-nni-ines,

    tameslayt-nni-nneɣ, tameslayt-nni-nwent/nkent, tameslayt-nni-nsen,

    tameslayt-nni-nsent.

    Tirga-nni-inu, awal-agi-inek, amezruy-ihin-ines.

    Prés-nombre neɣ ahat tanzeɣt n wemḍan :

    Wis-sin, wis-kraḍ, wis-kuẓ….wis-mraw…

    Wis-2, wis-3, wis-4…wis-10….

    Tamawin:

    1) Amqim udmawan yesseḍfar-it wemyag: yečča-k. Awṣil n wayla yesseḍfar-

    it yisem: tamziɣt-nneɣ.

    2) amqim udmawan ilelli neɣ imzureg ur s-nteg ara acuddu neɣ acerriḍ ntuqqna, amedya:

    Nekk/nekkini, kečč/keččini, kemm/kemmini, nekkni, nekkenti, kunwi,

    kunemti, nutni, nutenti: Nekk ufiɣ, ufiɣ nekkni (mačči nekk-ufiɣ, neɣ ufiɣ-

    nekkini).

    3) Amqim ameskan mačči am werbib ameskan, acku mačči d yiwen.

     Ameskan ulac deg-s acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:

    Wa/wagi/wagini… , wihin/wahin/wahinna/wihinna…

  • 8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight

    19/19

    Ta/tagi/tagini…tihin/tahin/tihinna/tahinna….

    Win, winna…

    Tin, tinna

    Wi/wigi/wigini…

    Ti/tigi/tigini…

    Wid…

    Tid…

     Amedya : Wagi d asmel, asmel d wa. Tagi d tidet, tidet d ta. Wagi yenna,

    winna yerwel ( dagi merra ulac acuddu)

    Ssarameɣ ur zgileɣ ara kra !

     Annar akka i yettwarwat, ma d tamaziɣt akken i k-yehwa aru-tt !

    Ṭaglal

    http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/De

    fault.aspx

    http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspx

Recommended