Pris 20 kr

DECEMBER 8 • 2006

Wexiö gymnasii myntkabinett – en rysare i överlevnad

”Den nya carolinska tiden” under Karl XV

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 181

182 SNT 8 • 2006

Innehåll SNT 8 • 2006 SidArtiklar och notiserWexiö gymnasii myntkabinett. En rysare i överlevnad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 184Lugnhamns Linne-Blekeri och Spinn Skola – ett utsökt vackert aktiebrev från 1797 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189Vad kvinnor gjort för kvinnor (2) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 190”Den nya carolinska tiden” under Karl XV . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 195Ett brev från den svensk-amerikanske myntsamlaren Ragnar L. Cederlund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 196Stockstraff för bortsnappad dubbelslant vid juletid . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199Riksbankens medalj till 250-årsminnet 1918 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 200Jubileumsmyntskön 1897 med stolar, filtar och matkorgar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 202

Stående rubrikerNytt om böcker – recensioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198Personalia. Erik Lindbergs Fond . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 198Ny medalj. En svensk armémedalj – med engelsk text . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 199Boktips . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201Nya sedlar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201Föreningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201Pressklipp . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 201

OmslagDen folkkäre kungen Karl XV kommer åkande nedför Slottsbacken i en släde dragen av två hästar den 19 februari1868, samma år som den första svenska carolinen gavs ut. En sådan ses infälld i bilden. Efter kungen kommer ytter-ligare minst fyra slädpartier. Till vänster om kungen i släden sitter hans gemål, drottning Lovisa iförd glasögon. Tillvänster ser man den byggnad som numera inhyser bl.a. Kungl. Myntkabinettet.

Teckning av Gustaf Broling, född 1831, son till kopparstickaren och föreståndaren för Riksbankens sedeltryckeriCarl Abraham Broling. Gustaf Broling var verksam som illustratör i flera svenska och utländska tidningar. Läs mer omcarolinen i notisen skriven av Monica Golabiewski Lannby på sid. 195.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

SVENSK NUMISMATISK TIDSKRIFTpresenteras även på Svenska Numismatiska Föreningens och Kungl. Myntkabinettets hemsidor i www.numismatik.se respek-tive www.myntkabinettet.se. På nätet kan man läsa SNT i lågupplöst pdf-format. Den tryckta tidskriften ges ut den andraveckan i februari – maj, september – december.

Målsättningen är förstås att nå en större läsekrets. Den utvidgade spridningen av såväl artiklar som annonser till all-mänheten kan leda till att fler intresserar sig för ämnet och till nya medlemmar i föreningen. Att annonsera bör också bliattraktivare. Annonspriserna ser ut som följer.

1/12 sida (47 x 50 mm) 250 kr1/8 sida (72 x 47 mm) 350 kr1/6 sida (47 x 105 mm) 400 kr sida (72 x 105 mm) 600 kr sida (151 x 105 mm) 1.200 kr1/1 sida (151 x 214 mm) 2.000 kr2:a + 3:e omslagssidan 1/1 sida 2.500 kr4:e omslagssidan 1/1 sida 3.000 kr4:e omslagssidan 1/1 i färg 5.000 kr4:e omslagssidan sida 2.000 kr

Annonser på årsbasis får 20% rabatt. För annonsering kontakta Carin Hirsch Lundborg på föreningens kansli,e-post carin@numismatik.se. Allt material måste vara kansliet tillhanda senast den 1:a i månaden före utgivning. EnskildaSNF-medlemmar erbjuds gratis annons att köpa, sälja eller byta samlarobjekt med högst tre rader. Kontakta mgl@mynt-kabinettet.se. Annonser som inte är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och AINP:s etik avböjs.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 182

183SNT 8 • 2006

ges ut av

SVENSKANUMISMATISKA

FÖRENINGENi samarbete med

KUNGL.MYNTKABINETTET

Föreningen:

Banérgatan 17 nb115 22 StockholmTel 08-667 55 98

onsdag – torsdag kl 10.00 – 13.00Fax 08-667 07 71

E-post: info@numismatik.se

Postgiro 15 00 07-3Bankgiro 219-0502

Svenska Handelsbanken

Redaktionen:

Kungl. MyntkabinettetBox 5428

114 84 StockholmTel 08-5195 5300Fax 08-411 22 14

E-post: info@myntkabinettet.se

Ansvarig utgivare:Ian Wiséhn

Huvudredaktör och layout:Monica Golabiewski Lannby

Prenumerationer:

Pris 200 kr/år (8 nr)Medlemmar erhåller tidningen

automatiskt

SNT trycks med bidrag frånGunnar Ekströms stiftelse

samt Sven Svenssons stiftelse

För insänt, ej beställt, material ansvarasej. SNT:s texter och bilder lagras

elektroniskt och publiceras i pdf-formatpå SNF:s och KMK:s hemsidor

(www.numismatik.se samtwww.myntkabinettet.se). Den som

sänder material till SNT anses medgeelektronisk lagring/publicering.

Tryck:

Masterprint Sätteri & Tryckeri AB

ISSN 0283-071X

DECEMBER12 SNF:s julfest

Plats: Banérgatan 17

18.00 Föreningens traditionella julmöte med bl.a. frågesport, glögg och pepparkakor.

2007FEBRUARI21 Föreningskväll

Plats: SNF:s lokal, Banérgatan 17

18.00 Lättsamt, aktuellt tema samt kaffe med tilltugg.

MARS24 Numismatiskt seminarium

Plats: SNF:s lokal, Banérgatan 17

10.00-ca18.00 Dagen kommer att innehålla ett antal numismatiska föredrag med avbrott förgemensam lätt lunch samt eftermiddagskaffe. Hittills klara bidrag kommerfrån Magnus Tagesson (mynt på webben), Kjell Holmberg (medeltidsmynt),Magnus Wijk (Gunnar Ekström) och Jan-Olof Björk (projektet Den svenskamynthistorien); fler detaljer i kommande nummer.

APRILSNF:s årsmöte i Stockholm

Datum, tidpunkt och program meddelas senare

14 FRIMYNT i Helsingborg

Plats: Idrottens Hus, Helsingborg

11.00-18.00 Representanter från SNF kommer att finnas på plats för att träffa nya och gamla medlemmar samt sälja litteratur. OBS! 2007 varar mässan bara en dag, men istället något flera timmar än som vanligt på lördagen.

25 Föreningskväll

Plats: SNF:s lokal, Banérgatan 17

18.00 Lättsamt, aktuellt tema samt kaffe med tilltugg.

Föreningsaktiviteter

Svenska Numismatiska FöreningenAdress: Banérgatan 17 n.b. Buss 4, 44; T-bana Karlaplan.Kansli: Besökstid 10.30 -13.00 onsdag – torsdag.Stängt: Midsommar – 1 september; jul- och nyårshelgerna.www.numismatik.se

Kungl. MyntkabinettetAdress: Slottsbacken 6. Buss 2, 43, 55, 59, 76; T-bana Gamla stan.Utställningar: Måndag – söndag kl. 10.00 -16.00.Numismatiska boksamlingen: Torsdagar kl. 13.00 -16.00.www.myntkabinettet.se

Tumba BruksmuseumAdress: Sven Palmes väg 2, Tumba. Pendeltåg; buss 725.Utställningar: sept. – maj, lörd.-sönd., juni – aug. tisd.- sönd., kl. 11.00 -16.00.www.tumbabruksmuseum.se

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 183

184 SNT 8 • 2006

Vid en rad svenska gymnasierfinns – eller har åtminstonefunnits – mynt- och medalj-

samlingar. De grundades i ett antalstiftstäder under framför allt 1700-talets slut och 1800-talets början somett uttryck för att modernisera skol-undervisningen i ämnen som klas-siska och moderna språk, konst, geo-grafi och historia. Mynten och me-daljerna användes som kunskaps-källa och illustrationsmaterial i en tiddå annat bildmaterial var sparsamtförekommande. Ibland sammanför-des mynt- och medaljsamlingarnamed stenyxor och andra fornfynd,uppstoppade fåglar och konserve-rade kräldjur till vad man kalladekuriosakabinett.

Naturligtvis har de allra flesta avde mynt- och medaljsamlingar somen gång grundades gått ett oblitt ödetillmötes. Bättre illustrationsmaterialgjorde en del av dem överflödiga.Några packades ner. Andra skingra-des på olika sätt eller utsattes förstölder. Men Wexiö gymnasii mynt-kabinett överlevde processen, låt va-ra med ett par stölder under resansgång. Överlevnaden hänger helt ochhållet samman med det stora numis-matiska intresset hos tre läroverkslä-rare, som sammanlagt under mer änhundra år skötte om och förmeradesamlingen i Växjö.

I domkyrkotornet 1792 -1864När Gustav III avled i mars 1792som en följd av attentatet vid ope-ramaskeraden i Stockholm sägs detatt hans själasörjare, VäxjöbiskopenOlof Wallquist, satt vid dödsbädden.Sedan förmyndarregeringen tillträttstrax därefter flyttade Wallquist till-baka till Växjö, varvid han förde medsig en icke obetydlig myntsamling.Den kom att utgöra grunden för denblivande gymnasiesamlingen.

Den första donationen till mynt-kabinettet följdes av flera, och sam-lingen förvarades i tornet i Växjödomkyrka. Dit införskaffades ett sär-skilt myntskåp, och vid visningardrogs myntlådorna ut och bars till detintilliggande karolinergymnasiet, därundervisningen ägde rum. Troligenomfattade myntkabinettet redan 1795bortåt tusen nummer.

Den 6 juni 1798 mottog ”WexiöKongl. Gymnasii Myntkabinett” en

av de största donationerna i sin histo-ria. Då skänkte förre landshövdingeni Kronobergs län, Georg Henrik Fal-kenberg, en i hans släkt under fleragenerationer hopbragt samling, sombestod av 570 mynt och fyra sedlar.

Biskop Olof Wallquist ryckteshastigt bort när han bevistade riksda-gen i Norrköping 1800. Han var dåbara 45 år och hade drabbats av ettslaganfall. Hans frånfälle medfördeen från många håll omvittnad för-slappning och disciplinlöshet intebara i stift och domkapitel utan ocksåvid gymnasiet, både vad gäller lärareoch elever. Den lärare, som från år1800 skulle sköta både bibliotek ochmyntkabinett, var uppenbarligen heltointresserad av det numismatiska ar-vet. Det sägs att han under flera årinte ens öppnade myntskåpen.

Så hände det sig att den nyblivnebiskopen Ludvig Mörner den 12mars 1804 hade besök av sin bror,översten Carl Mörner. De skulle till-sammans bese Wallquists berömdabibliotek och myntkabinett. Den med-följande läraren/bibliotekarien assi-sterade vid myntskåpen och ”utdrogden ena lådan efter den andra. Allavoro tomma”. Det som här så dra-matiskt avslöjades var en förödan-de plundring, som företagits av två

gymnasister, en prästson i Växjö ochen bondeyngling från Södra Sandsjösocken. De hade utan större svårig-het lagt beslag på nycklar till biblio-tek och myntskåp.

De här tillgreppen kunde knappastha skett under Wallquists stränga led-ning. Ändå hade de pågått under långtid och innebar nästan total försking-ring av den falkenbergska samlingen.Allt som allt hade förövarna tillgripitomkring 800 nummer, allt guld ochegentligen allt lödigt silver. Det stul-na hade sålts till ett par guldsmederi staden. När de ädla metallerna varslut hade även en kopparslagare varitmottagare av tjuvgods.

Nu hade det varit fullt naturligt omhistorien om myntkabinettet i Växjövarit avslutad och lagd till handlin-garna som en intressant och smulavemodig episod i en svensk lands-ortsstads kulturhistoria. Men detmärkliga är att det hela tog en an-nan vändning. Det skedde genom enrestaurering, föranstaltad av bisko-pen Ludvig Mörner, som tydligenkände dåligt samvete över att stöl-derna ägt rum under hans ämbets-mannaperiod. Så kom det sig att manpå sju år, fram till 1811, skapade enny samling som, åtminstone nume-rärt, kunde mäta sig med den som

Wexiö gymnasii myntkabinettEn rysare i överlevnadAv Lars Thor

1. Växjö läroverk (t.v.) och Smålands museum (i mitten), färdigställda 1889 respektive1885. Läroverket revs på 1960-talet för att ge plats för lasarettets utbyggnad.

Smålands museum har byggts till i olika omgångar, senast 1996. Oljemålning från1900-talets början. Okänd konstnär. Smålands museums samlingar.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 184

185SNT 8 • 2006

fanns före stölderna. Under dennarestaurering märks en större dona-tion av kyrkoherden i Femsjö, Theo-dor Fries, far till den sedermera be-römde botanikern Elias Fries.

När allt detta väl genomförts ochmyntens och medaljernas antal nå-gorlunda återställts tappade dock allainblandade, såväl präster som andraståndspersoner, intresset för myntka-binettet. Man tyckte att man nu gjortnog, en åsikt som även delades avbiskop Mörner. Därmed inträdde enlång period av stiltje. Under rader avår skedde inte ett enda köp. Icke hel-ler några gåvor skymtar i urkunder-na. Esaias Tegnérs biskopstid utgörhärvid – märkligt nog – inget undan-tag. Den kände biskopen borde haförstått värdet av till exempel sym-bolerna hos medaljerna.

I Karolinerhuset 1864 -1889Den gamla skolbyggnaden i Växjö,även kallad Karolinerhuset och belä-gen intill domkyrkan, hade med tidenblivit alldeles för trång för att kunnafylla sitt ändamål. Därför flyttademan 1860 gymnasieundervisningentill Norrtullskolan några hundra me-ter bort. Karolinerhuset genomgicken stor renovering 1861-1862, ochunder de följande åren flyttades bib-lioteket dit från domkyrkotornet.Även myntkabinettet, som ända till1916 räknades som annex till biblio-teket, fick flytta med, troligen 1864.

Man kan lugnt påstå att myntkabi-nettet efter flyttningen gick en ny vårtill mötes med tydlig livaktighet ochtillväxt. Visserligen levde trångbodd-heten kvar, och någon utställning vardet inte tal om. Alltjämt låg myntenoch medaljerna i skåp, och från 1870i ett då anskaffat större järnskåp. Detnya intresset för myntkabinettet kantill viss del förklaras med att denredan under biskop Wallquists tidgrundade ”konstkammaren” fått flyt-ta med. Konstkammaren utvidgadesoch ombildades 1867 på initiativ avGunnar Olof Hyltén-Cavallius till etthistoriskt-etnologiskt museum, Små-lands museum.

Intressantast bland myntkabinet-tets nyförvärv under den här perio-den är två vikingatida myntfynd, detena från Kexås by i Mistelås socken,det andra från Torlarp i Berga soc-ken. Båda dessa fynd hade förvärvatsav Hyltén-Cavallius och överlämnats1867. Egentligen borde de ha an-mälts till Kungl Vitterhets- Historie-och Antikvitetsakademien, men nå-gon sådan rapportering skedde inte.När man senare fick kännedom omsaken i Stockholm lät man fyndenstanna i Växjö.

Även om en hel del hände medmyntkabinettet under tiden i Karoli-nerhuset, så fanns det en man sominte var nöjd med sakernas tillstånd.I läroverkets årsredogörelse 1885konstateras att samlingen i brist påutrymme inte kunde framläggas ellerförevisas, och i redogörelserna från1888 och 1889 fortsätter klagomålenvad gäller bristen på visningslokal.Den som klagade var lektorn SamuelEdvard Melander, och hans påpekan-den gav resultat.

Det visade sig att Norrtullskolanredan efter ett par årtionden var otill-räcklig för den undervisning manönskade bedriva. Därför uppfördesunder 1880-talet en ny läroverks-byggnad på den nuvarande lasa-rettstomten. Därmed framskymtaren ljusning: ”Emellertid kommer ettrum i det nya läroverkshuset att tillmyntkabinett ofördröjligen inredas.”Melander hade genom alla klagomå-len nått sitt mål, ett särskilt rum vidandra våningens norra korridor gjor-des till myntkabinett.

I egen lärosal på Högreallmänna läroverket 1889 -1907Samuel Edvard Melander, i januari1881 förordnad till bibliotekarie ochdärmed också föreståndare för mynt-kabinettet, var född 1844, studeradevid Växjö läroverk och blev student iLund 1863. Han promoverades redanvåren 1868 till filosofie doktor, för-ordnades 1869 till docent i grekiskaspråket och litteraturen, uppehöll läs-året 1869-1870 professuren i grekis-ka i Lund för att sedan utnämnas tilllektor i latin och grekiska i Växjö,där han tillträdde sin tjänst den 1januari 1871 – ännu inte 27 år fyllda.Fig. 2.

Redan den uppseendeväckandesnabbheten i studier och karriär låter

oss här ana en man av ovanlig kapa-citet. Melanders gärning i myntka-binettet besannar också en sådanbedömning: frikostiga och intresse-rade gynnare hade myntkabinettethaft förut, nu får institutionen förförsta gången en föreståndare avstora mått. Medan många företrädareansett biblioteket som huvudsak ochmyntkabinettet som bisak, som utanstörre nackdel kunde försummas, äg-nade Melander myntkabinettet likastort intresse som biblioteket. Ja, frå-gan är om inte myntkabinettet blevhans speciella skötebarn.

Hur Melander fattade intresse förmynt och medaljer vet vi inte. Ingen-ting tyder på att han under sin skoltidlärt känna myntskåpen i domkyrko-tornet. Men som lektor från 1871 harhan troligen fått någon kontakt ochhans första gåva kommer 1876, dåhan skänker den medalj, som Lundsuniversitet låtit slå till sitt 200-årsju-bileum 1868, Melanders promotions-år, en medalj som Melander troli-gen själv fått. Från 1881 kommergåvorna tätt, samtidigt som föresat-sen att skapa bättre yttre förhållan-den för institutionen blir allt fastareoch otåligheten större.

I det här sammanhanget reflekte-rar man gärna över de olika läroverks-samlingarnas vidare öden i Växjö.Troligen är det så att Melanders allt-mer stegrade numismatiska intressesattes långt före intresset för såvälbiblioteket som den konstkammaresom han trots allt måste ha kommit ikontakt med. Följden blev att biblio-teket blev kvar på sin gamla platssedan det nya läroverket invigts, me-dan konstkammarens föremål små-ningom fördes till det 1885 färdig-ställda Smålands museum. Melandertog helt sonika med sig myntsam-lingen till läroverket sedan han med�

2. Samuel Edvard Melander,föreståndare för myntkabinettet i Växjö 1871-1907.

Foto i Smålands museums samlingar.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 185

186 SNT 8 • 2006

kraft genomdrivit att få sig en vis-ningssal tilldelad.

I det nya läroverkshuset, som stodfärdigt 1889, gick Melanders dröm-mar i uppfyllelse. Det var ett ganskastort rum som han nu fick till sin dis-position, enligt byggnadsritningencirka 6x7 meter, en för den tidenbetydande yta för visningen av ensamling av detta slag. Hur rummetvar inrett vet vi tyvärr inte, inte ensnågon minnesanteckning står att fin-na. Vi vet egentligen bara att montraroch skåp funnits.

Man behöver inte särskilt mycketfördjupa sig i de skriftliga minnes-märken som Melander lämnat eftersig, framför allt en katalog, diarieroch de årliga rapporterna i lärover-kets årsredogörelser, för att kunnaavläsa en helt ny mångsidighet imyntkabinettets verksamhet, bedri-ven med energi och intresse. I ochmed en färdig utställning var regel-bundet öppethållande möjligt – låtvara bara under någon timma iveckan höst och vår. Därmed blevmyntkabinettet känt och gåvorströmmade in från allmänheten, frånkollegor och umgängesvänner, frånsläktingar och elever. Myntkabinet-tets dubblettförråd utnyttjades tillbyten med privatsamlare men ocksåmed andra gymnasier: Strängnäs,Örebro, Östersund, Kalmar och Kris-tianstad nämns.

Melanders donationer blev alltstörre och dyrbarare vartefter årengick: de uppgår till över tusen num-mer, däribland ett tiotal guldmynt,ett dussin plåtmynt och ett femtiotalriksdalrar. Men de är i själva verketsäkerligen ännu större eftersom hanav allt att döma åtskilliga gånger, föratt förvärva dyrare objekt, tillskötmellanskillnad när anslagen interäckte. Melanders donationer kan be-räknas uppgå till lika stora beloppsom anslagen och kan mäta sig medde allra största donationerna i mynt-kabinettets historia. Kvantitativtungefär fördubblades föremålsbe-ståndet under Melanders tid, från ca4 200 till nästan 8 300, men kvalita-tivt är tillväxten ännu större.

Melanders föreståndartid slutade ien tragisk katastrof. Med mindre kanman knappast beteckna avgången1907, två år innan Melander upp-nådde pensionsåldern. I april 1907kom dråpslaget, då det meddeladesatt myntkabinettets rum från ochmed höstterminen detta år skulledisponeras som klassrum för en nygymnasieklass. Att den anstormandenaturvetenskapliga undervisningenbehövde både pengar och utrymme

är ofrånkomligt. Den skolbyggnadsom byggdes på 1880-talet var inteprojekterad för att rymma också denett par årtionden senare i Växjö ex-panderande reallinjen.

Att Melander haft svårt att förståden nya situationen är nog klart, mennär detta är sagt, måste å andra sidankonstateras, att rektorn Olof Joseph-son knappast kan ha haft förståelseför vidden i den gärning, som Melan-der i mer än 25 år utfört i myntkabi-nettet. Dagen efter det att Melanderfått besked om det öde som väntademyntkabinettet låg på rektorns bordMelanders avskedsansökan, både frånbiblioteks- och myntkabinettsupp-dragen. Den var hållen i behärskadeordalag men utan tvekan präglad avvrede, sorg och bitterhet. Det tjänarinte mycket till att spekulera övervad myntkabinettet förlorat i ochmed Melanders försvinnande, menförmodligen skulle Melanders fort-satta omsorg om och gåvor till sam-lingarna tillfört dem betydande vär-den. Nu bröt Melander resolut kon-takten med myntkabinettet, och fast-än samlingarna efter några år ficken liten lokal, satte han aldrig sin fotdär.

I Högre allmänna läroverketskällare 1916 -1935Myntkabinettets alla föremål packa-des ner, placerades i arkivet vid rek-torsexpeditionen och dömdes därmedtill några års nästan total glömska,även om årsredogörelserna 1907 och1910 låter antyda något annat. Att

denna undanskymda tillvaro inte komatt vara mer än ungefär ett årtiondeberor på två viktiga personföränd-ringar i skolans kollegium. Den enaär att rektor Josephson 1910 lämna-de Växjö och efterträddes av GustafErnst, som insåg det olämpliga irådande förhållanden för mynt ochmedaljer, vilka i stället borde utnytt-jas i undervisningen. Den andra vik-tiga förändringen är att till Växjöläroverk 1915 knutits adjunkten Hil-ding Rundquist. Fig. 3.

Så fort sig göra lät, närmare be-stämt 1916, inreddes en källarlokalsom förvarings- och arbetsplats förmyntkabinettet. Man nådde dit frånbottenvåningens norra korridor viakraftiga järndörrar och en brant käl-lartrappa, som också utgjorde endaventilationsmöjlighet. Några fönsterfanns inte, varför heller aldrig någotdagsljus kunde tränga in. Inte hellerfrån denna lokal finns något fotografieller någon minnesskiss bevarade,men golvytan kan knappast ha varitmer än 15 kvadratmeter, och ävenom utrymmet var rationellt tillvara-taget, måste trångboddheten för skåpoch montrar ha varit markant. Tillobehagen hörde lokalens benägenhetatt främja tennpest.

Att myntkabinettet under dessatorftiga yttre förhållanden inte barakunde fortleva utan också gå en upp-svingets tid till mötes måste nästanhelt tillskrivas Hilding Rundquist.Han hade inte tidigare sysslat mednumismatik, inte heller inspirerats avMelander. Ett märkligt inslag i dettasammanhang är att Melander ochRundquist aldrig träffades och pra-tades vid, trots att Melander levde iVäxjö i nio år efter Rundquists an-komst dit. Men Rundquist måste avallt att döma ha insett myntkabinet-tets betydelse och tog sig med kraftoch glädje an sin nya uppgift, trettioår gammal. Nu fick myntkabinettetåter regelbundna öppettider, bytes-verksamhet kom igång, och myntoch medaljer utnyttjades återigen iundervisningen.

Snart föresatte sig Rundquist attge samlingen en katalogisering avannat, enhetligare och utförligareslag än vad den förut haft. Melanderhade, bland annat i brist på numis-matisk litteratur, inte förtecknat merän de svenska avdelningarna av mynt,medaljer, sedlar och plåtmynt.

Nu vidtog ett jättearbete, som –ifråga om enbart mynten – kom attsträcka sig över två årtionden ochkrävde ett sällsynt uppbåd av krafteroch intresse. De nattimmar är oräk-neliga, som Rundquist använde för

3. Gustaf Hilding Rundquist, föreståndareför myntkabinettet i Växjö 1916-1965. Foto i Smålands museums samlingar.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 186

187SNT 8 • 2006

katalogskrivande, som för övrigtskedde vid en minimal arbetsskiva,en utfällbar skåpklaff på cirka enkvadratmeters yta.

Rundquist kunde arbeta både tvåoch tre timmar efter midnatt. Beteck-nande är en episod, då han en gångännu klockan fem på morgonen intekommit hem och hans hustru oroligtsökte rätt på honom i ”myntans” käl-lare, där han alltjämt idogt arbetade.Rundquist lugnade hustrun med attpåpeka, att hon ju visste att källar-dörren kunde gå i baklås – vilket denalltså gjort denna gång – och att detinte gick någon nöd på honom: hanhade ett nöjsamt arbete att sysslamed.

Hilding Rundquist var en närmastotrolig arbetsmyra. Det sägs dess-utom att han under sin mångåriga lär-argärning inte hade en enda sjukdagoch att han och hustrun var kända förumgänge i hemmet med en hel delgoda vänner. Att Rundquist mitt i alltdetta även var en flitig ordensbroderoch ivrig körsångare gör givetvisinte bilden av honom mindre impo-nerande. Dessutom rådde stark lärar-brist vid tiden för hans pensionering,vilket i sin tur ledde till åtskilliga”övertidstimmar” vid läroverket.

Att Hilding Rundquist trivdes medsitt katalogskrivande är självklart.Han fick nytta av sina gedigna ochbreda studier, han undervisade i sven-ska, historia och geografi och hanlärde sig behärska myntinskrifter påryska och grekiska och dessutom påen rad österländska språk. Han hadeockså ett allmänkulturellt konst- ochpersonhistoriskt intresse liksom ettotroligt minne för namn, årtal, histo-riska och geografiska sammanhang. Iavsaknad av viktig numismatisk lit-teratur kunde Rundquist få genom-söka mängder av firmakataloger föratt kunna bestämma ett enda mynt.Hittade han till sist rätt, omvittnashans förtjusning ha varit enorm.

Efter närmare tjugo år av hårt ochideellt forskningsarbete förelåg detsista av fyra häften av Hilding Rund-quists Förteckning över Växjö högreallmänna läroverks mynt- och me-daljsamling. Trots att endast katalo-gen över mynten trycktes handlar detom ett fortfarande mycket tillförlit-ligt verk, som börjar med myntkabi-nettets långa historia och avrundasmed den utländska samlingen. VidSmålands museums invigning av till-byggnaden 1935 överlämnades tilldåvarande kronprinsen Gustav Adolfdet första exemplaret av Rundquistsverk, specialbundet av bokbindar-mästaren Carl Svanberg.

Grundmaterialet till den trycktaversionen av myntförteckningen häm-tades från de många bundna folio-band som utgör den egentliga katalo-gen. Givetvis fortsatte Rundquist singärning genom att föra in och be-skriva alla nyförvärv efter 1935. Demånga foliobanden är därför i dag ennumismatisk raritet, som får varjemuseiman med erfarenhet av spe-cialområdet att falla i stum beundranöver prestationen.

Melander kunde under sin före-ståndartid räkna med ganska rejälaanslag för inköp. Rundquist däremothade mycket små sporadiska anslag,långa tider inga anslag alls. Att ändåföremålsbeståndet också under sinkällartillvaro kraftigt kunde ökas haralltså sin grund nästan enbart i giv-mildhet från en förstående allmän-het, inte minst Rundquists kollegoroch lärjungar.

Gåvorna var många och som regelmindre betydande, men en mycketstor donation, den största under Rund-quists tid, fick han motta Luciadagen1924, ”lyckodagen”. Då skänktespostumt av den världsberömda sång-erskan Christina Nilsson, gift grevin-nan de Casa Miranda, 132 mynt ochmedaljer, varav icke mindre än 61var av guld, vägande nära ett halvtkilo. Därmed mer än fördubbladesguldföremålens antal. Man skullekunna tro att Christina Nilsson variten intresserad och kunnig myntsam-lare, men snarare var det så, att denberömda världsartisten under sinamånga resor i Europa och Amerikautan plan spontant köpt framför alltguldmynt. Någon penningbrist harhon under sin storhetstid som sång-erska inte behövt kännas vid.

I genomgångsrumi Smålands museum 1935 -1965I Smålands museum hade under fleraårtionden genom donationer samlatsdiverse myntpartier, dock utan attordnas eller katalogiseras. Att påen plats av Växjös storlek tänka sigtvå myntutställningar var naturligt-vis omöjligt, varför museets föremål1925 överförts till läroverkets mynt-källare, vilket i sin tur knappast hel-ler var någon bra långsiktig lösning.Så småningom uppkom då tanken atti stället överflytta läroverkets sam-lingar till museet, något som blevmöjligt efter dess tillbyggnad 1935.

Nu fick det gamla myntkabinettet,utökat med museets betydligt mindresamling, ett större rum med dagsljus.Men golvytan var också i detta ut-rymme knapp, varför man tvangs attgöra montrarna höga och under dem

inrätta förvaringsskåp som onekligenvar svåra att arbeta med. Mot svartsammet i montrarna och på mängderav lister visades så många mynt ochmedaljer man möjligen kunde fåplats med. Högt upp mot taket place-rades alla plåtmynt man hade – näs-tan hundra.

Sådan var 1930-talets utställnings-teknik. Det hela var kompakt ochsvåröverskådligt. Som arbetslokalhade Hilding Rundquist bara en litentrappgarderob med snedtak, av ho-nom själv skämtsamt benämnd mynt-kabinettets kansli. Där rymdes detminimala skrivskåp som följt medfrån läroverkets källare och det bibli-otek som samlats. Det är nästan otro-ligt att Rundquist i detta utrymmeunder ytterligare trettio år kunde full-följa sitt katalogiseringsarbete. I devolymer som tidigare omtalats för-tecknades och nyskrevs avdelningefter avdelning av samlingarna, bå-de vad som förut funnits och nytill-skott, mynt, medaljer, sedlar, pollet-ter, spelpenningar, sigillavtryck, tilloch med lottsedlar och ransonerings-kort. Noteringarna gjordes med pryd-lig piktur och åtskilliga försågs mednoggranna avritningar. Vissa medalj-beskrivningar svällde till kulturhisto-riska artiklar.

Under Rundquists tid nästan tre-faldigades antalet originalföremålfrån cirka 8 000 till nära 24 000. Hanförestod kabinettet i nästan 49 år,ständigt lika intresserad av sin upp-gift. Hans sista tid – han avled i maj1965 – kom dock att fördunklas av enomfattande stöld. Visserligen bruka-de Rundquist säga att ”inte sedan1804 har något alls försvunnit”, menäven den här gången var två skolpoj-kar inblandade. De lyckades att i dedåligt bevakade och olarmade lo-kalerna tillskansa sig flera hundramynt, som såldes till vad man skullekunna kalla spottstyverpriser. Poli-�

HÅKAN WESTERLUNDMYNTHANDEL

KÖPER • SÄLJER • BYTER

MYNT • SEDLAR • MEDALJER

Olympiska föremål

Vasagatan 42

111 20 STOCKHOLM

TEL 08 - 411 08 07

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 187

188 SNT 8 • 2006

sen spårade tjuvarna, och en del avstöldgodset återbördades. Men trotsdetta och trots ersättningsköp saknasfortfarande framför allt ett sextiotalsvenska riksdalrar, däribland mångaav Melanders gåvor.

I nya lokaler sedan 1971Så har vi kommit till den tredje av deläroverkslärare som ägnade hela sittfritidsintresse åt att vårda och ut-veckla museisamlingen. Det rör sigom Gunnar Sundberg, läroverksad-junkt och erfaren numismatiker. Omatt efterträda vännen och äldre kolle-gan Hilding Rundquist sade Sund-berg själv att han accepterade förtro-endet med glädje men inte utan bä-van. Fig. 4.

Trots allt det uppslitande och trå-kiga som hade hänt var man i alla fallinne i det ”glada 1960-talet”, en tiddå till och med museivärlden fickmer resurser till sitt förfogande. Änen gång packades samlingarna nerinför iordningställande av ett nyttmyntkabinett, och Gunnar Sundberggrep sig verket an med att skapa denutställning som fortfarande visar detbästa av de cirka 40 000 föremål somnumera finns i samlingarna.

Det tog sex år innan en ny vis-ningssal stod färdig. Det krävdesgivetvis grundlig planering och bety-dande tillskott av pengar. Medan rit-ningar utarbetades av arkitekt BentJörgen Jörgensen och montrar fram-ställdes, företogs en rad andra för-beredelser. Under den långa inred-ningstiden leddes arbetet av GunnarSundberg i nära samarbete med dendåvarande ledningen och styrelsenvid Smålands museum. Goda rådlämnades av Kungl. Myntkabinettet iStockholm och ett antal privatperso-ner. Samtidigt behöll fortfarande for-mellt den gamla läroverkssamlingensin gamla kontakt med Katedralsko-lan i Växjö, som vid den här tidenersatt den gamla uttjänta och rivnaläroverksbyggnaden. Således om-nämndes fortfarande myntkabinet-tets verksamhet i skolans årsberättel-ser samtidigt som skolan också utsågrevisorer för verksamheten.

I den nya utställningen satsademan inte på massverkan utan destomer på typexemplar och på instruk-tiva texter. Det största utrymmet harägnats den svenska avdelningen, il-lustrerande nästan tusen års mynt-historia i Sverige och dess besittnin-gar, däribland 24 typer av plåtmynt.Också utländska i Sverige gångbaramynt visas, t.ex. Norges och Dan-marks under skandinaviska mynt-unionens tid, 1870-talet till 1920-ta-

let. Kungliga och enskilda medaljerhar fått sin plats, knappt 400 strängtutvalda av cirka 3 000. Den svenskasedelhistorien finns med, men ävenGrekland och Rom, minnen från Hu-seby samt Christina Nilssons vikti-gaste donationer.

Gunnar Sundberg gick ur tiden1997 efter att ha fört Wexiö gymnasiimyntkabinett fram till dess nuva-rande status. Förutom gärningen attbygga upp utställningen och hållakontakten med en lång rad donatoreroch andra tillskyndare var han ävenredaktör för Kronobergsboken 1987.Den bär titeln ”Från myntkabinetteti Växjö” och kunde tack vare Sund-bergs stora kontaktyta ges det bredainnehåll som speglar en lång rad fö-remål och händelser i den gamla in-stitutionens långa historia. Han spe-lade även en ledande roll när det

gällde att fira myntkabinettets 200-årsjubileum 1992.

Ursprungligen grundat för gymna-siet står Wexiö gymnasii myntkabi-nett fortfarande till undervisningensförfogande, även om samlingen i dagblivit en naturlig del av Smålandsmuseum. Den administrativa kopp-lingen till gymnasiet har i principupphört samtidigt som myntkabinet-tet fått behålla en från museet fri-stående status på så sätt att desssamlingar, bibliotek och arkiv hållssamman i egna lokaler.

Det numera omfattande bibliote-ket står – liksom arkivet och de ickeutställda delarna av samlingarna –till förfogande för intresserade fors-kare. Därmed är sagt att ett av demest omfattande myntkabinetten iSverige har samma tillgänglighetsom de flesta andra offentliga musei-samlingarna i landet.

❖

Denna artikel är baserad på denhistorik som utarbetades av HildingRundquist i Förteckning över Växjöhögre allmänna läroverks mynt- ochmedaljsamling (1928 -1935) ochsom i sin tur bearbetades av GunnarSundberg i uppsatsen ”Två sekler iVäxjö myntkabinetts historia”, tryckti Kronobergsboken 1987.

ULF NORDLINDSMYNTHANDEL AB

Karlavägen 46Box 5132 102 43 Stockholm

Tel 08/662 62 61 - Fax 08/661 62 13

KÖPER • SÄLJER • VÄRDERARMYNT • SEDLAR • MEDALJER

ORDNAR

Lagerlista över svenska person-medaljer och numismatisk litteratur

www.nordlindsmynt.se

LUNDS MYNTHANDELKÖPER och SÄLJER

BYTER och VÄRDERAR

MYNT och SEDLARTILLBEHÖR och LITTERATUR

GRATIS LAGERLISTA(uppge samlarområde)

Klostergatan 5, 222 22 LUNDTel och fax 046-14 43 69

e-post: siv-gunnar@swipnet.se

4. Gunnar Sundberg, föreståndare förmyntkabinettet i Växjö 1965-1997.

Foto: Bertil Olsson. Smålands museumssamlingar.

Lästips i SNT!Sundberg, G.: Silverbägare medmynt i Växjö. SNT 1984:1 s. 12-13.

– Medaljdonation till Växjö. SNT1990:1 s. 16.

Knutsson, Ch.: Wexiö gymnasiimyntkabinetts tillkomst. SNT 1992:7s. 168 -174.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 188

189SNT 8 • 2006

Våra gamla aktiebrev från 1700- och1800-talen innehåller mängder medspännande information om svensktföretagande i gamla tider, ägarna,tryckerihistoria m.m. Ofta får vi ock-så fantastiskt fina vinjettbilder påfabriksbyggnader, lokomotiv, segel-och ångfartyg, företagssymbolik ochmycket annat. Det är en sann guld-gruva för den historiskt intresserade,för den som söker nya bildmotiv tillartiklar eller helt enkelt bara tyckerom att hantera och kanske till ochmed äga något vackert.

Det är självfallet svårt att skapa entio-i-topplista över de finaste sven-ska aktiebreven, men jag misstänkeratt flera av de följande skulle kunnafå finnas med: Stenkols Grufvan Ko-nung Gustaf IV Adolph i Höganäs(1805), Ångfartyg för fart å Göthaelfoch Wenern (1821), Ridhus af Stenuti Fästnings-Bastionen GustavusMagnus i Göteborg (1824), PorlaBrunn (1826), Ortopediskt Gymnas-tiskt Institut vid Djurgårds Brunn(1827), Westindiska Handels Bola-get i Stockholm (1828), Badhus iGötheborg (1828), Skånska PrivatBanken i Ystad (1831), Wermländ-ska Provincial-Bank – Bolaget iKarlstad (1833), Bolag för Full-blodshingsten Trooper i Göteborg(1835), Wermländska Diligence-Bo-laget i Christinehamn (1836), Ång-bogserings-Rederie för Transporterpå Mälaren i Stockholm (1837), För-nyade Skånska Privat Banken i Ystad(1841), Linköpings Ångfartygs-Bo-lag (1845), Bolaget Ångfartyget Hjel-maren (1847), Bolaget för Ångbåts-farten emellan Stockholm och Wes-terås (1847) o.s.v.

Till denna grupp av vackra ochspännande värdepapper hör defini-tivt aktiebrevet som är kopplat tillLugnhamns Linne-Blekeri och Spinn-skola från 1797. Denna anläggninglåg norr om Stäket vid en vik avMälaren. På aktiebrevets vinjett servi själva blekeriet och spinneriet ibakgrunden. I stället har konstnärenFredric Akrel valt att visa fälten medlin, våder av linne utlagda på markensamt arbetande människor och frittspringande hundar. Längst bort, påbildens vänstra sida, syns ett segel-fartyg som kanske kommit för atthämta en last med linne. De stora trä-

den i förgrunden ger bilden balansoch utgör i sig själva ett dekorativtelement. Allt sammantaget blir bil-den en symbol för det pastorala ochlugna livet på landet i 1700-taletsSverige. Sedan kan denna bild varahur felaktig som helst, men det är denvi får när vi blickar mot 1700-talet.

Konstnären och gravören FredricAkrel (1748-1804) var 44 år när hanutförde vinjetten till aktiebrevet frånLugnhamn. Han hade då redan hu-vuddelen av sin rika produktion ba-kom sig. Han hade som specialitetatt vara illustratör och porträttgravör.Akrel har också gått till historiensom föreståndare vid den Åkerman-ska globverkstaden.

Nu är det avbildade aktiebrevet enblankett, men de som en gång vargiltiga hade undertecknats av bety-delsefulla personer, nämligen CarlJohan Gyllenborg som var presidentvid Vasa hovrätt, överstelöjtnantenAxel Cronhielm, bankofullmäktigeAdam Stålhammar samt krigskom-missarien Carl Gustaf Almquist. Densistnämnde var far till författaren Jo-nas Love Almquist. IW

LitteraturFranzén, B., Janson, J. B. A., Strandberg,B. & Wiséhn, I.: Svenska aktiebrev före1850. Stockholm 1991.

Indebetou, G.: Svenska aktiebrev före år1880. Stockholm 1925.

Lugnhamns Linne-Blekeri och Spinn Skola– ett utsökt vackert aktiebrev från 1797

Lugnhamns Linne-Blekeri och Spinnskola.Ett av Sveriges vackraste aktiebrev med vinjetten graverad av Fredric Akrel 1797.

Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 189

190 SNT 8 • 2006

Kvinnokamp i AmerikaÅr 1850 väckte Amalia Bloomer upp-märksamhet genom att klä sig ibyxor. Den s.k. petticoat-reformenvar en agitation mot den vanligakvinnoklädseln. Detta var ett starktställningstagande för kvinnans frigö-relseprocess och ställning i samhäl-let och fick namnet bloomerism.

I Amerika var det Elisabeth Stan-ton som påbörjade kampen för kvin-nans rätt i samhället. Kvinnokampensammanföll med kampen för slavar-nas frigörelse. Då Stanton och ettflertal andra kvinnliga abolitionisterkom till den Internationella Antisla-verikongressen i London 1840 upp-lystes de om, att de som kvinnor intehade rätt att delta i förhandlingarnautan endast kunde delta som åhörare.Eftersom dessa kvinnor arbetat minstlika hårt som männen för slaverietsavskaffande blev de naturligtvis för-bittrade.

Ur denna förbittring växte kvinno-kampen fram. Stanton bestämde sigför att göra en ”framstöt”. Tillsam-mans med Lucretia Mott ordnadehon ett offentligt ”protest- och dis-kussionsmöte” i Seneca Falls 1848.Detta blev den amerikanska kvinno-rörelsens födelse. Mrs Stanton gavrörelsen inspiration genom sin välta-lighet, men som organisatör blevSusan Anthony oerhört viktig. SusanAnthony lyckades 1854 få tre kravframlagda inför ett juridiskt utskott iNew York. Männen i utskottet lät sigdock inte imponeras av kvinnornaskamp eller petitionens sextusen un-derskrifter. Hon fick sedan upprät-telse, då USA år 1979 lät prägla ettendollarmynt med Susan Anthony’sporträtt.

År 1868 bildades National WomanSuffrage Association, kallad Natio-nal, av Stanton och Anthony. Dennasammanslutning hade en helt annaninställning till kvinnofrågan än densenare samma år av Lucy Stone ochHenry Blackwell bildade NationalAmerican Woman Suffrage Associa-tion, kallad American. Först 1890återfördes de båda rörelserna tillen gemensam The National WomanSuffrage Association (NAWSA).

Alva Vanderbilt Belmont börjadeefter sin makes död 1908 engagerasig i kvinnosaksfrågan. Hon bjöd in

Christabel Pankhurst 1914 för enföredragsturné i Förenta staterna ochöppnade sitt hem och sin portmonnäför Alice Paul och andra militantafeminister. Tillsammans med ElsaMaxwell skrev hon en suffragistope-rett, Melinda and Her Sisters, somkom upp på Waldorf-Astoria 1916.År 1921 blev hon vald till ordförandei National Women’s Party. Hon myn-tade uttrycket ”Pray to God. She willhelp you”.

Ett exempel på protest från Natio-nal Women’s Party var när kvinnorbörjade lyfta på hatten för förbipas-serande herrar.

Två viktiga grundvillkor för se-ger ansågs vara: en minoritetsgruppmed tillräckligt mod och fantasi ochen inspirerande ledare. År 1917 be-lägrade miss Alice Paul ”Vita huset”med sina medsystrar. De stod tystamed banderoller med orden: HerrPresident, vad tänker ni göra förkvinnans rösträtt?

Norsk kvinnokampI Norge bildades rösträttsorganisa-tioner på 1880-talet och segern kom1913 då norska kvinnorna fick fullrösträtt. Det är alltså flera år före desvenska systrarna. Troligen påskyn-dade effekterna av unionsupplösnin-gen 1905 regeringens beslut.

Katti Anker Møller (1868-1945)är ansedd som den främsta kvin-nosakskvinnan i Norge, men det ärframförallt för sina insatser för sexu-alupplysningen och abortfrågan somhon är känd.

Kvinnans självklara platsDen första svenska förespråkaren förkvinnorna var poeten Hedvig Char-lotta Nordenflycht (1718-1783). Honskrev:

Du föds med vett och drift,med känsla och begär

och kvinnan liksom man fullkomligmänska är.

Vad kvinnor gjort för kvinnor (2)”Pray to God. She will help you”Av Eva Wiséhn

En annan tidig förespråkare för kvin-nans friare ställning i Sverige varFredrika Bremer (1801-1865). Honanvände sig av sin författartalang föratt peka på orättvisor och bristandejämlikhet mellan könen och männi-skor i allmänhet. Framförallt vändehon sig emot mannens oinskränktahusbondevälde. Genom boken Hertha,som utkom 1856, sammanfattar honsin kamp för kvinnan och hennes rättatt utvecklas och ta eget ansvar försitt liv.

Även Emily Flygare-Carlén (1807-1892) hör till föregångskvinnorna.Hon var en av förra århundradets

11. Susan Anthony på ett amerikanskt1-dollarmynt från 1979.

13. Hedvig Charlotta Nordenflycht.Medalj utförd av Elsie Dahlberg 1979-1980. Brons, 40 mm. KMK 100 848:4.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 190

191SNT 8 • 2006

mest lästa och översatta författarin-nor som i senare tid omvärderats urett feministiskt perspektiv.

Även i Sverige fördes en starkrösträttskamp1. Kvinnans plats an-sågs vara i hemmet. Hon hade ansvarför barnen och hemmets skötsel.Ogifta kvinnor kunde möjligen fåarbeta som tvätterskor eller tjänste-folk. Kvinnor med borgerlig upp-fostran kunde kanske bli lärarinnoreller kontorister. Gifte kvinnan sigblev hon omyndig och kunde ome-delbart avskedas. Kvinnor med barnfick överhuvudtaget inte anställning.

”Kvinnan kan, om hon vill, medframgång täfla med mannen”Vissa reformer genomfördes under1800-talets senare hälft, som t.ex.1845 då lika arvsrätt infördes, 1846

då kvinnan fick näringsfrihet och1858 då hon blev myndig vid 25års ålder. År 1870 kunde den förstasvenska kvinnan avlägga studentexa-men och studera vid universiteten.

Vid universitet i Uppsala var underhela 1870-talet aldrig mer än fyrakvinnliga studenter inskrivna per ter-min. Studentskorna hade emellertidinte rätt att bära studentmössan, denvar förbehållen de manliga studen-terna. På valborgsmässoafton 1892ägde en slags feministisk demonstra-tion rum i Uppsala, då sju av med-lemmarna i Uppsala kvinnliga stu-dentförening bar den vita mössanoffentligt.

Ellen Fries (1855-1900) var denförsta kvinnan som disputerade vidUppsala universitet, 1883, och Karo-lina Widerström (1856-1949) blev1888 Sveriges första legitimeradepraktiserande kvinnliga läkare. Ovananvända citat kommer från KarolinaWiderström.

År 1859 grundade Sofi Adlerspar-re (1823-1895) tillsammans med Ro-salie Olivecrona (1823-1898), föddRoos, den första kvinnotidskriften,Tidskrift för hemmet, sedermera Dag-ny. Tidskriften fick stor betydelse.

År 1873 grundade Anna Retzius(1841-1924) den första svenska kvin-nosaksförening Föreningen för giftkvinnas eganderätt (FFGKÄ). Enannan föregångskvinna var EllenAnckarsvärd (1833-1898). Hon spe-lade en betydande roll för arbetetmed kvinnosaken. I många år var honsekreterare i FFGKÄ. År 1874 varhon en av initiativtagarna till Hand-arbetets Vänner och ordförande ikommittén för de svenska kvinnor-nas deltagande i Chicago-utställnin-gen 1893. År 1896 gick FFGKÄ ihopmed det år 1884 bildade Fredrika-Bremer-förbundet (FBF). �

15. Sophie Adlersparre av Erik Lindberg 1905. Silver, 51 mm. Finns även i brons. KMK 12 671:48.

14. Fredrika Bremer av Adolf Lindberg.Silver, 31 mm. KMK 101 189.

12. Två medlemmar av National Women’s Party lyfter på hatten för jämställdheten,Washington DC 1925. Repro ur Beauty Queens. A playful History.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 191

192 SNT 8 • 2006

År 1895 framträdde Kata Dal-ström (1858-1923) på Reymershol-mes yllefabrik agiterande för att dearbetande kvinnorna skulle slåss fören mer jämställd lönepolitik. Det varhennes första framträdande. Hennespropagerande låg nära suffragetter-nas militanta metoder med hunger-strejk och demonstrationer.

Sverige Landsföreningenför kvinnans politiska rösträtt Då ett förslag 1902 hade lagts framom att gifta män skulle ha två röster,eftersom mannen samtidigt ansågsrepresenterade hustrun, kom en ome-delbar reaktion från kvinnosakskvin-norna.

Kvinnosakskvinnor arbetade ochagiterade för kvinnosaken men möt-tes länge av hån och ringaktning. Ensärskild organisation med målet attge kvinnor rösträtt bildades. Initiati-vet kom från det politiskt obundnaFredrika Bremer-förbundet, grundatgenom Sofi Adlersparre år 1884, ochfrån Stockholms Allmänna kvinno-klubb, grundad 1898. Det ena varborgerligt orienterat och det andrasocialdemokratiskt. I denna frågagick kvinnor ihop över de politiskagränserna.

Samma år som WSPU grundades,1903, bildades i Sverige Landsföre-ningen för kvinnans politiska röst-rätt, LKPR. Det var en gren av In-ternational woman suffrage alliance(Internationella kvinnorättsalliansen)

med mål som rösträtt och valbarhet.Föreningen tog dock avstånd från suf-fragetternas militanta aktioner. Manhade möten, medborgarkurser ochgav ut informationsskrifter, skrevpamfletter och uppvaktade regeringoch riksdag. Föreningens motto var:”Vi kunna aldrig göra så mycket fören stor sak som en stor sak kan göraför oss.”

Ordförande i föreningen var bl.a.Anna Whitlock, Lydia Wahlström,Signe Bergman och Karolina Wider-ström. De ledde och samordnade för-

eningens aktionerna för kvinnansrösträtt. Som vice ordförande resteAnn Margret Holmgren (1850-1940)runt i Sverige åren 1902-1906 ochbildade lokalföreningar. KonstnärenC. J. Eldh förevigade Ann MargretHolmberg på en medalj 1930. År1908 hade föreningen 10 000 med-lemmar och ca 120 lokalföreningar.Den svenska rörelsens organ varDagny som 1913 döptes om tillHertha. Från 1912 gav de ut skriftenRösträtt för kvinnor.

En mycket viktig förkämpe av kvin-nosaksfrågan var Anna Lindhagen(1870-1941). Hon var barnavårdsin-spektör i Stockholm och samtidigtpolitiskt engagerad för socialdemo-kraterna. I sen tid blev Anna Lindha-gen hedrad med en medalj utförd avKerstin Kjellberg-Jakobsson 1974.

Anna Lindhagens bror, politikernCarl Lindhagen, tog upp frågan omkvinnans situation i riksdagen. Detblev en livlig debatt men ingen änd-ring i lagstiftningen.

18. Ann Margret Holmgren av C. J. Eldh 1930. Plakett, 46x66 mm, brons. KMK 19 568.

17. Anna Hierta-Retzius av ErikLindberg 1926. Silver. 31 mm. Utgivenav Kungl. Svenska Akademiens Hierta-

Retzius-stiftelse.

16. Sophie Adlersparre av Ivar Johnsson 1924. Belöningsmedalj i brons,31 mm, försedd med grönt band.

Medaljen utgiven av Handarbetets vänner. KMK 22 413:3g.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 192

193SNT 8 • 2006

Elin Wägner (1882-1949) var jour-nalist och författare som genom sinatvå första romaner Norrtullsligan(1908) och Pennskaftet (1910) slogett slag för rösträttsfrågan och kvin-nornas självständighet i ett moderntsamhälle. Hon deltog aktivt i kampenför kvinnlig rösträtt.

Även Selma Lagerlöf (1858-1940)var starkt samhällsengagerad ochgav offentligt uttryck för detta. Denviktigaste frågan för henne var denkvinnliga rösträtten. År 1906 skrev

hon en rösträttspetition och vid denVI:te Världskongressen för kvinnansrösträtt som avhölls i Stockholm den12-17 juni 1911 höll hon ett upp-märksammat anförande i rösträttsfrå-gan.2 Till kongressen kom 1200 del-tagare från tjugo olika nationer. Denmest betydelsefulla gästen var ameri-kanskan Carrie Chapman Catt, kal-lad hela världens rösträttskvinnorsokrönta drottning. Chapman Cattgrundade The International WomenSuffrage Alliance. Den internationel-

la föreningen gav ut en tidskrift, JusSuffragii, och vid kongresserna an-vändes ett särskilt framtaget märke.Det delades också ut medaljer tillförtjänta kvinnor. Föreningen finnsän idag, under namnet InternationalAlliance of Women, och användersamma logotyp.

Men kampen gick långsamt fram-åt och var starkt känsloladdad medmånga hätska utfall både från ochmot kvinnor. Vid en landsomfattandepetition 1913 fick man in 350 000

�

21. Selma Lagerlöf av Maurice Delannoy 1968. Brons, 68 mm. KMK 103 081.

19. Anna Lindhagen, en av den svenska kvinnorörelsens mest betydande personer.Medalj av Kerstin Kjellberg-Jakobsson 1974. Ensidig,

136 mm, brons. Skala 1:2. KMK 30 136.

20. Vykort 1911 med uppmaning att gekvinnor rösträtt.

I fonden ses Riksdagshuset.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 193

194 SNT 8 • 2006

namnunderskrifter. Rösträttsrörelsengav ut ett stort kampanjmaterial, bl.a.ett Rösträttsspel.

Selma Lagerlöf har avporträtte-rats på flera medaljer, men aldrig pågrund av sin kamp för kvinnlig röst-rätt. Det är hennes författarskap somhyllats. Inte bara svenskar har hedrathennes minne. Hon har varit mycketuppskattad även utomlands. Medal-jen här intill är utförd av fransman-nen Maurice Delannoy.

När rösträttsreformen infördes 1919-1921 innebar den ett genombrott fördemokratin i Sverige. Vid riksdags-valet 1921 valdes föregångskvinnor-na Elisabeth Tamm, Nelly Thüring,Bertha Wellin och Agda Östlund in iandra kammaren och Kerstin Hessel-gren i första kammaren.

I och med reformen 1919 fick allasvenska medborgare, kvinnor ochmän, allmän rösträtt till andra kam-maren. Undantagna var omyndigför-klarade, personer i konkurs och desom hade fattigunderstöd. Rösträtts-åldern blev 23 år och alla med röst-rätt kunde väljas in i riksdagen. Överen natt ökade antalet väljare införriksdagsvalet från 1,2 miljoner tillnära 3,2 miljoner.

I och med beslutet om allmän röst-rätt upplöstes LKPR år 1921. De ha-de uppnått sitt främsta mål, rösträttför kvinnor.

Noter1 Också männen kämpade för rösträtt för

alla män. Allmän rösträtt för män komförst 1909.

2 Till kongressen skapades ett sällskaps-spel om vägen till allmän rösträtt.

LitteraturClayhills, H.: Kvinnohistorisk uppslags-bok. Värnamo 1991.Elgenstierna, G.: Svenska adelns ättartav-lor. Stockholm 1925-1934.Nationalencyklopedien. Diverse artiklar,t.ex. om Anna Lindhagen, Elin Wägner;kvinnlig rösträtt. Nordisk familjebok. Artiklar om Kvinno-rörelsen; Landsföreningen för kvinnanspolitiska rösträtt; Olivecrona; Suffragett.Stockholm 1918.Ullman, M.: Kvinnliga pionjärer verk-samma i Sverige. Mariehamn 2004.Wedbergs klippsamling 1911. KMK.Östholm, H.: Akademiska sekel. Uppsala2003.

Internetwww.regeringen.se 2004-09-22www.ub.gu.se/kvinn/digtid/032006-07-07

HB MYNT & MEDALJERSSvveeaavvääggeenn 9966

Box 19507S-104 32 Stockholm 19

T- Rådmansgatan (uppgång Handelshögskolan)

� + fax 08-673 34 23

Svenska och utländska mynt, sedlar och ordnar,militaria och nålmärken, medaljer

Öppet: vard. 11-17, fred. 11-15, lörd. 11-14

MYNT- &FRIMÄRKSTILLBEHÖR

till lågpris

HF FRIMÄRKENTrålvägen 6, 434 92 Vallda

Tel. 0300 - 281 25, Fax 282 25

www.hffrimarken.com • info@hffrimarken.com

22. Logotyp för International Women’sAlliance, Jus Suffragii.

23. Mötesmärke vid det stora internatio-nella kvinnorättsmötet i Stockholm 1911.

24. Rösträttsspelet.

Foto: Gabriel Hildebrand om inget annat angivits.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 194

195SNT 8 • 2006

”Den nya carolinskatiden” under Karl XVBenämningen karolin (även carolin)på mynt har använts som begrepp förolika valörer under 1600-1800-talen.Det svenska guldmyntet om 10 fran-ska francs, som utgavs enligt latinskamyntunionens bestämmelser 1868-1872 under den folkkäre kung KarlXV, kallades också carolin. Dennanya valör tillkom 1868 på initiativ avEnskilda Bankens grundare, A. O.Wallenberg (1816-1886), i den gam-la ståndsriksdagen och var i självaverket ett internationellt gångbartmynt med ett innehåll av 2,90 g rentguld. Riksbanken bestämde utväx-lingspriset till 720 öre riksmynt (7riksdaler 20 öre) och inväxlingsprisettill 715 öre riksmynt.

Nedanstående vers publicerades istockholmspressen 1868 av signatu-ren ”Loke”. I dikten förekommernamnet ”Lea”, vilket syftar på me-daljgravören vid Kungl. Myntverket,Lea Ahlborn (1826 -1897). Hon ut-förde kungens porträtt på mynten,som är samma bild som på dukater-na och riksdalerna från denna tid.Att ”Lea sken” betyder att det ny-präglade guldmyntet lyste av stäm-pelglans. MGL

Karl XV kommer åkande nedför Slottsbacken i en släde som dras av två hästar 1868,samma år som den första svenska carolinen gavs ut. Till vänster ser man den byggnad

som numera inhyser bl.a. Kungl. Myntkabinettet. Teckning av Gustaf Broling, född1831, son till kopparstickaren och föreståndaren för Riksbankens sedeltryckeri Carl

Abraham Broling. Gustaf Broling var verksam som illustratör i flera svenska ochutländska tidningar. Se även omslagsbilden.

Strandbergs Mynt&

Aktiesamlaren ABköper och säljer

Mynt, sedlar, ordnar, medaljer, aktiebreväldre handlingar m.m.

charta sigillata, fornsaker m.m.

Se vår hemsidawww.aktiesamlaren-bjb.se

Arsenalsgatan 6, Box 7377, 103 91 StockholmTel: 08-611 01 10, Fax: 08-611 32 95

SELINS MYNTHANDEL ABMynt sedlar medaljer

ordnar nålmärken

ÖppettiderVardagar 10.00 – 18.00Lördagar 10.00 – 14.00Regeringsgatan 6111 53 StockholmTel. 08-411 50 81 Fax. 08-411 52 23

Svenska och skandinaviska myntoch sedlar.

Stor sortering av utländskajubileumsmynt, årsset samt småmynt.Euro-utgåvor, polletter och medaljer.

Prislistor gratis.�

NORRTÄLJE MYNTHANDELBox 4, 761 21 Norrtälje

Tel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56INTERNETADRESS:

http://www.nmh-mynt.a.se

Guld!Den nya tiden är mig kär,den nya Carolinska tiden;ty gyllne blir nu jemt liqviden;och Sverige rikt som Peru är.

Snart ligger här i Nordanlandenblott guld, blott guld på folk ihanden,och blanka Caroliner gå,i stora massor, som förslå,i folkets fickor upp och neder.Med lystnad tänker jag på eder,I gäster från en bättre verld;o, ställen fort till mig er färd!

En af de nya Carolinerjag egde i dess första dar;i börsen låg han ensam qvar,en liten Flensburg bland ruiner.

Med Kungens bild af Lea skenden enda tröst, som då jag hade,och klangen af min guldslant sade:”hvad du är för en lycklig en!”

Väl var han liten, just en trogenbild af den lilla ”öringen”,men mycket mera fin än den,ty, Wallenberg i ljuset drog’en.

1 carolin, eller 10 franska francs, utgi-ven åren 1868-1872 under Karl XV:sregering. Myntet motsvarade sammamynt inom den latinska myntunionen.Överst på frånsidan ses texten 9/10

FINT med vilket menas 900 tusendelarfint guld. Initialerna L. A. längst ner pååtsidan anger gravören Lea Ahlborn.

Se också omslagsbilden. Foto: G. Hildebrand, KMK.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 195

196 SNT 8 • 2006

Strax före jul år 1935 anlände ettbrev från Förenta Staterna tilldoktor Axel Wahlstedt i Stock-

holm. Redan när brevet öppnadeskunde Wahlstedt se att avsändarenvar en av sångerskan Jenny Lindsbeundrare. Brevhuvudet var prytt medett porträtt över Jenny Lind. Avsän-darens namn är utskrivet med versa-ler: ”RAGNAR L. CEDERLUND /548 Provident Avenue / Winnetka.Numismatist and Collector of JennyLindiana”. På brevet står även, myc-ket noggrant, att Cederlund var med-lem i: The American NumismaticAssociation; Svenska Numismatis-ka Föreningen; Norsk NumismatiskForening; Københavns NumismatiskForening och Chicago Coin Club.Med andra ord en man med en or-dentlig knytning till ämnet numis-matik.

Under en period var Cederlundvice ordförande i American Numis-matic Association. Han skriver tillWahlstedt med anledning av en frågasom Wahlstedt ställt angående enmedalj som en svensk sjöman erhål-lit från Förenta Staterna. Självfalletpassar Wahlstedt på att ställa ytterli-gare frågor samtidigt som han villveta något om Cederlunds medalj-samling. Cederlund svarar på godsvenska, men här och där har eng-elska ord smugit sig in i texten ellerfelstavningar. Brevet är daterat den11 december 1935 och lyder:

Herr Wahlstedt,Edert ärade brev av den 22 Nov. harkommit mig tillhanda. Så även edertbrev sent mig från Herr Thorson iOmaha. Ett par dagar efter jag hademotagit Thorsons brev, satte jag migi förbindelse med U.S. Navy Dept:och med Direktören för U.S. Mynt-verk i Philadelphia angående denspeciala medaljen vilken skulle varitutdelad till officerare och manskappå Kryssaren Baltimore 1890 då denöverförde till Sverige kvarlevorna avden store uppfinnaren John Ericsson.Från Navy Dept: erhöll äntligen ef-ter en lång väntan ett svar, nämligenden, att inget rekord för en utdelningav en sådan medalj fines i Arkivet avU.S. Navy Dept: for år 1890. FrånDirektören på U.S. Myntverk har jagävenledes erhållet föllgande svar, att

någon sådan medalj, eller stansarför sådan har aldrig graverats påU.S. Myntverk. Jag har ävenledesförhört mig med ett par samlare avU.S. militärmedaljer, men utan resul-tat. De och jag själv äro av den över-tygelsen, att denna medalj existerarej, och historien om dess tillkomst ärnog som man säger bara prat.

Angående Mr. John F. Winslowvars bild förekommer på den därJohn Ericsson Plaquetten illustreradi ”The Numismatist” 1926 på sidan280 så har jag från goda källor fun-nit ut att han härstammar ej frånnågon svensk släkt.

Medaljen gjord av J. E. Fraseröver en person vid namn David Bar-nard Ericson, har jag tyvärr intelyckats utforska något om, jag harförsökt från ett par samlare i de östrastaterna att få reda på Frasers adr:men så tillsvida har jag ej lyckats,och inte vet jag någon som harmedaljen i fråga.

Några medaljer av vikt, i min sam-ling finnes ej som inte äro förut om-talade eller beskrivna i S. N. M. elleri Hildebrand. Visserligen har jag 12medaljer av Greta Garbo som Drott-ning Christina, med dessa 12 äroalla slagna med samma stans, ändastde äro slagna i olika metaller ocholika former – runda och fyrkanti-ga. Ett par avtryck medföllger här ibrevet. Av den runda medaljen finnesett expl: i Kungl. Mynt Kabin: ettannat expl: har jag skänkt min vänGrosshandl: Carl Holmberg.

En annan medalj i min samlingär slagen här i Chicago år 1893på världsutställningen av ”AmericanUnion of Swedish Singers”. Bildenpå framsidan är Herr John Örten-gren då varande sångledare för kö-ren, frånsidan är den svenska pavill-jongen på utställningen. Sedan Ör-tengren lämnat Amerika och komhem till Stockholm, var han kassörvid den Kungl. Operan för en del år,om jag ej är misstagen avled han iStockholm just för ett par år sedan.Medaljen är slagen i aluminium ochär ej beskriven i någon bok i Sverige.Ett avtryck medföllger.

Vidare har jag en annan medalj avKarl von Linné denna medalj är be-skriven i S. N. M. XVII sid 256 -14ända skillnad att min är slagen i

mässing och är 10 m.m. tjock. Ettavtryck medföljer.

Vid sidan om dessa ovan omtaladehar jag även i min Jenny Lindianasamling, åtta stycken medaljer ochplaquetter av Jenny Lind som ej ärobeskrivna i S. N. M. ej häller i någonannan bok utgiven, och vid sidan omdessa i min samling vet jag av 3 eller4 stycken i andra samlingar här.

Själv har jag hållit på för en tidmed skrivandet av en bok på eng-elska språket över dessa Jenny LindMedaljer – Plaquetter och Jettons,och om allt går väl så kommer nogdenna bok att utgivas någon gångnästa år.

Ja i det fulla hela så är ju inne-hållet av detta brev av ringa hjälp tilleder, men det är som man säger jaginget nu brår mitt samvete, jag harändå svarat på edert vänliga brevoch gjort så godt jag kunnat göra. Iframtiden om så skulle vara, vill jagmed nöje stå till tjänst om det ärnågot som jag kan hjälpa med. Kanomnämna redan nu, att en ny JennyLind plaquet kommer snart att ut-släppas här, stansen för nämnda gra-veras av en artist och medaljgravörhär i Chicago. Om Herr Wahlstedt ärintresserad för en av dessa skall jagnog passa på att få tag i en, ändastett fåtal av dessa plaquetter kommeratt bli slagna.Wishing you a merry Christmas anda Happy New Year.Med utmärkt HögaktningRagnar Cederlund

I brevet får vi veta att Cederlund pla-nerar utgivandet av en bok om me-daljer m.m. som avbildar Jenny Lind.Om han verkligen blev färdig medboken har inte författaren till dennaartikel kunnat verifiera. Cederlundskrev emellertid en kort artikel iämnet som döpts till ”Jenny Lindmedals and jetons” i NumismaticScrapbook Magazine, vol. 7, 1941,s. 297, 389-390. Då fanns redan se-dan tjugo år den lilla skriften av Leo-nidas Westervelt: ”The Jenny LindMedals and Tokens” som ingår iserien Numismatic Notes and Mo-nographs No. 5, New York 1921.

Ragnar Cederlund lämnar i sittbrev olika uppgifter om medaljermed svensk anknytning. Detta gör

Ett brev från den svensk-amerikanske mynt-samlaren Ragnar L. CederlundAv Ian Wishén

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 196

197SNT 8 • 2006

han för att hjälpa Wahlstedt i dennesefterforskningar om svenska person-medaljer. Annars var Cederlund mestintresserad av mynt och i synnerhetsvenska mynt. Det finns en maskin-skriven förteckning (flera originalex-emplar finns hos olika ägare) överCederlunds rikhaltiga myntsamling.Förteckningen är skriven i septem-ber 1947 av Mrs Anny T. Cederlund,Chicago. En stor del av de svenskamynten såldes på Central States Nu-mismatic Society, 1953 ConventionSale (1 och 2 maj 1953 i Chicago),Långt senare anländer ett brev tillKungl. Myntkabinettet. Brevet kom-mer från Mrs Anny T. Cederlund,505 ½ W. Riggin Street, MontereyPark, California 91754, U.S.A. Bre-vet är daterat 11 april 1968:

I shall be coming to visit Sweden inseveral weeks. With me I shall bebringing some Swedish coins andreferences which I hope to sell while

I am there. Included will be eight (8)plate coins as follows:

1 daler s.m. 1650, 1658, 1662.2 daler s.m. 1712, 1716, 1717, 1719.4 daler s.m. 1720.

Also, I have some silver coins, anumber of which are proofs. Thereare several series of 1, 2 and 5 orecopper coins plus a few steel coins.The reference books and magazinesare quite extensive and in excellentcondition. Finally, I have miscellane-ous medals, tokens, ortugs, etc.

Ett svar avgick från Kungl. Myntka-binettet (skrivet av Lillemor Lund-ström) den 18 april 1968:

Dear Mrs Cederlund,Dr Rasmusson has received your let-ter of the 11th April, and thanks youfor your offer. He is specially inte-rested in seeing the following coins:

1 daler s.m. 1650, 1658, 1662; 2daler s.m. 1752. It is possible thatone or more of these coins could beof interest to the Coin Cabinet.

Någon affär mellan Kungl. Myntka-binettet och Mrs Cederlund kom ald-rig till stånd. Möjligen var det så atthon sålde allt till Hirsch Mynthandeli Stockholm. Anny Cederlund lär haavlidit vid mitten av 1970-talet.

Förutom artikeln om medaljer överJenny Lind har Ragnar L. Cederlundskrivit ytterligare ett antal smärreartiklar – alla om mynt. Här förteck-nas de artiklar som artikelförfattarenkänner till:

French ecus counter-marked for Swit-zerland. Numismatic Scrapbook Ma-gazine, vol. 4, 1934, s. 489 - 491.Minting of Russian 5 kopecks atAvesta mint in Sweden, 1788. Nu-mismatic Scrapbook, vol. 4, 1938, s.121-123.National Spain’s first coin issue. Nu-mismatic Scrapbook, vol. 4, 1938, s.458.The Necessity Coins of Wismar1715. The Numismatist, 1940, s. 233-238.The Siege Coins of Christianstad.The Numismatist 1934, s. 93-99.The Siege Coins of Landau, 1702and 1713. The Numismatist 1936,s. 3-9.The Siege Coins of Rome 1849. TheNumismatist 1932, s. 430-431.The Siege Coins of Zamose 1813.The Numismatist 1938, s. 1040-1042.

Otryckta källorBrev från Ragnar L. Cederlund, Chicagotill Axel Wahlstedt, Stockholm, 11 de-cember 1935. I kapsel innehållande AxelWahlstedts korrespondens. Antikvarisktopografiskt arkiv (ATA), Stockholm.Brev från Mrs Anny T. Cederlund, Mon-terey Park, California till Kungl. Myntka-binettet, Stockholm, 11 april 1968. I kap-sel innehållande utländsk korrespondens(bokstaven C) med Kungl. Myntkabinet-tet, ATA.Kopia av svar från Kungl. Myntkabinettet(Lillemor Lundström) till Mrs Anny T.Cederlund, Monterey Park, California, 18april 1968. I kapsel innehållande utländskkorrespondens (bokstaven C) med Kungl.Myntkabinettet, ATA.

Tryckta källor och litteraturWiséhn, I.: Ett antal numismatiskt intres-santa brev skrivna av Robert RobertsonGrönvall. Nordisk Numismatisk UnionsMedlemsblad 2004 nr 1, s. 3-19.

Westervelt, L.: The Jenny Lind Medalsand Tokens. Numismatic Notes and Mo-nographs No. 5, New York 1921.

Första sidan av ett brev skrivet av svensk-amerikanen och myntsamlaren Ragnar L.Cederlund till Axel Wahlstedt i Stockholm den 11 december 1935.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 197

198 SNT 8 • 2006

Erik Lindbergs fondÅrets stipendium ur Stiftelsen Erik Lind-bergs Fond föreslogs av dess nämnd blitilldelat konstnären Peter Linde i Saltsjö-baden som belöning för hans förnämligaporträttkonst på de medaljer han utfört.

En del av årets avkastning föreslogs blireserverad för kommande års resestipen-dier till FIDEM:s internationella utställ-ning av modern medaljkonst i ColoradoSprings, USA. Kungl. Akademiens förDe Fria Konsterna beslutade i enlighetmed nämndens förslag.

Den som inte fått meddelanden omFIDEM:s kongress och utställning i sep-tember 2007 kan vända sig till Kungl.Myntkabinettet, Box 5428, 114 84 Stock-holm, tel.: 08-5195 5300 (L. O. Lager-qvist eller Marie-Astrid Voisin efterfrå-gas),fax 08- 411 22 14, ellere-post: info@myntkabinettet.se LLt

Nordisk NumismatiskÅrsskrift 2000 -2002Den senaste volymen av NNÅ har nuutkommit. Den bygger på föredragen fråndet Sjätte Nordiska Numismatiska Sym-posiet som hölls i Nationalmuseet i Kö-penhamn den 23-24 november 2001.Syftet med dessa återkommande sympo-sier är att samla nordiska numismatikerfrån universitet och museer samt studen-ter med numismatik som ämne. Sympo-sierna har hållits sedan 1993, och vidvarje tillfälle diskuteras ett specifikt ämneinom numismatiken. Denna gång gälldedet ensamfunna mynt – Single Finds: theNordic Perspective.

Horsnæs, H. W. (Danmark): Roman bron-ze coins in Barbaricum. Denmark as acase study. Sid. 53-99.

Horsnæs, H. W. (Danmark): Many coinsfrom one site. Towards a method to distin-guish between single finds and hoards indetector material. Sid. 100-108.

Metcalf, M. (England): Single finds ofWodan/monster sceattas in England andtheir interpretation for monetary history.Sid. 109-148.

Feveile, C. (Danmark): The coins from8 th-9 th centuries Ribe – survey and status2001. Sid. 149-162.

Williams, G. (England): Monetary eco-nomy in Viking-Age Scotland in the lightof single finds. Sid. 163-172.

Aarsleff: E. (Danmark): Single finds ofViking-Age coins at Kirke Hyllinge andVester-Egesborg (Sealand, Denmark) –some preliminary considerations on coinuse. Sid 173-189.

Jørgensen, L. (Danmark): Tracking downthe aristocracy – Distribution patterns andcoin use at the Viking manor and marketat Lake Tissø, Denmark. Sid. 190-207.

Kilger, Ch. (Norge): Coin finds and theidea of monetary space. Sid. 208-227.

Moesgaard, J. Ch. (Danmark): Singlefinds as evidence for coin circulation inthe Middle Ages – status and perspecti-ves. Sid. 228-275.

Jonsson, K. (Sverige): The early coinageof king Magnus Eriksson in Norway andSweden and a possible coinage by theduchess Ingeborg. Sid. 276-303.

Sortland, S. (Norge): An analysis of thecoin finds from the church at Mære. Pre-liminary results. Sid. 304-318.

Poulsen, B. (Danmark): A Monetary Con-traction in Late Medieval Denmark? Sid.319-334.

Andersen, L. Brorson (Danmark): Pre-servation of Bronze Artefacts in Soil.Some preliminary results from the project“The Agrarian Landscape in Denmark”.Sid. 335-345.

Matthiesen, H. (Danmark): The effects ofsoil type on corrosion of archaeologicalcoins. Sid. 345-356.

Boken, liksom tidigare årgångar, säljs iKungl. Myntkabinettets butik, Slotts-backen 6, Stockholm, men kan ocksårekvireras från Den kgl. Mønt- og Me-daillesamling, Nationalmuseet, Frederiks-holms Kanal 12, DK-1220 Köpenhamn.Pris i butiken för denna senaste volym är310 SEK. För övriga volymer kontaktabutiken, tel. 08-5195 5304. MGL

Nytt om böcker – recensioner

Redaktörer har varit Helle W. Horsnæsoch Jens Christian Moesgaard från Na-tionalmuseet i Köpenhamn. Artiklarna ärskrivna på engelska och tyska men har ensammanfattning på ett nordiskt språk. Deflesta artiklar har också omfattande fynd-kataloger och litteraturreferenser. Här föl-jer innehållet i NNÅ 2000 - 2002:

Horsnæs, H. W., Moesgaard, J. Ch. (Dan-mark): Foreword. Sid. 5-8.

Christiansen, E. (Danmark): Single Finds.The case of Roman Egypt. Sid. 9-24.

Korthauer, C. (Danmark): Jenseits desLimes: Einzelfunde römischer Münzen inNorddeutschland und Dänemark. Sid. 25-43.

Lind, L. (Sverige): Roman denarii foundon Gotland: single finds. Sid. 44-52.

Personalia

En av Peter Lindes senare medaljer ärdenna över hovmannen, diplomaten ochbankofullmäktige Johan Ekeblad, slagen

2003 för Svenska Akademien.Silver. Kungl. Myntkabinettet.

Foto: Gabriel Hildebrand.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 198

199SNT 8 • 2006

En svensk armémedalj– med engelsk textVid besök i Skövde för att fira Ska-raborgs regementes 375-årsjubileumden 30 september 2006 erhöll H MKonungen en 40 mm bronsmedalj,vars utseende framgår av bilden. Denhar som synes ingenting med jubileetatt göra och enligt ena sidans kom-mandotecken är den utgiven av gene-ralinspektören för armén, vilket visatsig vara fallet.

Texten är helt på engelska och ar-méns slagord ”One Way to flexibleOperations” syftar på det svenskaförsvarets nya uppgifter efter ned-rustningen, insatser utomlands, helsti FN:s tjänst. Tillverkarsignatur sak-nas. Genom vänlig hjälp av ChristianBraunstein vid Statens försvarshis-toriska museer och major RobertAlmström vid arméns högkvarter kandet meddelas, att den slagits av Com-pany Line AB i Luleå, som kallar sinprodukt ”coin”.

Medaljens utformning har tagitsfram vid arméavdelningen och inteav någon enskild konstnär. Man haranvänt fastställda symboler. Uppla-gan är enligt Almström ”i principobegränsad då vi beställer mer efterbehov”. Han säger också, att ”texten

är på engelska på grund av att dendelas ut minst lika ofta utomlandssom i Sverige.” Detta sker ”vid sär-skilda tillfällen till individer som A Isjälv väljer ut i syfte att ge beröm el-ler ett minne”. I detta aktuella fallfår vi anta att det var det senare somvar avsikten. För den korrekta her-aldiska beskrivningen nedan tackasstatsheraldikern Henrik Klackenberg.

Åtsida: Arméinspektörens komman-dotecken, inom två rektanglar medgemensam mittlinje två korslagdakommandostavar och två korslagdasvärd.

Frånsida: SWEDISH ARMED FOR-CES nedsänkt upptill medsols på ett

band, därunder utmed bandet SWE-DISH ARMY följt av One Way/toFlexible/Operations. Därunder kors-lagda gevär och korslagda sablar (in-fanteriet och kavalleriet) samt längskanten nedtill och motsols infante-riets symboler: pansrad arm (pansar-trupperna); lågande granat (artille-riet), vingad, lågande granat (luftvär-net), femhörning lagd över korslagdayxor och ett stolpvis ställt svärd(ingenjörstrupperna), stolpvis ställtsvärd omgivet av en blixt (signal-trupperna), fyrekrat kärrhjul lagtöver korsade svärd (trängtrupperna)och kugghjul (tekniska kåren).

Rand: Slät. LLt

Ny medalj

Medalj utgiven 2006 av den svenske arméinspektören (A I).Brons, diam. 40 mm. Tillverkad i Luleå (osignerad). H M Konungens samling.

Foto: Gabriel Hildebrand.

Stockstraff förbortsnappaddubbelslant vid juletidNär fattighjonet Anders Sparrlundmed förtroendeuppdraget som kyr-kovaktmästare vid Sabbatsbergs fat-tigkyrka en söndag vid jultid 1770inte kunde hålla fingrarna borta frånden just insamlade kollekten utanstal en dubbelslant (= 2 öre silver-mynt eller 6 öre kopparmynt) anadehan inte riktigt följderna av sitt hand-lande. Han blev av med jobbet, annatvar väl inte att vänta, men han blevockså premiärlejon i en för just dettaändamål nyuppsatt straffstock vidkyrkans ingång.

Om denna händelse skriver AxelMårten Rosenström, syssloman vidSabbatsbergs fattighus, i sin Historiköfver Sabbatsbergs Fattighus 1752-1896, där han citerar ett protokoll avden 9 januari 1771:

… att Söndagen för sidstledne Juhlehögtid har befunnits, det Kyrckjo-

wacktaren vid Sabbatsberg, AndersSparrlund, som tillika är på Fattig-huset i sahlen N:o 3 intagen, bort-snappat utur bäckenet vid Kyrkjodörren, en dubbel slant eller 6 öreKopparmynt, hvilka på efterfråganblifvit ditlagda af vinhandl. HerrSelle. Sparrlund Inkallades samt påtillfrågan, ärkjände genast, altsam-mans; men anhöll derjemte om guns-tig tillgift, denna gången.

Alltså skall Sparrlund i anledninghäraf genast endtledigas ifrån sinhittills innehafda Kyrckjo-wacktare-beställning vid Sabbatsberg; Samthvad egenteligen straffet det begång-na brottet angår, så pröfvar Directio-nen skjäligit, det vid Fattighuset skallgenast ett stockstraff inrättas, attnyttjas för de oregjerliga och illa sin-nade Fattighushjon, hvaruppå sam-ma stock, efter dess förfärdigande,skall af Sparrlund komma för dettadess föröfvade snatteri, invigas un-der en Allmän Gudstjenststid honomtill ett välförtjent straff och andromtill varnagel.

Straffstocken var placerad utanförhuvudingången till fattighusets kyr-ka. Den användes ett flertal gångerfram till 1881, då den överlämnadessom gåva till Nordiska museet.

MGL

Sabbatsbergs Fattiginrättning öppnade1752. I sal nr 3 bodde fattighjonetAnders Sparrlund år 1770 som det

berättas om här intill. Detta är fattighu-sets matpollett gällande 12 skilling

banko i oktober 1832. Den är som synesockså stämplad med S F. KMK.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 199

200 SNT 8 • 2006

Riksbankens medalj till250-årsminnet 1918Rikets Ständers Bank – Sveriges Riks-bank – bildades 1668 som en konse-kvens av Stockholms Bancos kon-kurs samma år. Det tidiga året förgrundandet av banken gör att Sveri-ges Riksbank idag är världens äldstacentralbank.

Bankens olika jubileer har alltidfirats. Ibland har detta skett medhjälp av medaljutgivning, men ocksågenom att utge särskilda pengar somkan kopplas till ett jubileum. År 1968utgavs en sedel i valören 10 kronoroch 2005 utkom en 100-kronorssedeltill Tumba bruks 250-årsjubileum(se härom i SNT 2005:4 s. 99).

År 1918 firade banken att manfunnits under 250 år. Detta gjordeman genom att inbjuda ett störreantal gäster till en festmiddag. Samt-liga deltagare skulle också få var sinmedalj i silver. Medaljen hade mo-dellerats av gravören, professor ErikLindberg. Den präglades vid Kungl.Myntverket på Kungsholmen. IW

NUMISMATIK ÄR SPÄNNANDE!Svenska Numismatiska Föreningens stiftades 1873 och är Nordens äldsta och störstanumismtiska förening med nära 1000 medlemmar. Föreningen anordnar föredrag,resor, auktioner och andra sammankomster.

Föreningen ger ut Svensk Numismatisk Tidskrift i samarbete med Kungl. Mynt-kabinettet, dessutom Numismatiska Meddelanden, Numismatiska Småskrifter ochMonografier. SNF låter också prägla minnesmedaljer.

Årsavgiften är 250 kr, juniorer (under 20 år) 125 kr. Som medlem får du SvenskNumismatisk Tidskrift automatiskt. Du kan också enbart prenumerera på tidningen.Det kostar endast 200 kr för åtta nr per år.

SVENSKA NUMISMATISKA FÖRENINGENBanérgatan 17 nb115 22 StockholmTel. 08 - 667 55 98www.numismatik.seTelefon- och besökstid 10.30 -13.00 onsdag och torsdag.

Riksbankens medalj 1918 till tvåhundrafemtioårsminnet av bankens grundande 1668. Utförd av Erik Lindberg.Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 200

201SNT 8 • 2006

Eva Wiséhn: Tji pluringar i pluskan.1999. Skriven för barn. Utgivare:KMK. Hft. 16 s. 20 kr.

EnglandSom förste skotte hedras ekonom-legenden Adam Smith (1723 -1790)med att få sin nuna på en engelsksedel, meddelar chefen för Bank ofEngland, Mervyn King.

Smith är sedd som en av den mo-derna ekonomins fäder, och när dennya tjugopundssedeln kommer utnästa år ersätter han kompositörenEdward Elgar på sedelns baksida.Framsidan är självklart vikt åt drott-ning Elisabet II. Skottland har sedanlänge gett ut sina egna skotte-pryddapundsedlar.

Tydligen är ekonomi dessutomknappast någon gräddfil till sedel-heder – Smith fick vänta 216 år eftersin död. (TT)

NordirlandVissa idrottare pryder frimärken, and-ra får pryda riktiga sedlar, som nord-irländaren George Best. Lagom tillårsdagen av sin död hedras den le-gendariske fotbollsstjärnan med attfå sitt porträtt på nordirländska sed-lar.

Ulster Bank har beslutat att tryckaen miljon sedlar i valören fem pundsom pryds av Best klädd i såväl dennordirländska landslagströjan ochManchester Uniteds klubbdräkt.

Man har valt den valör som deflesta kan ha råd att spara som sam-larobjekt enligt centralbankschefenCormac McCarthy.

(TT); DN-Reuters

Medaljcirkel iGöteborg

Våren 2007

29/1 Kerstin Staberg:Albert Schweitzer.

26/2 Lennart Limberg:Personen Gustav II Adolf.Paul Levin visar medaljer.Medtag gärna egna!

26/3 Pelle Engelbrektson:Min samling.Irene Eriksson: Bror Hjorth.

23/4 Bo Gustavsson:Lars Grandel 1750 -1836.Eva Fredrikson:Skulptören J. T. Sergel.

Sammankomsterna börjar 18.30i Klubblokalen, Jungmansgatan57, Göteborg. Kaffe och te ser-veras i pausen. Medtag gärnaegna medaljer för expertisering.

Bengt HolménTel.: 031- 53 07 76

MyntklubbenSkilling Banco

Våren 2007

18/1 Torbjörn Lindström:Grekiska mynt från den Helle-nistiska perioden.

8/2 Lagge Ekström:Några nyupptäckta eller spän-nande varianter på svenska kop-parmynt från 1700-1800-talen.

25/2 Antik- och samlarmässa iCupolen, Linköping, kl. 10.00-15.30. Entré: 25 kr. Myntklub-ben Skilling Banco arrangerar.Bordsbeställning genom SvenArweson, tel.: 013-762 38.

Möteslokal: ABF (Sparbankshu-set), Snickaregatan 20,

Linköping, konferensrum Präst-kragen, plan 3,

kl. 18.30 - 22.00.www.teboden.e.se/mksb

Nya sedlarBoktips Föreningar

SedelklåpareUppenbarligen måste det finnas eneller flera klåpare på det centralasia-tiska landet Kazakstans riksbank.Eller så är de ordblinda. För på ennytryckt sedel på 5 000 tenge, mot-svarande drygt 100 kronor, är ordetbank felstavat. ”Detta är inte bara ettstavfel, utan har också politiska un-dertoner”, menar parlamentariker somvädjar till president Nazarbajev attomedelbart stoppa distributionen avsedlarna.

Ur Göteborgs-Posten20 oktober 2006

Pressklipp

Göran Wahlquist (red.): SamlarenSven Svensson. Alla dessa mynt.2005. Utgivare: SNF och KMK. Hft.118 s. 100 kr.

Kungl. Myntkabinettets butikSlottsbacken 6, Stockholm

tel.: 08 - 5195 5304

Gert Rispling m.fl.: I hjärtat av Iran.En kortfattad mynthistoria med ut-gångspunkt i Pars/ Fars – det egent-liga Persien. 2004. Med arabisksammanfattning. Utgivare: KMK.Hft. 22 s. 50 kr.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 201

202 SNT 8 • 2006

Jubileumsmyntskön1897 med stolar, filtaroch matkorgarNär de nya tvåkronorsmynten somslogs till kung Oscar II:s tjugofem-åriga regeringsjubileum 1872 -1897erbjöds till allmänheten publiceradesi Söndags-Nisses julnummer vidstå-ende illustration. Platsen är Riddar-holmen i Stockholm och i bakgrun-den ses Riddarholmskyrkan. Härframställs massor av människor kö-ande för att köpa det åtråvärda myn-tet. Om man tittar riktigt noga allralängst till vänster i bilden ser man defrämsta i kön framme vid riksdags-huset på Birger Jarls Torg med in-gång från Riddarholmskanalen. (Detvar först år 1906 som Riksdagen flyt-tade till huset på Helgeandsholmen.)

Både trashankar och mer välkläd-da herrar och damer återges. Folksom mer eller mindre tröttnat på attvänta sträcker fram sedlar till en på-hittig ung man som är beredd att säljasin hårt förvärvade slant till högst-bjudande. Såväl tior som femtio- ochhundralappar ses i de framsträcktahänderna, ja till och med en tusen-lapp. Bäraren av stolen till vänsterkan tänka sig hyra ut den för femkronor i timmen.

I ett tidningsurklipp från dagen efterdenna händelse har signaturen Otton.skildrat följande:

Maken till den kö, som i går förmiddagoch middag var att se å Riddarholmen,ha vi, tror jag, näppeligen förut hafthär i staden. Det var de återstående jubi-leumsmynten som voro orsaken. Redanvid 11-tiden i söndagskväll kommo deförsta vederbörligen utrustade med sto-lar, filtar och matkorgar. De slogo signed vid riksdagshuset östra ingång ochsökte där lä mot den kalla blåsten.

Det var en brokig skara. Alla slagspojkar, som mestadels spekulerade påatt sälja platser, arbetare och herrar ur”societeten”, trängdes med fruntimren,hvilka tycktes vara i majoritet. Här ochhvar syntes en studentmössa. Nattuf-varna i teten sågo betydligt ”ruggiga” ut,men voro glada att först komma i besitt-ning af den snöda jubileumsmammon.Tvåkronorsmyntets värde steg ändaupp till 15 kronor. MGL

Köp dina julklappari Kungl.

Myntkabinettetsbutik !

Det åtråvärda jubileumsmyntet från 1897 som fick folkmassorna att ringla i långaköer för att växla till sig dem till långt över det nominella värdet. Den som både teck-nade, modellerade och graverade det vackra myntet var Adolf Lindberg och det var

hans första mynt som snart anställd vid Kungl. Myntverket.Foto: Gabriel Hildebrand, KMK.

Inlämning pågår avmynt, sedlar, medaljer, polletter, litteratur

Sista inlämning 31/12 2006

Vi har Skandinaviens lägsta provisioner,hos oss får både köpare och säljare mest för pengarna!

Alla objekt beskrivs utförligt både i tryckt katalog och Internetkatalog

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 202

203SNT 8 • 2006

Vi håller 2 kvalitetsauktioner och 9 månadsauktioner om året gemensamt medFrimärkskompaniet, Lars-Tore Erikssons Frimärksauktioner och AB Philea.

Vi söker inlämningar av bättre mynt, sedlar, frimärken, vykort, handskrifter,aktiebrev, autografer m.m.

Vi har mycket goda möjligheter att finna köpare till dina objekt eftersomca 20 000 kunder ser varje auktion via våra kataloger och hemsidan.

MYNTKOMPANIET

MyntkompanietSvartensgatan 6

116 20 Stockholm

Tfn: 08-678 32 17Fax: 08-643 22 38

E-post: mail@philea.se

www.myntkompaniet.se

HB Myntinvest CoronaÖstra Storgatan 20, 611 34 NYKÖPINGTel./ fax 0155-28 63 25

Mynt & Medaljer HBSveavägen 96Box 195 07, 104 32 STOCKHOLMTel./ fax 08-673 34 23

Ulf Nordlinds Mynthandel ABKarlavägen 46Box 5132, 102 43 STOCKHOLMTel. 08-662 62 61, Fax 08-661 62 13

Norrtälje MynthandelNils Ferlins gränd 1Box 4, 761 21 NORRTÄLJETel. 0176-168 26, Fax 0176-168 56

Pecunia MM HBFarinvägen 8, 245 33 STAFFANSTORPTel./ fax 046-25 21 19

J. Pedersen MynthandelNorra Strandgatan 30Box 1320, 251 13 HELSINGBORGTel./ fax 042-12 25 28

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGär en sedan 1973 etablerad sammanslutning av mynthandlare, hitintills 19 företagi nio olika städer i landet. Föreningen är ensam i sitt slag i Sverige.Genom samarbete med de övriga medlemmarna vill varje mynthandlare förbättra ochutöka sina tjänster.

AntikbodenKyrkogatan 2, 222 22 LUNDTel. 046-12 99 00

Hamrin & Svahn Mynt ABFregattvägen 4, 153 83 TÄBYTel. 08-732 66 86, 070-212 64 55

Karlskrona MynthandelHantverkaregatan 11, 371 35 KARLSKRONATel. 0455-813 73

Rune Larssons MynthandelStora Brogatan 14, Box 98, 503 06 BORÅSTel. 033-41 03 15

Lunds MynthandelKlostergatan 5, 222 22 LUNDTel./ fax 046-14 43 69

AB Malmö Mynthandel &VykortsantikvariatSven Gunnar SandbergKalendegatan 9, 211 35 MALMÖTel. 040-611 65 44

J. Melin MyntKoltrastvägen 23, 370 24 NÄTTRABYTel. 0455-155 99

Selins Mynthandel ABRegeringsgatan 6Box 16390, 103 27 STOCKHOLMTel. 08-411 50 81, Fax 08-411 52 23

Strandbergs MynthandelArsenalsgatan 6Box 7377, 103 91 STOCKHOLMTel. 08-611 01 10, 611 58 20,Fax 08-611 32 95

Tamco NumismaticsBox 6235, 102 35 STOCKHOLMTel. 070-631 58 09

Ticalen MynthandelStureplatsen 3, 411 39 GÖTEBORGTel./ fax 031-20 81 11

J. Walldén Mynthandel ABBox 5381, 102 49 STOCKHOLMTel. 08-653 48 46, 070-607 65 34

Håkan Westerlund MynthandelVasagatan 42Box 490, 101 29 STOCKHOLMTel. 08-411 08 07, Fax 08-21 21 96

SVERIGES MYNTHANDLARES FÖRENINGBox 19 507, 104 32 Stockholm, Tel. 08-673 34 23, Fax 08-673 34 23

Besök vår hemsida: www.mynt.nu /smf/

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 203

MYNTAUKTIONERVi tar nu emot material till vårens auktioner.

Se våra dagliga onlineauktionerpå www.thauctions.com

Här finner ni också de klubbade priserna på våratvå novemberauktioner i Stockholm och Köpenhamn.

SNT_8_06 06-11-28 13.16 Sida 204