Date post: | 06-Jul-2018 |
Category: |
Documents |
Upload: | idir-mazigh |
View: | 228 times |
Download: | 1 times |
of 19
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
1/19
Kra iwellihen i tira n Tmaziɣt, deg wesmel « imyura.net ».
Sɣur umeddakel-nneɣ : Ṭaglal n At Ṭaglal- Wehran.
Leçons de langue Amazighe à « imyura.net ». Par notre
ami Taglal nait Taglal –Oran.
KRA IWELLIHEN ƔEF WADDAD AMARUZ.
D acu i d addad amaruz?
- D isem (mačči d tanzeɣt, mačči d amyag) i yettbeddilen talɣa; s ubeddel
umagrad neɣ n teɣri tamenzut (A>U. A> WE…) neɣ s uɣelluy-ines (“A”).
Addad ilelli: amaziɣ. Addad amaruz: umaziɣ. “ A>U”.
Addad ilelli: tamaziɣt. Addad amaruz: tmaziɣt. “A> .
Addad ilelli: axxam. Addad amaruz: wexxam. “A>We”.
Addad ilelli: taxxamt. Addad amaruz: texxamt “A>e”.
…
Amek i yettbeddil?
Mi ara yili deffir:
-Wemyag: Yečča wuccen;
-Tenzeɣt: Deg wexxam;
- Wemḍan: Yiyet temɣart.
- Wemqim udmawan (wagi nerna-t-id kan, wamag d amyag i t-id-yessḍefren):
Yuzen-it umazan.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « u » ( d asuf neɣ d asget) a sen-
nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).
Imedyaten :
Uccen>wuccen. Uccanen>wuccanen. Ugel>wugel.Uglan>wuglan. Udi>wudi.
Ungal>wungalen.Ungalen>wungalen. Ulmu>wulmu…
Yečča-t wuccen. Teḥreci n wuccanen. Yeɣli-yas-d wugel-nni. Ffɣen-d wuglan-
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=509&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/509/KRA-IWELLIHEN-EF-WADDAD-AMARUZ.aspx
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
2/19
nsent. Mellul wudi. Yelha wungal-is. Aṭas wungalen i yura. Ɣezzif wulmu. Llum
yellan ɣef wuccen.. Teẓgi zedɣen wuccanen.
Tamawt:
Unti-nsen ur yettbeddi ara talɣa: Tarwa n tuccent; tarwa n tuccanin…
Addad ilelli: “tuccent”; addad amaruz: “tuccent”.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf d wesget; a
sen-nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).
Imedyaten :
Adal (leḥcic n waman)>wadal; Adalen>wadalen; Addal (sport)>waddal;
Addalen>waddalen; Azal*(ssuma/Lqima, mačči akud)>wazal. Azalen>wazalen;
Allal>wallal; Allalen>wallalen; Ammas>wammas; Ammasen>wammasen;
Affar>waffar; Affaren> waffaren; Arraz>warraz; Arrazen>warrazen;
Addad>waddad; Addaden>waddaden; Akli>wakli; Aklan>waklan…
Tamda yuli-tt wadal. S wazal-is. S wallalen-is. Yeẓwer deg waddal. Yettleɣwi
wammas-ines si ccḍeḥ. Yessa-tt waffar. Acḥal warrazen i s-d-yeḍren? – Yiwen
warraz kan. Ur igerrez waddad ideg yella. Amek llan waddaden-nsen? Yemlal d
wakli. Ɣur-neɣ ur ttilin waklan…
Tamawt: Akk ismawen n wesget i ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » a sen-
nernu kan « w »( azgen aɣri neɣ azgen n teɣri « w »).
Imedyaten :
Allen>wallen; Aman>waman… “cedhaɣ tukksa n lexrif d waman isemmaḍen”.
“Kecmeɣ di lḥebs n wallen-im”.
* Ur yessefk ara ad nezdi ger wazal (lqima) d uzal (n wakud) deg wasuf neɣ deg
wesget-nsen acku mačči yiwen-is deg waddad amaruz:
1) “Azal-is meqqer> meqqer wazal-is. Azalen-nsen meqqrit> meqqrit wazalen-
nsen”.
2) „Azal qerriḥ>qerriḥ uzal (akli uzal)>Izilan qerriḥit>qerriḥit izilan.
Dda Lmulud At Mɛemmer meqqer wazal-is. D bab n wazalen.
Deg uzal qayli. Deg izilan d ideflawen.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma teḍfer-
it-id yiwet tergalt kan, “ a“ –nni ad yuɣal d “ u“ (“ a“ >“u“ ) deg waddad amaruz.
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
3/19
Imedyaten :
Addad ilelli> “a“; addad amaruz>“u“)
Amaziɣ> umaziɣ; mmi-s umaziɣ.
Amergu>umergu; yerqem umergu-nni.
Amezruy>umezru; isem-is yura deg umezruy.
Amadaɣ>umadaɣ; yerɣa umadaɣ.
Tamawt:
Asget-nsen yettɣimi akken ur yettbeddil ara talɣa “I”>”I”:
Imaziɣen, imerga, imezruyen, imudaɣ.
Addad ilelli : “imerga”; addad amaruz: “lferg imerga”.
Unti-nsen yettili-d s uɣelluy n teɣri “I”:
Addad ilelli: “tamaziɣt”, addad amaruz: “tira n tmaziɣt”.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « a » deg umalay asuf ; ma
ḍefrent-t-id snat tergalin, “ a“ –nni ad yuɣal d “ we“ (“ a“ >“we“ ) deg waddad
amaruz.
Imedyaten :
Amɣar>wemɣar; yiwen wemɣar.
Axxam>wexxam; wessiɛ wexxam.
Argaz>wergaz; yeḥrec weragz.
Adlis>wedlis; meqqer wedlis-nni.
Awren*>wewren; yenɣed wewren.
Tamawt:
Asget-nsen, „i“-nni yettuɣal akka“ye“:
Imɣaren>yemɣaren; ixxamen>yexxamen; irgazen>yergazen; idlisen>yedlisen…
Unti-nsen, yettili-d akka:
Taxxamt>texxamt; tamɣart>temɣart… tixxamin>texxamin; timɣarin>temɣarin
* asget n wewren yettuɣal seg waggay-nniḍen, acku yettuɣal s yiwet tergalt kan
deffir umagrad: iwernan>iwernan.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma teḍfer-
it-id yiwet tergalt kan; “ i“ –nni a sen-nernu kan « y »( azgen aɣri neɣ azgen n
teɣri « y »).
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
4/19
Imedyaten :
Izi> yizi; itezzi am yizi.
Iɣil>yiɣil; d bab n yiɣil.
Iri>yiri; s yiri-s kan.
Iɣi>yiɣi; udi yettwakkas-d seg yiɣi.
Ilef>yilef; yedderɣel am yilef.
Tamawt:
Asget-nsen yettili-d akka:
Izan> yizan “zzin-as yizan”.
Ma d unti-nsen yettili-d akka “i>i”, amedya:
Tileft>tileft “tejhed am tileft”.
Akk ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma ḍefrent-
t-id snat tergalin « i » ad yuɣal d “ ye“ (“ a“ >“ye“ ) deg waddad amaruz.
Imedyaten :
Itbir>yetbir; d urqim am yetbir.
Itri>yetri; ireqq am yetri.
Ibki>yebki; yettǧellib am yebki.
Igmir>yegmir; isax yegmir.
Irẓi>yerẓi; yejuǧǧeg yerẓi s izemran-is.
Tamawt:
Ula d asget-nsen kif kif-iten:
Itbiren> yetbiren “sin yetbiren”.
Ma d unti-nsen yettili-d akka “i>ye”, amedya:
Titbirin>tetbirin “cebḥent tetbirin”.
TASUREFT:
Ismawen ibeddun s umagrad neɣ s teɣri « i » deg umalay asuf ; ma myugdant
tergalin akk d teɣra, ladɣa ma llant ugar n kraḍet teɣra « i » ad yeqqim akken d
“ i“ (“ i“ >“i“ ) deg waddad amaruz.
Ilili>ilili; rẓag ilili.
Inisi>inisi; d bu usennan inisi-nni.
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
5/19
Ikerri>ikerri; Ɣur-s acciwen ikerri
Iniɣem>ineɣ; Iḥumm iniɣem.
Inijel>inijel; yeṭṭef-it inijel.
Tamawt: I wakken a d-neṭṭef amaruz-nsen wigi, ur aɣ-iɛerreq ara, ad nesseqdec
tanzeɣt “ddaw” (ɣas deg iqerray-nneɣ kan):
Ddaw inijel (d awezɣi neqqar: ddaw yinijel ).
Tamawt:
Ula d asget-nsen kif kif-iten:
Imaziɣen> imaziɣen “tafsut imaziɣen.
Ma d unti-nsen yettili s uɣelluy n “i”, amedya: Timaziɣin>tmaziɣin.
Asmekti:
1) Ismawen ibeddun s “u” deg umalay, a sen-nernu kan “wa” deg wasuf d
wesget-nsen: Udi>wudi; uglan>wuglan…
Unti-nsen: tuglacin>tuglacin; tungalt>tungalin…
2) Ismawen ibeddun s “a” deg umalay asuf d wesget, a sen-nernu kan “w” :
addad>waddad; addaden>waddaden…
Unti-nsen: taklit>taklit; taklatin>taklatin…
Walit dagi daɣen asget n wigi: Arrac>warrac; aman>waman; allen>wallen
3) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s yiwet tergalt “a>u”:
Amaziɣ>umaziɣ. Asget-nsen (“i” –nsen) yettɣimi akken:
Imaziɣen>imaziɣen..
Unti-nsen yettli-d s uɣelluy n teɣri: Tamaziɣt>tmaziɣt;
tamergut>tmergut.Timaziɣin>tmaziɣin; timerga>tmerga.
4) Ismawen imalayen ibeddun s “a” deffir-s snat tergalin “a>we”:
Amrabeḍ>wemrabeḍ; afrux>wefrux…
Asget-nsen “i>”ye”: Imrabḍen>yemrabḍen; ifrax>yefrax…
Unti-nsen, yettili-d akka : Tamrabeṭ>temrabeṭ; tafruxt>tefruxt…
5) Ismawen ibeddun s tergalin, wigi ttɣimin akken ur ttbeddilen ara, acku d tiɣra i
yettbeddilen mačči d tirgalin:
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
6/19
Seksu>seksu; cilmum>cilmum; ččina>ččina; medden>medden;
Seɛdiya>Seɛdiya….
Tamawt:
Wid iran ad arun tamaziɣt s yiwet talɣa, ulac deg-s tisuraf am tutlayin akk
nniḍen, ahat ad afen da tisuraf i wumi ur zmiren a tent-kksen:
Imi amaziɣ>umaziɣ; axxam>uxxam; ungal>ungal…
Acuɣer ttarun ihi: Arrac>warrac? Tamziɣt>tmaziɣt? Taxxamt>texxamt?.. acimi
ur ten-ttarun ara akk s yiwet talɣa?
I wigi amek ara sen-neg ihi?Acimi ur beddlen ara talɣa, ttwaɛqalen kan deg
weḍris : tala>tala; taddart>taddart; tuddar>tuddar…
Yelha dɣa ma nessegra-d kra n tefyir umedyaz Ḥmed Leḥlu:
“Wigi d isefra (dagi d iwellihen)
Mačči d timsirin
Neɣ d lewṣayat
Yezmer ahat d tuffɣa n leɛqel
Maca, mačči d tuffɣa i webrid”
Ṭaglal
Kra iwellihen ɣef wegnu n « i ».
I wakken ad nẓer amek ara naru “i”-yagi; anda ara yili yezdi d wawal d wanda ur
yezdi ara d wawal.
Anda ara yezdi d wawal:
1) “i” n yisem yezdi d wawal.
Kra n yismawen imalayen beddun s “i”, dagi “i” yezdi d wawal, imedyaten ( kra n
yismawen n wasuf): Izem, inisi, ilef, ilem, iɣil… ur yessefk ara ad naru “i”-nni
yeɛzel ɣef wawal, am wakka: I zi, I lef.
-- tigti n yismawen imalayen deg wesget beddun akk s “i”, imedyaten: Ifassen,
iḍarren, imawen, ilfan, izmawen, imɣaren…..Daɣen ur yessefk ara ad naru “i”-
nni yeɛzel ɣef wawal( I zan, i lfan).
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=508&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/508/Kra-iwellihen-ef-wegnu-n--i-.aspx
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
7/19
Tamawt: Tiɣri-nni “i” neɣ “A”neɣ “U” d amagrad am winna n Tefransist “ le chat”
“ la maison”… Zik-nni asmi ulac lmaqarun amagrad di tmaziɣt, yella ur yenṭiḍ
ara d wawal: a xxam, a rgaz… Maca, tura dayen yefra ccɣel-is, yenṭeḍ d wawal,
yefra wawal.
2) “i” n wudem wis-kraḍ n tseftit:
Amyag yesɛan yiwet tergalt zdat teɣri: Ruḥ, ḥulfu, ru…
Dagi, udem wis-kraḍ n tseftit yettili s “i”: Iruḥ (truḥ), iḥulfa (tḥulfa), iru (tru), ira
(tra).. Tamawt: “i” deg wunti ur yettili ara deffir “t”: T(ulac)ruḥ.
Tamawt:
-- Imyagen yesɛan snat tergalin zdat teɣri: Xdem, kcem, ɛdel….
Dagi, udem wis-kraḍ n tseftit yettili s “ye”: Yexdem (texdem) yekcem (tekcem),
yeɛdel (teɛdel) Tamawt: “ye” deg wunti yettuɣal d “te”: Texdem.
-- Akk imyagen ibeddun s teɣri: af, ali, aɣ…
Dagi, nrennu-yas kan “y”: Yufa (tufa), yuli (tuli), yuɣ (tuɣ)
Yuɣ awal n baba-s, ad yaɣ awal n yemma-s. Ad yali d asawen. Yuli s igenni…
-- Ula d talɣa umaɣun daɣen kif kif: Ikerzen, yettarun, yafen …
3) “i” n wemqim s tenzeɣt:
Fell-i, deg-i, seg-i, aql-i, sɣur-i..
Anda ur yezdi ara d wawal:
1) “i” n tenzeɣt ur yeddi ara neɣ yettwaḥwaṣ ɣef wawal:
Fkiɣ idrimen i gma. Nniɣ awal i yemma. Uzneɣ i umeddakel-iw. Rriɣ-tt i tɣimit.
Seg wegdud i wegdud… Tamawat “i” n tenzeɣt yeṭṭafar-it-id yisem ( mačči am
“i”umassaɣ yeṭṭafar-it-id wemyag).
Amassaɣ: Tira i nelmed/tira ay nelmed/tira nelmed.
Tanzeɣt: Uriɣ-as i yelli. Awal i kunwi.Taqbaylit i wegdud.
Anda ur yeddi ara d wawal:
1)“i” umassaɣ ur yeddi ara neɣ yettwaḥwaṣ ɣef wawal:
Awal i nemla. Aɣerbaz i nebna. Tamaziɣt i neɣra..Maca, nezmer daɣen ad
nbeddel “i”-nni s “ay” ula d netta ur yezdi d wawal: Awal ay nemla. Aɣerbaz ay
nebna. Tamaziɣt ay neɣra.. yernu amassaɣ nezmer a t-nekkes akk, awal-nneɣ
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
8/19
ad yeqqim akken s unamek-ines: Awal ( ) nemla. Aɣerbaz ( ) nebna. Tamaziɣt (
) neɣra..
-- Maca, “i” umassaɣ s tenzeɣt yedda d yid-s ( akka i yenna Kamal U Ẓerrad):
Ideg, iseg, iyes, iɣef.. Zik nettaru-t akka : i deg, i seg, i yes, i ɣef…
2) “i” Umassaɣ zdat tzelɣa n tnila mi ara tezwir amyag ur ineṭṭeḍ ara yid-s:
i d-nečča, i d-nenna, i d-nefka, i n-nefka, i n-tuznem… Maca, win n tzelɣa n tnila
deffir wemqim yedda yid-s, acku mačči d amssaɣ, yettili kan akken ad yebḍu
ger tergalin: yenna-t-id, yesserwel-iken-id, yuzen-awent-id… Ula d “i”n wemqim
udmawan daɣen akken am tzelɣa n tnila : I k-yenna, i yi-tečča, i wen-uznen..
Maca: Yenna-yasen-t-id, tečča-yas-t-id, tuzen-iken-id…
Tamawt: Wigi, d kra iwellihen kan; ur tettuneḥsab ara d tamsirt. Ma llan kra n
yesteqsiyen nezmer a d-nerr fell-asen.
Tanemmirt
S wazul n Ṭaglal
TAZELƔA N YIMAL “AD” + URMIR AḤERFI = IMAL
“Urmir aḥerfi” d amyag mi ara yettwasefti s talɣa taḥerfit. Deg wakud yemmal-d
tigawt ara yeḍrun “imira”, maca, talɣa-yagi ur telli neɣ ur tt-nesseqdac kan akka
iman-is di teqbaylit n tura; anagar kan di drus tikkal neɣ deffir wemyag
yettwaseftan yakan deg yimal, amedya di tezlit-a n Ferḥat Imaziɣen Imula: “Ma
bɣan a yi-yenɣen, NƔEN-i (iyi)”. “NƔEN” dagi d urmir aḥerfi, lemmer a s-nernu
tazelɣa n yimal “AD” ad yuɣal d imal, amedya: ad nɣen.
TAZELƔA N YIMAL “AD” , ɣas llant kra n talɣiwin-nniḍen i nezmer a tent-
nesseqdec akken ad nezger yes-sent ɣer yimal, yecban: “ARA”, ladɣa di
talɣiwin n wurmir ussid akk d umaɣun:
- “ARA”+AMAƔUN AḤERFI: “ARA” YARUN” (akk udmawen). “ARA”+AMAƔUN
USSID: “ ARA YETTARUN (akk udmawen)”.
URMIR AḤERFI+TAZELƔA N YIMAL »AD »=IMAL
Imedyaten:
-Amyag “aru” deg wurmir aḥerfi:
aruɣ
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
9/19
taruḍ
yaru
taru
naru
tarum
tarumt
arun
tarumt
-Amyag “aru” deg yimal:
ad aruɣ
ad taruḍ
ad yaru
ad taru
ad naru
ad tarum
ad tarumt
ad arun
ad arunt
TAMAWIN:
1) Tazelɣa n yimal d “AD” +amyag (“ad taruḍ”), tinna n “A” kan iman-is di kra n
wudmawen ( “a naru”) tekfa, dayen
Imedyaten:
(akka i yessefk)
ad urareɣ
ad turareḍ (mačči “a turareḍ)
ad yurar
ad turar (mačči “a turar”)
ad nurar (mačči “a nurar”)
ad turarem (mačči “a turarem”)
ad turaremt (mačči “a turaremt”)
ad uraren
ad urarent.
Imedyaten: Azekka ad kecmeɣ ɣer wesmel, ad afeɣ dinna dda Muḥend.
** Tazelɣa n yimal di teqbaylit tasaḥlit “AWEQQAS neɣ AWQAS” d “DI” mačči d
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
10/19
“AD”: DI SSƔEƔ= AD AƔEƔ.
TAZELƔA N YIMAL+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.
“TAZELƔA N TNILA” llant snat “ D” d “N”. « D » temmal-d tanila neɣ tama n
win/wid d-yettmeslayen ; « N » temmal-d tanila neɣ tama n win/wid i wumi
nettmeslay (tikkal ula d adeg iɣef nemmeslay yakan). Imedyaten deg yezri : «
yusa-d (ɣur-i neɣ ɣur-neɣ)
Yusa-n (ɣur-k neɣ ɣur-wen) . Tazelɣa n tnila « D » d « N » teṭṭafar amyag neɣ
yesseḍfar-itt wemyag ; deg yezri yessegray-itt wemyag : « yura-d, yura-n » .
Deg yimal neɣ di kra n tenzaɣ, yezwaray-itt wemyag : Mi d-yuzen, mi n-yuzen ;
ur d-nniɣ, ur n-nniɣ..
Mi ara temlil tzelɣa n yimal akk d tzelɣa n tnila, tamezwarut a s-nekkes « D » a
d-yegri kan « A »:
a d-afeɣ/ a n-afeɣ
a d-tafeḍ/a n-tafeḍ
a d-yaf/a n-yaf
a d-taf/a n-taf
a d-naf/ a n-naf
a d-tafem/ a n-tafem
a d-tafemt/ a n-tafemt
a d-afen/a n-afen
a d-afent/ a n-afent
Akken yessefk:
a d-rewleɣ (mačči “ ad d-rewleɣ”)
a d-trewleḍ ( mačči “ad d-trewleḍ”)
a d-yerwel (mačči “ ad d-yerwel”)
a d-terwel (mačči “ ad d-terwel”)
a d-nerwel (mačči “ad d-nerwel”)
a d-trewlem (mačči “ ad d-trewlem)
a d-trewlemt ( mačči “ ad d-trewlemt”)
a d-rewlen (mačči “ad d-rewlen”)
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
11/19
a d-rewlent (mačči “ ad d-rewlent”)
*Akk wid yettarun “ ad d-yuɣal” acimi ur ttarun ara daɣen “ ad n-yuɣal”?
Ɣurket tamsertit ( mi ara yemlil “D” aggaɣ n tzelɣa n tnila itett “T” n wudmawen n
tseftit):
Deg wawal, neqqar: “ a d-rewleḍ, a d-rwel, a d-rewlem,a d-rewlemt” (iruḥen-
asen yakk “T”-nni n wudem n tseftit), maca deg tira, yessefk akka: “ a d-trewleḍ,
a d-terwel, a d-trewlem, a d-trewlemt”.
Tamawin: “D” n tzelɣa n yimal nessawal-it-id (di teqbaylit) d azenzaɣ “am “d”-nni
yesɛan taneqqiṭ sufella di taɛrabt), ma d “D” n tzelɣa n tnila d aggaɣ ( am “D”-nni
ur nesɛi taneqqiṭ di taɛrabt).
A d-yeddu neɣ a d-yefk isem-is
TAMAWT: Tazelɣa n tnila “N” ulac-itt deg waṭas n temnaḍin n leqbayel: Bgayet,
Sṭif, Lberǧ..; ulac-itt ula di yakk timeslayin-nniḍen n tmaziɣt.
Ur yessefk ad neɛreq ger waya:
“Ruḥ-n” (nnemgal n ruḥ-d) d “ruḥen”
TAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+URMIR AḤERFI.
Asemmad usrid:
a yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)
a k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)
a kem-yekkes neɣ ad akem-yekkes (mačči ad kem-yekkes)
a t-yekkes neɣ ad at-yekkes (mačči ad t-yekkes)
a tt-yekkes neɣ ad att-yekkes (mačči ad tt-yekkes)
a ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)
a ken-yekkes neɣ ad aken-yekkes (mačči ad ken-yekkes)
a kent-yekkes neɣ ad akent-yekkes (mačči ad kent-yekkes)
a ten-yekkes neɣ ad aten-yekkes (mačči ad ten-yekkes)
a tent-yekkes neɣ ad atent-yekkes (mačči ad tent-yekkes).
Asemmad arusrid:
a yi-yekkes neɣ ad iyi-yekkes (mačči “ad yi-yekkes)
a k-yekkes neɣ ad ak-yekkes (mačči ad k-yekkes)
a m-yekkes neɣ ad am-yekkes (mačči ad m-yekkes)
a s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
12/19
a s-yekkes neɣ ad as-yekkes (mačči ad s-yekkes)
a ɣ-yekkes neɣ ad aɣ-yekkes (mačči ad ɣ-yekkes)
a wen-yekkes neɣ ad awen-yekkes (mačči ad wen-yekkes)
a went*-yekkes neɣ ad awent*-yekkes (mačči ad went*-yekkes)
a sen-yekkes neɣ ad asen-yekkes (mačči ad sen-yekkes)
a sent-yekkes neɣ ad asent-yekkes (mačči ad sent-yekkes).
Anda-nniḍen qqaren:
A kent*-yekkes neɣ ad akent*-yekkes (mačči ad kent*-yekkes)
Di kra n tuddar di Lberǧ n Buɛrariǧ, amqim di kra n wudmawen izeggir,
yettegray:
A t-teččeṭ-it= a t-teččeḍ.
TAZELƔA N YIMAL+AMQIM UDMAWAN+TAZELƔA N TNILA+URMIR AḤERFI.
Asemmad usrid:
a yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)
a k-id-yaf neɣ ad ak-id-yaf (mačči ad k-id-yaf)
a kem-id-yaf neɣ ad akem-id-yaf (mačči ad kem-id-yaf)
a t-id-yaf neɣ ad at-id-yaf (mačči ad t-id-yaf)
a tt-id-yaf neɣ ad att-id-yaf (mačči ad tt-id-yaf)
a ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)
a ken-id-yaf neɣ ad aken-id-yaf (mačči ad ken-id-yaf)
a kent-id-yaf neɣ ad akent-id-yaf (mačči ad kent-id-yaf)
a ten-id-yaf neɣ ad aten-id-yaf (mačči ad ten-id-yaf)
a tent-id-yaf neɣ ad atent-id-yaf (mačči ad tent-id-yaf).
Asemmad arusrid:
a yi-d-yaf neɣ ad iyi-d-yaf (mačči “ad yi-d-yaf)
a k-d-yaf neɣ ad ak-d-yaf (mačči ad k-d-yaf)
a m-d-yaf neɣ ad am-d-yaf (mačči ad m-d-yaf)
a s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)
a s-d-yaf neɣ ad as-d-yaf (mačči ad s-d-yaf)
a ɣ-d-yaf neɣ ad aɣ-d-yaf (mačči ad ɣ-d-yaf)
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
13/19
a wen-d-yaf neɣ ad awen-d-yaf (mačči ad wen-d-yaf)
a went*-id-yaf neɣ ad awent*-id-yaf (mačči ad went*-id-yaf)
A sen-d-yaf neɣ ad asen-d-yaf (mačči ad sen-d-yaf)
A sent-id-yaf neɣ ad asent-id-yaf (mačči ad sent-id-yaf).
Anda –nniḍen qqaren:
A kent*-id-yaf neɣ ad akent*-id-yaf (mačči ad kent*-id-yaf)
Wigi d kra iwellihen kan (ɣef tzelɣa n yimal d wanda/wamek ara tt-nesseqdec),
wamag taseftit ɣezzif webrid-is… Maca, akken tenna tteryel/teryel i Ḥmed
Ccqa/Ḥmed Ben ṣṣelṭan/Mqidec Bu lehmum: “ Ma ur k-id-yesseɣli waḍu n
tegrest, a k-id-yesseɣli waḍu n wemwan (lexrif); ma ur k-id-yesseɣli…
ṬAGLAL
AZELLUM N WEMYAG, TALƔA ASWAƔ NEƔ ASSWAƔ* .
Azul fell-awen,
Ad neɛreḍ amek ara neɛnu kan ilugan ideg d aɣ-yekkat wugur. Ass-a d nnuba uzellum
n wemyag s talɣa aswaɣ “s/ss”. Acimi d talɣa-yagi n weswaɣ i d-nefren ɣef snat-nniḍen
“amyaɣ” d “attwaɣ”?! Acku d tagi i d talɣa ẓẓayen kra ɣef wid yettarun!
Ɣas ṭṭuqten wid d-yemmeslayen ɣef waya, ɣas llant ass-a tjerrumin d iwfusen (manuels)
n tmaziɣt i ɣ-d-yemmalen amek ara naru… Maca, uqan (ur ṭṭuqten) wid d-yessegzayen
s talqayt, u s talɣa fessusen timsal-a. Ladɣa di temsalt-a uzellum n wemyag, s talɣa
aswaɣ”; anagar kan Ḥamid Ḥamuma i ɣ-d-yemlan kra seg-s, deg “Awfus”-ines d-
yessufeɣ di 1987 ( s tefransist). Awfus-a ur yelli d win yellan ɣef wudem ufus n yakk
medden!
Awer nili d ssebba di tuccḍa n yemdanen!
Ṭaglal
AZELLUM N WEMYAG, TALƔA ASWAƔ NEƔ ASSWAƔ* .
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspxhttp://www.imyura.net/DesktopModules/DnnForge%20-%20NewsArticles/Print.aspx?tabid=131&tabmoduleid=687&articleId=471&moduleId=371&PortalID=0http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/471/AZELLUM-N-WEMYAG-TALA-ASWA-NE-ASSWA-.aspx
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
14/19
*Akk imyagen ibeddun s snat tergalin zdat teɣri ("di talγa tamenzut n wemyag"*) , ad
nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » :
Xdem> ssexdem.Kcem>ssekcem. Rwel>sserwel.ɣli>sseɣli, ndem>ssendem….
Amedya n wemyag „qdec“:
--Anaḍ (aḥerfi ilaw): qdec>sseqdec, qedcet>ssqedcet,qedcemt>ssqedcemt.
-- Anaḍ (ussid ilaw): qeddec>sseqdac,qeddcet>sseqdacet, qeddcemt>sseqdacemt.
-- Anaḍ (ussid ibaw): ur qeddec>ur sseqdac, ur qeddcet>ur sseqdacet, ur qeddcemt>ur
sseqdacemt.
Izri ilaw:
qedceɣ>ssqedceɣ, tqedceḍ>tessqedceḍ, yeqdec>yesseqdec, teqdec>tesseqdec,
neqdec>nesseqdec,tqedcem>tessqedcem, tqedcemt>tessqedcemt, qedcen>ssqedcen,
qedcent>ssqedcent.
--Izri ibaw:
ur qdiceɣ>ur ssqedceɣ, ur teqdiceḍ>ur tessqedceḍ, yeqdec>ur yesseqdec, ur neqdic>ur
nesseqdec, ur teqdicem>ur tessqedcem, ur teqdicemt>ur tessqedcemt, ur qdicen>ur
ssqedcen, ur qdicent>ur ssqedcent.
--Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal1:
Ad qedceɣ>ad ssqedceɣ, ad tessqedceḍ, ad yesseqdec, ad tesseqdec, ad nesseqdec,
ad tessqedcem, ad tessqedcemt, ad ssqedcen, ad ssqedcent.
--Urmir ussid ilaw:
Sseqdaceɣ, tesseqdaceḍ, yesseqdac, nesseqdac, tesseqdacem, tesseqdacemt,
sseqdacen, sseqdacent
--Urmirt ussid ibaw 2:
A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sseqdaceɣ…
**Akk imyagen ibeddun s yiwet tergalt zdat teɣri, ad nettaru aswaɣ-nsen s yiwet “s”:
Ruḥ>sruḥ, ḥulfu>sḥulfu, mal>smal, sew>ssew, ru>sru, ger>sger…
Amedya n wemyag „ruḥ“:
--Anaḍ (aḥerfi ilaw): ruḥ>sruḥ, ruḥet>sruḥet, ruḥemt>sruḥemt.
-- Anaḍ (ussid ilaw): ttruḥu>sruḥuy, ttruḥut>sruḥuyet, ruḥemt>sruḥuyemt
-- Anaḍ (ussid ibaw): Ur sruḥuy, ur sruḥuyet, ur sruḥuyemt.
Izri ilaw:
Sruḥeɣ, tesruḥeḍ, yesruḥ, tesruḥ, nesruḥ, tesruḥem, tesruḥemt, sruḥen, sruḥent.
--Izri ibaw:
A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur sruḥeɣ…
--Urmir aḥerfi+ad n yimal neɣ yimmal 1:
Ad sruḥeɣ, ad tesruḥeḍ, ad yesruḥ, ad tesruḥ, ad nesruḥ, ad tesruḥem, ad tesruḥemt,
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
15/19
ad sruḥen, ad sruḥent.
--Urmir ussid ilaw:
Sruḥuyeɣ, tesruḥuyeḍ, yesruḥuy, tesruḥuy, nesruḥuy, tesruḥuyem, tesruḥuyemt,
sruḥuyen, sruḥuyent.
--Urmirt ussid ibaw:
A s-nezwir kan “ur” i yal udem n tseftit akken yella deg yilaw: ur nesruḥuy…
***Akk imyagen ibeddun s teɣri (“a”, “u”, “i”, “e”) , ad nettaru aswaɣ-nsen s snat « ss » :
-Ali>ssali, afeg>ssifeg… urar>ssurar, urug>ssureg… ifif>ssifef,
ibrik>ssibrek…ečč>ssečč, els>ssels, ekk>ssek…
****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri ilem “e”, ad nettaru aswaɣ-
nsen s yiwet « s » :
Ggal>sgill, dderɣel>sderɣel…
Ad sgilleɣ, ad tesgilleḍ, ad yesgill, ad tesgill, ad nesgill, ad tesgillem, ad tesgillemt, ad
sgillen, ad sgilent.
****Imyagen ibeddun s tergalt tussidt ma teḍfer-itt-id teɣri tagejdant (“a, u, i”), ad nettaru
aswaɣ-nsen s snat « ss » :
Qqel>ssuqel, ffeɣ>ssufeɣ, dder>ssider, gg(w)et>ssuget, kkes>ssukes…
Ssuqleɣ, tessuqleḍ, yessuqel, tessuqel, nessuqel, tessuqlem, tessuqlemt, ssuqlen,
ssuqlent.
1) Ma yettwakkes-d seg talɣa taḥerfit n wemyag « Mel » a t-naru s yiwen « m » : imal ;
ma yettwakkes-d si talɣa tussidt n wemyag i d-nebder yakan “mmal” a t-naru s sin “mm:
immal. Acku yal yiwen amek i t-yettaru tura!
2) “Ibaw d “ur “ i tzwara n tseftit, nezmer daɣen a s-nessegri “ara”: ur yeffir, neɣ ur yeffir
ara. “UR” n teqbaylit d “Ul s tumẓabt, d “u” neɣ d “ud” s tcawit. “Ara” ulac-it akk neɣ
drus-it di tantaliwin-nniḍen n tmaziɣt. Yella kan di tcawit s “c” neɣ “ca”: ud ẓriɣ-c/a .
* “Aswaɣ neɣ asswaɣ” yal yiwen amek t-yettaru, nekk ccukeɣ d “aswaɣ” imi “amyaɣ”
yettwaru kan s yiwet “m”.
TAMAWIN: Ur yessefk a s-nettbeddil talɣa i (yiwen) wemyag ilmend n wudmawen n
tseftit, tikkal s yiwen “s”, tikkal s snat “ss”.
Ur yessefk ara a t-naru akka (ɣas akka i t-nesseqdac deg wawal):
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
16/19
Skecmeɣ
Teskecmeḍ
Yessekcem
Tessekcem
Nessekcem
Teskecmem
Teskecmemt
Skecmen
Skecment
Akka i yessefk (a t-naru) :
Sskecmeɣ
Tesskecmeḍ
Yessekcem
Tessekcem
Nessekcem
Tesskecmem
Tesskecmemt
Sskecmen
Sskecment
Tamawt tagejdant: Yal mi ara nekker ad nessefti kra n wemyag, yessefk ad nettuγal γer
talγa-ines tamenzut akken ad nẓer amek-it. Talγa tamenzut n wemyag d tin ara d-
neddem seg wanaḍ ( amalay asuf), amedya: KREZ> SSEKREZ...
Ɛerḍet arut-d da ayen tegzam d wayen ur tegzim. Get iluɣma akken ad tessmersem
(mres>ssemres) neɣ ad tessqedcem (qdec>sseqdec) imyagen anda llant yiwet “s” d
snat”ss”.
Sɣur : Ṭaglal
Anda ara neg acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:
Amqim udmawan usrid :
--Deg yezri--
Iḥemmel-iyi, iḥemmel-ik,iḥemmel-ikem, iḥemmel-it, iḥemmel-itt, iḥemmel-aɣ,
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
17/19
iḥemmel-iken, iḥemmel-ikent, iḥemmel-iten, iḥemmel-itent. (« yi, k, kem, ten,
tent, yaɣ, ken, kent,ten, tent » i ufeggag n wemyag yettfakan s teɣra: yenɣa-
k)
--Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut :
A yi-iḥemmel, a k-iḥemmel, a kem-iḥemmel, a t-iḥemmel, a tt-iḥemmel, a ɣ-
iḥemmel, a ken-iḥemmel, a kent-iḥemmel, a ten-iḥemmel, a tent-iḥemmel.
Talɣa tis-snat:
Ad iyi-iḥemmel, ad ak-iḥemmel, ad akem-iḥemmel, ad at-iḥemmel, ad att-
iḥemmel, ad aɣ-iḥemmel, ad aken-iḥemmel, ad akent-iḥemmel, ad aten-
iḥemmel, ad atent-iḥemmel.
Amqim udmawan arusrid :
--Deg yezri--
Yenna-yi, yenna-yak, yenna-yam, yenna-yas, yenna-yaɣ, yenna-yawen,
yenna-yawent/yakent, yenna-yasen, yenna-yasent. « iyi, ak, am, as, aɣ,
awen, awent/akent, asen, asent» i ufeggag n wemyag yettfakan s tergalt :
yesserem-ak.)
--Deg yimal/yimmal— talɣa tamenzut : A yi-yini, a k-yini, a m-yini, a s-yini, a ɣ-yini, a wen-yini, a went/ kent-yini, a
sen-yini, a sent-yini.
Talɣa tis-snat:
Ad iyi-yini, ad ak-yini, ad am-yini, ad as-yini, ad aɣ-yini, ad awen-yini, ad
awent/ akent-yini, ad asen-yini, ad asent-yini.
Amqim udmawan s tenzeɣt :
Deg-i, deg-k, deg-m, deg-s, deg-neɣ, deg-wen, deg-went/kent, deg-sen,
deg-sent.
Fell-i, fell-ak, fell-am, fell-as, fell-aneɣ, fell-awen, fell-awent/akent, fell-asen,
fell-asent.
Amatar neɣ awṣil n wayla :
Tira-w/inu, tira-k/inek, tira-m/inem, tira-s/ines, tira-nneɣ, tira-nwen, tira-
nwent/nkent, tira-isen, tira-nsent.
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
18/19
Amatar neɣ awṣil n wayla s tenzeɣt neɣ umernu:
Ddaw-i/aw/inu, ddaw-ak/inek, ddaw-am/inem, ddaw-as/ines, ddaw-atneɣ,
ddaw-atwen, ddaw-atwent/atkent, ddaw-atsen, ddaw-atsent.
Amatar neɣ awṣil n wayla n yisem n timarewt :
Baba-k, baba-m, baba-s, baba-tneɣ, baba-twen, baba-twent/tkent, baba-
tsen, baba-tsent.
Arbib ameskan:
Argaz-a/agi/… argaz-ihin/ihinna, argaz-nni.
Amedya: Aqcic-a/agi yeḥrec. Taqcict-a/agi tecbeḥ… Aggur-ihin yettfeǧǧiǧ.
Yir nettat-nni tɣab.
Arbib ameskan d umatar neɣ d wewṣil n wayla :
Tameslayt-nni-inu, tameslayt-nni-inek, tameslayt-inem, tameslayt-nni-ines,
tameslayt-nni-nneɣ, tameslayt-nni-nwent/nkent, tameslayt-nni-nsen,
tameslayt-nni-nsent.
Tirga-nni-inu, awal-agi-inek, amezruy-ihin-ines.
Prés-nombre neɣ ahat tanzeɣt n wemḍan :
Wis-sin, wis-kraḍ, wis-kuẓ….wis-mraw…
Wis-2, wis-3, wis-4…wis-10….
Tamawin:
1) Amqim udmawan yesseḍfar-it wemyag: yečča-k. Awṣil n wayla yesseḍfar-
it yisem: tamziɣt-nneɣ.
2) amqim udmawan ilelli neɣ imzureg ur s-nteg ara acuddu neɣ acerriḍ ntuqqna, amedya:
Nekk/nekkini, kečč/keččini, kemm/kemmini, nekkni, nekkenti, kunwi,
kunemti, nutni, nutenti: Nekk ufiɣ, ufiɣ nekkni (mačči nekk-ufiɣ, neɣ ufiɣ-
nekkini).
3) Amqim ameskan mačči am werbib ameskan, acku mačči d yiwen.
Ameskan ulac deg-s acuddu neɣ acerriḍ n tuqqna:
Wa/wagi/wagini… , wihin/wahin/wahinna/wihinna…
8/17/2019 timsirin-lecons-tamazight
19/19
Ta/tagi/tagini…tihin/tahin/tihinna/tahinna….
Win, winna…
Tin, tinna
Wi/wigi/wigini…
Ti/tigi/tigini…
Wid…
Tid…
Amedya : Wagi d asmel, asmel d wa. Tagi d tidet, tidet d ta. Wagi yenna,
winna yerwel ( dagi merra ulac acuddu)
Ssarameɣ ur zgileɣ ara kra !
Annar akka i yettwarwat, ma d tamaziɣt akken i k-yehwa aru-tt !
Ṭaglal
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/De
fault.aspx
http://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspxhttp://www.imyura.net/TimsirinnTaglal/tabid/131/articleType/ArticleView/articleId/468/Default.aspx