1 Inledning

1.1 Bakgrund

Från 1189-1192 utkämpades ett korståg i det heliga landet, kungRikard Lejonhjärta och andra europeiska kungar kämpade emot Saladin och hans Saracener. Med på korstågen fanns det flera organisationer, Teutonska orden, Johanniter orden och Tempelriddarorden (Edbury 1996:169–170.) Kan det ha funnits svenskar med en önskan att strida som deltog i korstågen? I Hällstad i Västergötland finns det ett gravmonument helt unikt för Sverige med motiv som kan tänkas knytas till korsriddare. Jag ska undersöka detta monument närmare för att se om det går att komma närmare ett svar på den frågan.

1.2 Syfte

Uppsatsens syfte är att sätta in Hällstadsmonumentet i sin samtida kontext för att kunna diskutera varför den fått det utformning det har och vem det kan ha uppförts över.

1.3 Frågeställningar

- Hur kan symbolerna Agnus dei och drakdräparen på hällstadsmonumentet tolkas?

- Vad talar för eller emot att detta kan vara en korsriddargrav?

- Varför återfinns ett monument som detta just i Hällstad?

1

Fig. 1. Platser i uppsatsen: 1. Hällstad 2. Jäla 3. Eriksberg 4. Skeby 5. Husaby 6. Kestad 7. Forshem. Karta från Libers Världsatlas. 2009. Med tillägg av författaren. Skala 1:750 000.

2. Hällstadsmonumentet – en beskrivning

Hällstadsmonumentet är ett romanskt gravmonument som blandar växtornamentik (liljestenar) med stavkors (stavkorshällar) och bibliska scener. Den är som alla andra romanska gravvårdar gjord av sandsten (Dahlberg 1998:118.) Hällstadsmonumentet är en unik gravhäll från sent 1100-tal (Hamberg 1981:26) belägen iHällstad, Skara stift i Västergötland. Anledningen till att denbeskrivs som unik är för att den är den enda av sitt slag som varken är en liljesten eller stavkorshäll utan som en sorts blandning som därför kallas just hällstadstyp. (Gardell 1945:99) Liljestenar och stavkorshällar är trapetsoidformade gravhällar typiska för området i och omkring Västergötland öster om Vänern och nerför Göta älv med väldigt få utanför detta område runt om Vänern. (Nitenberg 2009:13–14) Liljestenarär hällar med växt ornamentik och kors, antingen ”riktiga” korseller växtornamentik som slingrar sig och formar ett kors.

2

Stavkorshällar är hällar med ett stort kors tvärs över utan mycket annan ornamentik. Det enda de båda typerna har gemensamtförutom sin trapetsoidform är att båda vanligen har postament (fundament) längst ner där liljorna eller stavkorset uppgår ifrån samt ett kors av något slag. Förutom dessa så är det ibland någon enstaka ornering som båda delar. (Nitenberg 2009:52-61) Hällstadsmonumentet är unikt genom att dels vara enhybrid mellan de två huvudtyperna, dels ha tillägg av flera motiv som inte brukar återfinnas på vanliga liljestenar och stavkorshällar.

Hällstadsmonumentet har två gavelstenar som är täckta med kristen ornamentik. Ett postament under stavkorset kan tolkas som Golgatakullen i Jerusalem där Kristus korsfästes. På östra gavelstenens utsida avbildas bland annat en man klättrandes upppå en vinranka som kommer ut ur ett odjursgap (en själs klättring till paradiset.) Ett svårtolkat ansikte under personen mitt bland rankorna kan tolkas som en seraf (ängel) som vaktar paradiset eller som personen begravd. På insidan är det två karaktärer avbildade i varsin arkad, en som sitter och läser en bok och en som står med ett rökelsekar i händerna, dessa två har tolkats som präster (se fig. 7.) Det finns även vittrade lämningar av vad som ser ut som en kupol ovanför prästerna och ett torn i ena hörnet, troligen har det funnits en till på det motsatta hörnet. Det är troligt att det en gång funnits sidohällar men dessa är sedan lång tid borta. På västragavelstenen finns det ett Agnus Dei, ”Guds lamm”, på insidan och två figurer som dräpt en drake på utsidan. (Hamberg 1981:13–15) Hamberg beskriver att liljerankorna utgår från två drakar längst upp i hörnen på täckhällen (Hamberg 1981:3) men på en beskrivning av monumentet av Harald Arresson beskrivs de som fåglar (Arresson 1984)

Hamberg anser att det troligen var en tyskfödd, engelskt utbildad, stenhuggare vid namn Othelric som skapade monumentet.Denna tolkning baseras på likheter med en dopfunt från Skeby, 65 km norr om Hällstad, somhöggs av Othelric. Dopfuntenhar en figurframställning avJohannes Döparen som ansettslikna en av drakdödarna påHällstadsmonumentet (jämförfig. 4 med fig. 7) och det är

3

på detta antagande man daterat monumentet till slutet av 1100-talet. (Hamberg 1981:26) Motiven var vanliga på den här tiden och både Agnus Dei, drakdräpare och andra motiv framkommer på dopfuntar. Fig. 2. En dopfunt i Kestad i Västergötland. SHM id. 920529F3

Hällstadsmonumentet ligger idag nära kyrkofasaden söder om Hällstads nuvarande kyrka. Den gamla kyrkan revs och en ny uppfördes 1819, (Dahlberg & Franzén 2008:268) den första kyrkanrestes under medeltiden troligen i början av 1100-talet och kyrkogården har varit i bruk sen dess (RAÄ bebyggelseregister.)Den gamla kyrkan var gjord av sandsten och beskrevs som liten, trång och mörk vilket ledde till dess rivning. (http://wadbring.com)

Monumentet flyttades från sin ursprungliga plats 1923 i sambandmed att det hade lånats ut till Göteborgsutställningen (RAÄ bebyggelseregister.) Därför är det svårt att tolka gravens position till kyrkan ur en social aspekt. Men eftersom monumentet är så unikt ornamenterat och vackert, utnämnd till Sveriges vackraste gravsten under Göteborgsutställningen 1923 (http://wadbring.com), så kan man utgå ifrån att vem som än blev begraven under den var en högt stående person i sin samtid. Trots en genomgång i ATA:s handlingar kring kyrkan, harjag inte hittat några dokument eller annat som visar på att Hällstadsmonumentet blivit utgrävd. Det går därför inte idag att arkeologiskt undersöka vem som varit begravd i kistan. Vi får också vara öppna för möjligheten att det kanske aldrig var någon begraven där utan att den restes av någon över en familjemedlem som föll utomlands.

Som jag sa tidigare så är Hällstadsmonumentets ornamentik unikt. Experter har haft olika uppfattningar om var influenserna kom ifrån, vissa ser likheter med tyska gravmonument, andra med engelska, andra med danska. (Hamberg 1981:23) En annan möjlighet är att monumentet inte alls är svenskt då det inte förekommer i några källor som behandlar Hällstads kyrka förrän 1830 (Hamberg 1981:28.) Detta är osannolikt då liljestenstypen är speciell för Västergötland, men det är inte omöjligt att den flyttats från någon annan kyrka i området som förfallit eller rivits. Det är dock inte heller självklart att den här typen av monument överhuvudtaget

4

skulle ha uppmärksammats i äldre litteratur eller forskning före 1800-talet.

3. Teori och metod

Det här arbetet har baserats på att studera monumentets ikonografi och lokalisering. Med ikonografiska studier av ornamentiken kan jag se den religiösa tillhörigheten av den begravde. Genom att jämföra omgivande lämningar och artefakter i Västergötland kommer jag tolka monumentets rumsliga kontext under slutet av 1100-talet. Om monumentet stod kvar på sin ursprungliga plats hade en social tillhörighet varit lättare att förstå men då monumentet har flyttats så går det inte med säkerhet att fastställa social ställning på detta sätt så istället kommer jag basera min tolkning på monumentets rika ornering och utseende för att tolka social ställning.

För att tolka personens livshistoria såg jag igen till monumentets ikonografi samt rumsliga kontext och jämförde Hällstadsmonumentet med andra monument och artefakter från slutet av 1100-talet. Genom att se vad andra lämningar av liknande värde och ornering har att säga om tidens samhälle, kunde jag tolka hur den begravdes historia kan tydas i sin efterlämning: Hällstadsmonumentet.

Jag ska läsa om historiska källor som handlar om Danmarks och Norges inblandning i korstågen och genom att tolka den politiska strukturen i Sverige på den tiden kommer jag kunna tolka sannolikheten för svenskt stöd till grannländernas korstågsfarande stormän.

I denna uppsats har jag beskrivit monumentet med fokus på den speciella ikonografin. Jag har sett till historiska källor för att få perspektiv till korstågens betydelse i 1100-talets Skandinavien och på detta sätt tolkat Hällstadsmonumentet- och den begravdes koppling till korstågen.

4. Bildmotiven på Hällstadsmonumentet

4.1 Liljeranka/livsträd

Liljerankor symboliserar livsträdet och framställs ofta med en eller flera fåglar som symboler för dess grönskande karaktär eller som symboler för människornas själar. På grund av Hambergs tolkning av drakar kontra Arressons tolkning av fåglar

5

på Hällstadsmonumentet anser jag att det kan vara möjligt att det är Johannes Döparens attribut, örnar, (Cooper 1978:238) somframställs här (Fig. 3.) Jämför med Skebyfunten fig. 4 skapad av Othelric (som troligen uppförde Hällstadsmonumentet.)

Fig. 3. ovan. Toppen av monumentets täckhäll. Drakar, fåglar eller örnar? Wadbring.com.Fig. 4. Till vänster. Skebyfunten. SHM id. 920517F2.

4.2 Stavkors

Stavkorset är också en vanlig symbol i kristendom.Den syns i flera kristna sammanhang, stavkorshällar uppenbarligen samt i de flesta korsriddargravar som

markerades med ett enkelt stavkors inget annat. Utan ett kors är staven en symbol för flera olika helgon bland annat JohannesDöparen. (Cooper 1978:180) Hamberg tolkar korset i toppen som ett grekiskt kors men jag anser utifrån jämförelse med samtida framställningar av motivet att det lika gärna kan vara ett malteserkors som var Johanniterordens symbol (Fig. 5 – 6.) Stavkorset användes även som processionskors och var del i den kristna ritualen vilket kan ses på medeltida bildframställningar.

4.3 Agnus Dei

På insidan av Hällstadsmonumentets västra gavel sten återfinns ett lamm med en korsstav, dessa kallas för Agnus Dei (Guds lamm.) Agnus Dei är en gammal symbol som representerar Kristus korsfästelse och återuppståndelsen (Cooper 1978:110) Tempelriddarna och Johanniter orden (Hospitaller orden) användesymbolen under korstågen som en symbol för

Johannes Döparen som var riddarnas skyddshelgon då det var Johannes som döpte Jesus och först kallade honom för guds son och guds lamm. Johanniterorden har fått sitt namn efter honom. Dessa lamm hade oftast ett labarium (flagga) fästad på korsstaven med sina kors på. Labariumet representerade seger. (KHLNM: vol.1:58–59) Just på Hällstadsmonumentet finns det inget labarium vilket kan betyda att något har förlorats. Det

6

tredje korståget förlorades av de kristna när Rikard Lejonhjärta och Saladin förhandlade fred i vilket Jerusalem förblev i muslimernas händer (Harrison 2005:158–159) vilket kanbetyda att personen som monumentet uppfördes över deltog i korståget. Agnus Dei framställs här med huvudet framåt, likaså i alla 1100-tals varianter i Västergötland. Man vet ännu inte vad betydelsen var, om någon, för huvudets riktning men det är ändå intressant att notera.Fig. 5 till Vänster, Agnus Dei från Hällstadsmonumentet. (Foto: Wadbring.com) Fig. 6 höger, vägginristad Agnus Dei från Tempelriddarkyrkan

St. Michaels Church, Herefordshire. England.

(Foto: Simon Brighton)

4.4 Drakdräparna

På utsidan av den västra gaveln finns det två karaktärer, en som håller i en stavkors som har körts ner i en drakes gap som ett spjut och dödat draken och en med en sköld och ett svärd som vidrör stavkorset. Figuren som håller i stavkorset har på sig ett långt plagg och en mantel. (Hamberg 1981:13) Dessa figurer har tolkats som antingen två korsriddare eller en

korsriddare under beskydd av S:t

Göran. Normalt brukar drakdödaren i kristen mytologi

vara S:t Mikael men eftersom denne

brukar framställas med vingar och ingen av dessa

figurer har vingar 7

så är det troligen inte S:t Mikael. Eftersom det bara är en figur som har svärd och sköld så är det troligt att det handlarom en korsriddare med beskydd av S:t Göran.Fig. 7. Drakdräparna från Hällstadsmonumentet, notera att den är för djupt nedsatt för att draken ska synas. (Foto: Wadbring.com)

S:t Göran blev en symbol för korsriddarna under korstågen som hjälpte dem i strid (Hamberg 1981:14–15) och han kom också att särskilt förknippas med adeln och riddarståndet under resten avmedeltiden. Alternativt kan det vara en korsriddare och en präst som tillsammans besegrar ondskan i Kristendomens namn (analogi för de kristnas korståg mot muslimerna.)

5. Hällstadsmonumentets rumsliga och historiska kontext

Varför återfinns ett monument som detta just i Hällstad?

De medeltida riksgränserna var på den tiden olika dagens. Storadelar av södra Sverige tillhörde Danmark och kusten norr om Göteborg och Göta älvs mynning tillhörde Norge. Det var svenskaVästergötland som gränsade till Danmark och Norge. Landskapets närhet till Danmark och Norge kan ha influerat den kristna eliten. Västergötland är det landskap som har flest bevarade romanska gravvårdar (Dahlberg 1998:118) och ett antal märkliga artefakter. I Husaby som ligger 68 km norr om Hällstad så finnsett ståtligt monument som kallas Husabymonumentet som liknar Hällstadsmonumentet i sin rika, kristna ornamentik och stenhuggning (Dahlberg 1998:118–122.) I Eriksberg, 15 km norr om Hällstad, och Jäla kyrkor, 13 km norr om Hällstad, fanns dettvå relikskrin av förgylld koppar, Jäla skrinet och Eriksbergsskrinet, skänkta av Skaras biskop Bengt den gode runt1175. Nu finns Jäla skrinet i Västergötlands museum och Eriksbergsskrinet i Historiska museet (RAÄ bebyggelse register.)

De sägs ha innehållit reliker från Jerusalem men är nu tomma och endast inskriptioner om vad som tidigare funnits där finns

8

nu kvar. Jäla skrinet sägs ha innehållit delar av Johannes Döparens huvud. (www.vastergotlandsmuseum.se)Fig. 8. Jäla Skrinet. Wadbring.com. Fig. 9. Forshems kyrkas västportal. Stig Lundberg.

I Forshem, 78 km norr om Hällstad, byggdes en kyrka av en anonym storman som dedikerade den till Jesus grav i Jerusalem (Harrison 2005:187.) På stenrelieferna syns Jesus, stormannen själv, stormannens stridshäst samt ett kors som Harrison tolkarsom ett georgkors (Tempelriddarnas kors) eller malteserkors (Johanniterordens kors) samt annan kristen symbolik. Det var från den här kyrkan som Jan Guillou tog inspiration till sina böcker om den svenske korsriddaren Arn Magnusson. (Harrison 2005:187–188)

Baserat på detta anser jag att Hällstadsmonumentet passar in bra där den står. Med alla kristna monument och artefakter frånVästergötland är det utan tvekan härifrån Hällstadmonumentet kommer ifrån och bör stå. Varför det återfinns just i Hällstad är svårare att tolka då som det tidigare sagts är möjligt att den har flyttats till Hällstad senare från en förfallen eller riven kyrka. (se ovan) Oavsett om den var från Hällstad från början eller inte passar den in i Västergötlands kristna landskap från denna tid. Vilket inte minst monumentets ikonografi tydligt visar då hela Skaraområdet med Husaby, Jäla och Eriksberg bland andra har tydliga likheter.

6. Var Hällstadsmonumentet uppfört över en svensk korsriddare? En tolkningsdiskussion.

Om vi ska tala om möjligheterna för att Hällstadsmonumentet uppfördes över en korsriddare måste vi först tala om möjligheterna för att det har funnits svenska korsfarare till att börja med.

Skriftliga källor berättar om hur påven Gregorius VIII utlyser det tredje korståget efter Jerusalems fall 1187 och hur han uppmanar alla kristna att ta tillbaka det heliga landet. (KHLNM: vol.9 s.212) En (troligen dansk) text skriven på slutetav 1100 – början av 1200-talet, berättar om hur Gregorius VIII brev når den danske kungen Knut Valdemarsson i december 1187. Kungen blir tårögd och faller i tystnad och då håller ärkebiskopens bror, Esbern Snare, ett hjärtefyllt tal om förfädernas stordåd och hur det nu är deras tur att bevisa sig

9

genom att med svärd eller mynt bidra till att ta tillbaka Jerusalem. Texten fortsätter att beskriva hur danskarna åker norrut och stannar bland annat till vid Göta älvs mynning för att hämta upp 200 norska krigare under ledning av Ulf från Lauvnäs. Skeppen seglar vidare norrut och dröjer sig kvar så länge att de bestämer sig för att dela upp sig. Danskarna börjar åka mot det heliga landet medan Ulf stannar kvar i Norgeen tid innan han också far vidare. Danskarna åker på flera bakslag under sin resa och många dör innan man kommer till Jerusalem och när man väl kommer dit så är kriget över. Ulf från Lauvnäs resa beskrivs som mer lyckad men går inte in på detalj men det är troligt att de hann till det heliga landet före danskarna och deltog säkerligen i strider. (Harrison 2005:155–160) Eftersom Göta älvs mynning (där norrmännen hämtades upp) ligger precis vid den dåvarande gränsen för Danmark, Norge och Sverige är det heller inte helt omöjligt attnågra svenska stormän anslöt sig till norrmännen.

I en annan text nämns bland annat danskar, norrmän och goter som deltog i belägringen av Acre och bidrog till den kristna segern. Goter syftar här troligen på göter, alltså dåtida svenskar från Väster – och Östergötland. Danskarna omnämns i många källor som deltagare i belägringen av Acre och senare strider, inte bara en enskild grupp utan flera grupper som kommer från flera håll för att hjälpa kung Rikard Lejonhjärta istrid. Danskarnas inblandning i korståget omnämns i många källor (Harrison 2005:161–162) men det är möjligt att ordet ”Dani” användes för att beskriva alla som kom från Skandinavien, danskar, norrmän och svenskar, och eftersom familje- och vänskapsband var viktigare på den tiden än de ännuej fullt utvecklade riksgränserna så är sannolikheten för svenska stormäns deltagande i danska eller norska korstågsband stor. (Harrison 2005:186–187) Bara några århundraden innan, under vikingatid, så existerade inte Sverige, Danmark och Norgeutan Skandinavien var indelad i många små ”länder” såsom Uppland, Småland, Jylland, Östergötland etc. Västergötland trosha styrts i ett sorts feodalsystem av eliten och denna skillnadmot Upplands teokratiska kungadöme kan ha fortsatt in på medeltid (Theliander 2005:24.) Därför är det möjligt att, som tidigare nämnts, familje- och vänskapsband varit viktigare än deras relativt nya Sveakungadöme. Under 1000-talet pågår en maktkamp mellan påvestolen i Rom och kungamakten i Västergötland där kyrkan i början av 1100-talet segrar, en

10

indikation på kyrkans stora inflytande gentemot kungamaktens svaga inflytande i Västergötland. (Theliander 2005:351) Harrison nämner även att svenska stormän, som lovade sitt deltagande, men som aldrig kom iväg till korstågen omnämns i skriftliga källor vilket han tolkar som att det med största sannolikhet betyder att det fanns sådana som kom iväg utan att någon skrev om dem.

7. Slutsats

Som man kan se så finns det mycket som talar för att svenskar deltagit i korstågen men vad talar för att just Hällstadsmonumentet hyste en korsriddare? Just monumentets unika ornamentik är den största indikatorn. Agnus Dei och drakdräparna är motiv använda av korsriddare från andra länder,Agnus Dei som symbol för Johannes Döparen (Johanniterordens skyddshelgon) och drakdräparen som symbol för S:t Göran (tempelriddarnas skyddshelgon.) Som tidigare nämnts så var det lite diskussion om var influenserna till monumentet kom ifrån. Jag menar själv att alla kan ha rätt eftersom det är troligt att Hällstadsmonumentet restes över en svensk korsriddare som reste med danskar för att slåss i det heliga landet tillsammansmed bland annat tyskar och engelsmän. Andra symboler för korståget förekommer, malteserkorset, örnarna (?) och stavkorset. Inte mindre än tre stavkors är avbildade på monumentet, ett på täckhällen uppförd över ett postament som Hamberg tolkar som Golgatakullen i Jerusalem (där Jesus korsfästes,) ett tillsammans med Agnus Dei, och ett nedstucket i en drakes gap av S:t Göran med hjälp av en riddare.

Baserat på det material jag har hittat så kan jag säga att möjligheten till att svenskar har deltagit i det tredje korståget är mycket stor. Eftersom att danskar och norrmän deltog är det säkert att anta att i alla fall några svenskar, om än få, har deltagit.

Utifrån Hällstadsmonumentets placering i Västergötland tillsammans med så många andra unika artefakter och monument samt dess rika ornering av kristen korsriddarikonografi så skulle jag därför säga att Hällstadsmonumentet byggdes över en korsriddare, troligen född i området nära kyrkan.

8. Sammanfattning

11

Hällstadsmonumentet är en unik romansk gravhäll som har daterats till 1100-talets slut. En blandning av de typiskt västgötska liljestenarna och stavkorshällarna, med utländska influenser. Det är beläget i Hällstad i Skara stift i Västergötland där många unika föremål och monument återfinns i närområdet, bl.a. Husabymonumentet, Jäla- och Eriksbergsskrinenoch Forshems kyrka. Hällstadsmonumentet är ornerad med mycket kristen symbolik, bland annat ett Agnus Dei, två drakdödare, stavkors och liljerankor. Jag tolkar flera symboler som korsriddarsymbolik kopplat till det tredje korståget som genomfördes under åren 1189-1192.

Agnus Dei som är en symbol för Johannes Döparen återfinns mycket på 1100-talet, bland annat på dopfuntar men även i korsriddarrelaterade kyrkor och monument på grund av Johannes Döparens roll som skyddshelgon till Tempelriddarna och Johanniterorden.

Drakdräparna var en vanlig symbol för det godas seger över det onda och användes även som symbol för korsriddarnas ”goda” kampmot ”onda” hedningar. Oftast avbildas drakdödarna med S:t Mikael som själva dräparen men just på Hällstadsmonumentet så återfinns inte de karakteristiska vingarna på någon av figurerna och då tolkar jag dem som antingen en korsriddare under beskydd av S:t Göran, två korsriddare tillsammans eller en korsriddare tillsammans med en präst.

Stavkorset är en vanlig symbol under medeltiden och de flesta gravhällar hade ett enkelt stavkors utan något annat. Liljerankorna symboliserade livsträdet och avbildades ofta med två fåglar längst upp. På grund av delade tolkningar där AgnetaHamberg beskriver dem som drakar och Harald Arresson som fåglarhar jag föreslagningsvis tolkat dem som örnar, vilket är Johannes Döparens huvudattribut. Tolkningen stöds av utformningen av en sådan örn på en dopfunt i Skeby kyrka.

Det finns många källor som påvisar danskars och norrmäns medverkan i korståget och jag argumenterar för att det var möjligt att svenska stormän anslöt sig till korståget. Detta pågrund av att släktskaps- och vänskapsband troligen var viktigare än den relativt nya riksbildningen i Sverige. En källa nämner ”daner”, vilket kan tolkas som alla skandinaver och en annan nämner goter, vilket kan vara götar från Öster- eller Västergötland.

12

På grund av monumentets placering i Västergötland, dess unika ornamentik och textkällorna angående danskars inblandning i korståget så kom jag fram till slutsatsen att det är väldigt troligt att Hällstadsmonumentet uppförts över en svensk korsriddare som följde med danskar och norrmän till det Heliga Landet.

13

Referenslista

Arresson, Harald. 1984. Beskrivning av Hällstadsmonumentet. Antikvarisk-Topografiska Arkivet, Stockholm. Otryckt rapport.

Cooper, J.C. Symboler. 1978. London: Thames and Hudson.

Dahlberg, Markus. 1998. Skaratraktens kyrkor under äldre medeltid. Göteborg: Skaraborgs Länsmuseum.

Dahlberg, Markus & Franzén, Kristina. 2008. Sockenkyrkorna – kulturarv och bebyggelsehistoria. Stockholm: Riksantikvarieämbetet.

Edbury, Peter W. 1996. The conquest of Jerusalem and the third crusade. Hampshire: Ashgate (publishing Ltd.)

Gardell, Sölve. 1945. Gravmonument från Sveriges medeltid 1 text. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Hamberg, Agneta. 1981. Hällstadsmonumentet. Uppsats för påbyggnadskurs i konstvetenskap. Stockholm: Stockholms universitet.

Harrison, Dick. 2005. Gud vill det. Stockholm: Ordfront förlag.

KHLNM = kulturhistoriskt lexikon till svensk medeltid. Malmö: Allhems förlag.

Nitenberg, Annelie. 2009. Liljestenar och stavkorshällar- kulturmöten och social praktik i tidig medeltid. Göteborg: Göteborgs universitet.

Theliander, Claes. 2005. Västergötlands kristnande. Göteborg: Göteborgs universitet.

Hemsidor

http://www.bebyggelseregistret.raa.se 2012-04-03

http://www.middle-ages.org.uk/the-third-crusade.htm 2012-03-26

http://roger.templeton.net/heraldry.html 2012-03-24

http://www.vastergotlandsmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePage.aspx?id=6639 2012-04-02

http://wadbring.com/historia/sidor/hallstad.htm 2012-03-24 2012-04-02

14