+ All Categories
Home > Documents > Sala gruvkyrkogård. Arbete och straff vid Sala gruva. Etapp 2.

Sala gruvkyrkogård. Arbete och straff vid Sala gruva. Etapp 2.

Date post: 26-Feb-2023
Category:
Upload: lu
View: 1 times
Download: 0 times
Share this document with a friend
87
Sala gruvkyrkogård Arbete och straff vid Sala gruva. Etapp 2. Forskningsgrävning Sala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47, fornlämning 51, Västmanlands län sau rapport 2010:10 Ylva Bäckström & Anne I Sundström
Transcript

Sala gruvkyrkogård

Arbete och straff vid Sala gruva. Etapp 2.

Forskningsgrävning

Sala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47, fornlämning 51, Västmanlands län

sau rapport 2010:10

Ylva Bäckström & Anne I Sundström

Sala gruvkyrkogård

Arbete och straff vid Sala silvergruva. Etapp 2.

ForskningsgrävningSala stadsförsamling, Silvergruvan 1:47,

fornlämning 51, Västmanlands län

sau rapport 2010:10

Ylva Bäckström & Anne I Sundström

tekniska och administrativa uppgifter

Länsstyrelsens diarienr och datum för tillstånd 431-3098-09 (2009-04-30)

sau:s projektbeteckning 7010

Belägenhet landskap Västmanland län Västmanland kommun Sala socken Sala stadsförsamling fastighet Silvergruvan 1:47 raä 51:1 koordinater x6643393 y1543559 56-58 m ö h

Personal Anne I Sundström, Ylva Bäckström, Emma Sjöling. Lärare (Anna Kjellström) och studenter från Stockholms universitet (Kristin Eklund, Ellen Hallgren, Lena Persson), studenter från Uppsala universitet (Kajsa Andreasson, Ka-rolina Bohlin, Lucia Elgerud Norström, Andreas Eriksson, Linda Holma, Tim Johansson, Rebecca Larsson, Ola Lundin, Klas Malmström, Maria Röstberg, Lena Sundin, Emelie Svenman, Fredrik Thelin, Daniel Åkesson), Badelunda/Sala hembygdsföreningar (Barbro Bagge, Gerd Bergqvist, Staffan Dalfjord, Elisabet Fröjd, Maria Johannesson, Anita Leal), Jan Björnhager, Christian Gatti, Richard Meurman, Elin Sundman, Felicia Sundström.

Grävmaskinister Leif och Thomas Ekström

Undersökningen typ av undersökning Forskningsgrävning, etapp 2 utförandetid i fält 4 maj-2 juni 2009 maskintid 63 timmar (inkl igenläggning av schakt) arkeologtid drygt 1800 timmar undersökt yta 400 m2 (varav 100 m2 extensivt) koordinatsystem RT90, 2,5 gon V höjdsystem RH00 inmätningssystem Digitalt

Fynd förvaras på SAU i väntan på fyndfördelning.

Arkivmaterial förvaras tillsvidare hos SAU.

omslagbild Halsjärn. Foto: Ylva Bäckström.

allmänt kartmaterial © Lantmäteriet. Medgivande MS2007/04080.

faktagranskare/lektör Anne I Sundström, J-H Fallgren

redaktionell bearbetning/layout Ylva Bäckström

tryck SAU, Uppsala

sau rapporter 20010:10issn 1404-8493©sau 2010

utgivning och distribution Societas Archaeologica UpsaliensisGamla Prefektbostaden Villavägen 6G, 752 36 Uppsala

[email protected] www.sau.se

InnehållInledning 5

Antikvarisk bakgrund 5Topografi och fornlämningsmiljö 5Historiska källor och arkiv 7 Tidigare undersökningar 8

Målsättning och frågeställningar 9Forskningsprojektet 9Antikvariskt syfte 11

Undersökningsmetod 11Gravar och anläggningar 12Skeletten 12Fynd och konservering 13Kemiska analyser 13

Undersökningsresultat 14Begravningsplatsen 14Gravarna 15Skeletten - preliminär osteologisk analys 22 Datering 24Isotopanalys 24Övriga anläggningar 26

Utvärdering 272008 och 2009 års undersökningar 27Planerat utnyttjande av forskningsresultaten 33Forskningsförmedling till allmänheten 34

Sammanfattning 34

Summary 35

Referenser 36

Bilaga 1. Anläggningslista 38Bilaga 2. Fyndlista 42Bilaga 3. Skelettkatalog 45Bilaga 4. Utdrag ur inventarieförteckning 1630 77Bilaga 5. R Meurman: Myntfynden 78Bilaga 6. Isotopanalys 2008-09 års grävningar 84Bilaga 7. Finansiärer/Sponsorer 85

�  sau rapport 2010:10

Figur 1. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:50 000. © Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/04080.

b

0 1 2 km

sau rapport 2010:10  �

InledningUnder perioden 4/5 till 2/6 2009 genomfördes etapp 2 av den år 2008 påbörjade forskningsundersökningen av Sala gruvkyrkogård (delar av fornlämning nr 51), med tillstånd från Västmanlands länsstyrelse (2009-04-30) (fig 1). Forn-lämningsområdet omfattar enligt fornminnesregistret (FMIS) ca 4 800 m2. Ca 400 m2 undersöktes år 2009, va-rav ca 100 m2 extensivt. Forskningsprojektet, som startade 2007, går under arbetsnamnet ”Hälsotillstånd, arbetsska-dor och tungmetallförgiftningar i 1500–1600-talens Sve-rige med utgångspunkt från befolkningen i Sala gruvby” och bedrivs av personal från SAU.

Undersökningen genomfördes i samarbete med Stock-holms och Uppsala universitet och finansierades med bi-drag från flera stiftelser och fonder (bilaga 7). Projektets vetenskapliga ledare är Anne Ingvarsson Sundström. Som ansvarig projektledare i fält arbetade Ylva Bäckström och som biträdande fältarbetsledare Emma Sjöling. Studen-ter i osteoarkeologi och arkeologi från ovan nämnda uni-versitet deltog i grävningen samt amatörarkeologer från Badelunda och Sala hembygdsföreningar (fig 2). För me-talldetektorundersökningarna svarade Jan Björnhager. Kontinuerliga visningar för allmänheten, sponsrade av Riksens Clenodium, en insamlingsstiftelse för Sala silver-gruva, genomfördes av Richard Meurman. Grävmaskin-förare var Leif och Thomas Ekström.

Rapporten från årets undersökning innehåller en redovis-ning av undersökningsresultat och dokumentationsmate-rial och en redogörelse för de mest betydelsefulla tolk-ningsaspekterna. Däremot lämnas endast en preliminär redovisning av det osteologiska materialet. Rapporten av-slutas med en sammanfattande utvärdering av 2008- och 2009 års undersökningsresultat.

Antikvarisk bakgrund

Topografi och fornlämningsmiljöUndersökningsområdet, fornlämning 51:1 (Sala stad), är beläget väster om riksväg 67 (Västeråsvägen) vid infarten till Sala silvergruva (fig 4). Området ligger på en upphöjd yta, 56-58 m ö h, i övergången mellan kuperad moränmark och slättområde med glaciallera i den nordöstra delen av gruvområdet. Ytan är bevuxen med gräs. I området finns åtminstone två dagbrott för silverbrytning, varav ett lig-ger centralt i den förmodade kapell-/kyrkogrunden i den norra delen av kyrkogården. Under de senaste åren har stora stenhögar och ett flertal företagsskyltar placerats i den södra delen av kyrkogården. Centralt på kyrkogården finns även en låg jordkulle (6 m d och 0,5 m h) på vars krön ett träkors (3,8 m h) är rest (fig 3). Invid korsets bas finns en liggande minnessten (FMIS). Berggrunden i området domineras av kalksten, dolomit, med malmförande stråk (Bergold & Öhnegård 1987:34).

Fornlämning nr 51 är enligt fornlämningsregistret en be-gravningsplats från medeltid och nyare tid och betecknas som en pest- eller kolerakyrkogård. 1646 gjordes försök att bränna efter malm på ”gamla kyrkogården”, men man fann då så många lik att arbetsinsatsen stoppades. Allt en-ligt gruvtingsprotokoll från 1686 (Bergold & Öhnegård 1987:36).

Sala gruvby (Sala stad 15:1-4), ligger ca 100 m sydväst om begravningsplatsen (fig 4). Gruvbyns ursprung har efter undersökningar på 1980-talet daterats till tiden efter 1450 (Bergold & Öhnegård 1987:111). Gruvhistoriska lämningar som finns i området är bl a gruvhål (20-22:1, 23:2, 25:1, 27:1, 31:1, 33:1-2, 34:1, 184:1, 212:1, 239:1), gråbergsvarp/slaggvarp (73:1), hyttlämningar (71:1), smidesanläggningar, uppfod-ringsanläggningar (23:2), bok- och vaskverk, dammbyggen och kanaler. Fornlämningarna 213:1 och 215:1-3 betecknas i FMIS som bergshistoriska lämningar. Sala gruvby är till-sammans med andra lämningar från gruvans verksamhet

Figur 2. Några av deltagarna vid undersökningen. Foto: Anne Ingvarsson-Sundström, SAU.

Figur 3. Korset. Vy mot öster och Sala stad. Foto: Ylva Bäck-ström, SAU.

�  sau rapport 2010:10

samlade under fornlämning 214:1 (inte markerat på kar-tan). Att gruvnäringen på orten påverkat omgivningarna stort kan framför allt ses i det omfattande vattensystemmed dammar och kanaler som byggdes upp i gruvans

närhet (se ex Jansson 1950:115; Bergold & Öhnegård 1987:26ff).

Ungefär samtida med kyrkogården och gruvbyn var Väsby kungsgård, belagd från Gustav Vasas tid och framåt,

Figur 4. Fastighetskartan med fornlämningarna markerade. Skala 1:10 000. © Lantmäteriverket Gävle. Medgivande MS2007/04080.

b

0 250 500 m

30:1

181:1

sau rapport 2010:10  �

och de två sockenkyrkorna – Sala och Norrby, ungefärli-gen daterade till 1200-talets slut. De äldsta byggnader som finns inom gruvområdet idag är huvudsakligen från slutet av 1600-talet och framåt (Bergold & Öhnegård 1987:15ff, 30f).

Historiska källor och arkivDet första omnämnandet av Sala socken är från 1335 (Ber-gold & Öhnegård 1987:17). Möjligen hade brytningen av silver redan startat vid denna tid, även om de tidigas-te skriftliga källorna som berör Sala silvergruva är från 1500-talet (1510). Då var gruvan helt utbyggd och i drift (Norberg 1978:18). Enligt Richard Meurman började bryt-ningen så tidigt som i mitten av 1200-talet (2000:111). Sil-verbrytning förekom även på andra platser i Sverige bl a i

Norberg i Västmanland och Garpenberg och Glansham-mar i Närke (Bergold & Öhnegård 1987:21).År 1512 kommer de första privilegierna som reglerar verk-samheten i gruvan (Sten Sture d y privilegiebrev). Privile-giebrevet innehåller ett förbud mot nya delägare i gruvan. Bergsmännen fick bruka gruvan, men kronan hade ägan-derätt till fyndigheterna. Detta innebar att kronan hade rätt att köpa allt silver och att bergsmännen var tvung-na att betala tionde till kungen. Under Gustav Vasa stärks kronans makt betydligt. Bergsmännen organiserades under statlig ledning och kontrollen av arbetet skärptes (Norberg 1978:18ff, 30 ff). Förädlingen av malmen centra-liserades till hyttan vid Sala sockenkyrka under 1540-talet (Norberg 1978:419), för att säkerställa kronans inköpsmo-nopol på silver och för att underlätta indrivningen av skatt på nyproducerat silver – silvertiondet (Nordlund 1996:7).

Kapellet/kyrkanMichael Frankius har för Riksens Clenodiums räkning vid två tillfällen (2004, 2008) gjort en kartläggning av de viktigaste källmaterialen som framför allt rör gruvkapel-

let/kyrkan. 1516 omnämns en ”Herr Per” i ett brev. Det är inte helt

tydligt i handlingarna om han var präst vid gruvan men det förefaller vara mycket troligt. I Herdaminnet om-nämns prästen Benedictus Canuti (Bengt Knutsson) i ett rättegångsprotokoll från 1531 som den ”förre kyrkopräs-ten på Salberget” (Frankius 2008:13). Vidare omnämns 1533 de ”gamla gruvpastorsägorna” (Norberg 1978:280).

Från 1541 och fram till slutet av 1630-talet har det fun-nits en kyrkobyggnad vid Salberget. Administrativt verkar gruvbyn och kapellet/kyrkan ha hört till Väsby kungs-gård, d v s kronan. Kronan drev gruvan under åren 1540–1618. I Wäsby kungsgårds räkenskaper för år 1541 omtalas att sex timmermän gjorde 87 dagsverken på kungsgården samt på ”Wäsby gårdhs capell”. 1541 omnämns även ”capel-let wijd gruffuon”. Från och med samma år visar bevarade prästlängder att det funnits präster med placering vid gru-van, även om de administrativt hört till Sala sockenkyrka en knapp halvmil bort. Under denna period var Salbergets gruvby tidvis en självständig församling (Frankius 2008:8). Det finns även uppgifter i Grau, där ett kapell på Salberget omnämns redan 1500 (1754:bihang LIII).

Enligt skriftliga källor var kapellet/kyrkan i stort behov av reparation 1581 och från kungligt håll fanns planer på att en ny byggnad, en stenkyrka, skulle uppföras. I den Palmskiöldska samlingen vid Uppsala universitetsbibli-otek står följande: ”Sala gruvas kapell var mycket förla-mat, och begärdes fördenskull år 1581 hjälp av Kungl Maj:t till dess omlagning, att det icke måtte bliva öde”. Repa-rationsarbetet förväntades utföras på Väsby gårds be-kostnad. I Väsby gårds utgiftslängd för 1581 finns följande notis: ”Kyrkian til bygningh penningar 5 daler.” 1595 tillde-lades genom kungligt beslut ett pund spannmål till kapel-lets ”tilbygningh” (Frankius 2008:9f).

I domkapitlets protokoll den 4 december 1597 då bi-skop Bellinus besökte Sala sockenkyrka står att ”de vid gruvan boendes, skola ock förhjälpa till kyrkobyggning, efter de ock sitt begravningsrum här hava” (Norberg 1978:281ff; Frankius 2008:16). Detta skulle kunna tolkas som att gruvkyrkogården inte användes under denna tid. Vidare finns en anteckning i Tjurbo härads dombok för år 1610 där det påpekas att de flesta som dött vid gruvan hade begravts vid sockenkyrkan. Frankius anser att gruv-kyrkogården huvudsakligen har använts under 1500-talet (Frankius 2008:16, 22).

Åren runt sekelskiftet 1600 sker en uppryckning av gruvverksamheten i och med att Karl IX tar över ledning-en av Salberget. I en skrivelse till fogden Anders Jonsson, daterad 3 augusti 1605, skriver han bl a att han vill ha en stenkyrka byggd vid ”Salegruvo by”, och att alla boende i gruvbyn skulle leverera ved till kalkbränning kommande vinter. 1607 utfärdades stadsprivilegier för Salberget men kungen stadfäste dem aldrig (Frankius 2008:10f, 16). Uti-från Väsby gårds räkenskaper 1608-09 kan man se att det

Figur 5. Malmbrytning i dagbrott. Grängesberg, Dalarna 1903. Oljemålning av Fredriksom. Källa: Jernkontorets bild-arkiv.

�  sau rapport 2010:10

sker betydande byggnadsarbeten på kungsgården, vilket även skulle kunna röra kyrkan/kapellet. Från 1613 och 1615 finns kungliga brev bevarade med noteringar om spann-målsanslag till ”kyrckians förbygningh” – d v s till under-håll av kyrkobyggnaden. Frankius tolkar detta som att det byggs en ny kyrka alternativt sker en utvidgning av det gamla kapellet mellan åren 1606–10 (Frankius 2008:11f).

Slutet för församlingen vid gruvan och dess kapell/kyr-ka var när Sala stad fick sina stadsprivilegier 1624. Gruv-byns innevånare anmodades att flytta in till staden. Detta tog dock sin tid och först 1628 fattades det beslut om att kyrkoherdetjänsten vid gruvan skulle dras in, då gruvför-samlingen slogs ihop med Sala socken och Sala stad (Fran-kius 2008:23). Under de år som byggnationen av kyrkan i Sala stad pågick, fungerade Sala sockenkyrka och gruvka-pellet/kyrkan som gudstjänstlokaler åt Sala stads invåna-re. Stadens befolkning och de som fortfarande bodde kvar i gruvbyn (så sent som 1651 fanns fortfarande sju hushåll kvar i gruvbyn) fick genom beslut av Domkapitlet rätt till gravplats vid sockenkyrkan tills stadskyrkan var klar (Ves-terberg 1997:15; Frankius 2008:22). I staden fanns inled-ningsvis också ett provisoriskt kapell, eftersom det dröj-de ända till 1635 innan man påbörjade bygget av den nya

stenkyrkan i staden (Norberg 1978:289 ff). Sala stadskyrka står färdig 1641 (Frankius 2008:31).

Kapellet/kyrkan vid Salberget beskrivs i ett invente-ringsprotokoll från 1630 (se inventarieförteckning, bilaga 4) som en ”kyrka” byggd av trä och ”väggar goda kors-vis”, något som Frankius tolkat som att kyrkan var byggd i korsform (Bergold & Öhnegård 1987:35; Frankius 2008:10, 32 ff). Planer på en stenkyrka under slutet av 1500-ta-let blev uppenbarligen aldrig genomförda. Men kyrkan tycks trots allt ha varit i gott skick, vilket kan betyda att den äldre byggnaden verkligen blev restaurerad i början

av 1600-talet alternativt nybyggd på en annan plats (Nor-berg 1978:282 ff; Frankius 2008:10). Frankius har noterat att byggnaden i de skriftliga källorna från 1500-talet om-nämns som ”capellet”, medan det i materialet från 1600-ta-let omnämns som ”kyrckian”. Bogårdsmuren var byggd av kalkverk, d v s bestod av murad sten.Inget kyrkohärbärge fanns på kyrkogården (Frankius 2008: 11, 32 ff).

Enligt noteringar från tidigt 1800-tal ska gruvkapel-let/kyrkan ha rivits år 1634, men kapellet var fortfarande i bruk under åtminstone 1635. 1638 omtalas att spån förts från kapellet/kyrkan till kyrkoherden. Om de omtalade spånen syftar på takspån kan det indikera att kapellet/kyrkan då höll på att rivas (Norberg 1978:285; Frankius 2008:31).

Tidigare undersökningarArkeologiska undersökningar i forskningssyfte har utförts vid flera tillfällen i Sala gruvby, både på 1950-talet och på 1980-talet (Nordahl 1958; Bergold & Öhnegård 1987). Vid utgrävningarna på 1950-talet gjorde dåvarande amanu-ens Else Nordahl (Uppsala universitet) fynd av skelett och rester av kistor på begravningsplatsen (FMIS och muntlig

uppgift Else Nordahl). Delar av gruvbyn har inventerats vid upprepade tillfäl-

len; 1944 av Nils Lagerholm och Bengt Thulin, 1958-59 av G A Hellman, 1974 av Lennart Eriksson, 1985 av Bergold och Öhnegård och 2001 av Alström och Egebäck (Bergold & Öhnegård 1987:40; Alström & Egebäck 2002). Vid kar-teringen 1985 innefattade gruvbyn ett sammanhängande området av 140 000 m2 (14 hektar). Därtill konstaterades spridda lämningar norr om direktörsbostaden (Bergold & Öhnegård 1987:10). 1989 gjorde Lars Löthman reviderad inventering av gruvkyrkogården och gruvbyn (FMIS).

Figur 6. Utsikt över gruvfältet. Grängesberg, Dalarna 1903. Oljemålning av Fredriksom. Källa: Jernkontorets bildarkiv.

sau rapport 2010:10  �

Vid de arkeologiska undersökningarna av gruvbyn kun-de det äldsta skedet dateras till tiden efter 1450 (skikt III). Botten av skikt II och toppen av skikt III daterades till 1510-1560. De yngsta huslämningarna i gruvbyn, käl-largrundshus (skikt I och toppen av skikt II daterade till 1560-1600/10), ligger på ett påfyllnadslager – ett kros-stenslager (Bergold & Öhnegård 1987:111f). Detta speglar sannolikt den nedgångsperiod som omtalas för Salberget under slutet av 1500-talet. Exempelvis var antalet fastig-heter i gruvbyn som erlade tomtöre på 1570-talet bara en tredjedel jämfört med 1540-talet (Bergold & Öhnegård 1987:28; Frankius 2008:9f).

Under 2000-talet har även en geofysisk prospektering av kyrkogården utförts av Kjell Persson vid Arkeologiska forskningslaboratoriet i Stockholm på uppdrag av insam-lingsstiftelsen Riksens Clenodium (Persson 2003).

Med anledning av att Stiftelsen Riksens Clenodium strävar efter att öka kunskapen om Sala silvergruvas his-toria utfördes 2004 en förundersökning av begravnings-platsen vid Sala silvergruva (Onsten-Molander & Jonsson 2004). Förundersökningens syfte var att fastställa begrav-ningsplatsens omfattning, placering och utseende samt att undersöka om lämningar efter gruvbyns kapell/kyrka fanns inom undersökningsområdet. Avsikten var också att klargöra gravtätheten och skelettens bevarandegrad (Onsten-Molander & Jonsson 2004:3ff).

Vid förundersökningen grävdes 23 schakt och i dem framkom rikligt med gravar. Totalt identifierades 103 gra-var varav flertalet var orienterade i öst-västlig riktning. Förutom gravarna påträffades rester efter stenrader. Des-sa var belägna på ett flertal platser inom undersöknings-området. Bland annat hittades i den norra delen av be-gravningsplatsen rester efter en syllstenskonstruktion, vilken tolkades som lämningar efter gruvans kapell/kyrka (Onsten-Molander & Jonsson 2004:6, 12ff).

Efter förundersökningen 2004 då en stor mängd gravar identifierades på begravningsplatsen vid Sala silvergru-va och ett mycket välbevarat skelett undersökts på plats uppstod idén om att starta ett bioarkeologiskt forsknings-projekt. Syftet med detta var att undersöka hälsotillstånd, levnadsförhållanden och socioekonomisk sammansätt-ning hos gruvsamhällets befolkning via osteologiska och kemiska analyser av skeletten samt via arkeologiska un-dersökningar av gravskicket (se vidare kapitel ”Målsätt-ning”).

Vid 2008 års undersökning (etapp 1) undersöktes ett ca 400 m2 stort område i den nordvästra delen av begrav-ningsplatsen, strax söder om kyrkogrunden (Bäckström, I Sundström & Onsten-Molander 2009). Redan under för-undersökningen 2004 konstaterades att delar av de sten-rader som påträffades på undersökningsområdet kunde vara rester efter en kyrka eller ett kapell. 2008 bekräftades och förtydligades detta, då ytterligare rester efter stenra-der och murar påträffades som en utbyggnad i den södra

delen av den förmodade kyrkan/kapellet. Den kan an-tingen vara en förlängd korsarm eller ett vapenhus (Bäck-ström, I Sundström & Onsten-Molander 2009:16).

Vid undersökningen av begravningsplatsen under-söktes 43 gravar, varav 39 visade sig innehålla kistor med skelett. De övriga anläggningarna saknade skelett, men innehöll rester efter trä från kistan, vars storlek visade att gravarna innehållit barn. Åldersmässigt fördelades de 39 bevarade skeletten på 14 vuxna, 3 ungdomar och 22 barn. Bland 11 vuxna som kunnat könsbedömas var ca hälften kvinnor och hälften män. Av de kistor som undersöktes var 11 rektangulära, 13 rombiska och 19 trapetzoida. De flesta kistor hade bevarade lock (Bäckström, I Sundström & Onsten-Molander 2009:17ff).

Målsättning och frågeställningar

ForskningsprojektetDen övergripande målsättningen för projektet är att un-dersöka hälsotillståndet hos gruvsamhällets befolkning via osteologiska analyser och genom analyser av tungme-taller i skeletten. Resultaten av dessa undersökningar re-lateras till hälsotillståndet hos befolkningen inom andra sociala miljöer och till den historiska bakgrunden i om-rådet och de övergripande historiska sammanhang som styrde gruvnäringens ekonomi och organisation i landet under 1500- och 1600-talen.

Vid arkeologiska undersökningar av förhistoriska bo-platser och gravar har osteologiska undersökningar länge haft en given plats eftersom de utgör en viktig grund för den arkeologiska tolkningen. Under senare år har man också uppmärksammat vikten av osteologiska analyser för att få bättre kunskap om människors liv och hälsa un-der historisk tid; dessa undersökningar har främst kon-centrerats på medeltida skelettmaterial (t ex från Lund och Sigtuna) (se ex Arcini 1999; Kjellström 2005). Inomforskningen rörande den efterreformatoriska perioden råder dock fortfarande stor brist på osteologiska och ar-keologiska undersökningar som kan komplettera och modifiera bilden av olika samhällsgruppers levnadsvill-kor och seder. Undersökningarna av människorna själva ger inte sällan en annan bild av t ex sociala villkor och häl-sotillstånd än den som uttrycks i de samtida och sentida historiska källorna.

I det nystartade projektet kombineras etablerade his-torisk-arkeologiska och osteologiska metoder med nyare kemiska och paleoepidemiologiska metoder för att bidra med ny kunskap om människorna som bott och arbetat vid gruvan under 15-1600 talen. Teoretiskt kan man för-lägga forskningsprojektet till den bioarkeologiska sfären, där studiet av gravpopulationen i sin kulturella kontext,

10  sau rapport 2010:10

tillsammans med arkeologiska och historiska data, ge-nererar ny kunskap om sociala förhållanden (se ex Perry 2007).

De övergripande frågeställningarna i forskningsprojektet är: • Har gruvbyns människor haft generellt sämre hälsa och

levnadsförhållanden än människor i andra sociala mil-jöer i stad och på landsbygd?

• Kan olika sociala grupperingar inom gruvsamhället identifieras genom den bioarkeologiska analysen?

• Har kroppsarbetet som utfördes i gruvan och arbets-miljön där satt några spår i skelettmaterialet?

• Kan skillnader i diet spåras mellan kön, olika ålders- och ev sociala grupper på begravningsplatsen?

• Det är belagt att flera utländska gruvarbetare och bergs-män invandrat till Sala för att arbeta vid silvergruvan. Är det möjligt att via strontiumisotopanalyser identi-

Figur 7. Annaberger Bergaltar. Mittsektionen. Målning av Hans Hesse 1522 som visar arbetet vid en silvergruva. Placering: St. Annen-Kirche, Annaberg-Buchholz, Tyskland.

sau rapport 2010:10  11

fiera vilka individer som är infödda och vilka som är inflyttade till Sala, och hur förhåller sig i så fall dessa data till fördelningen av skelettmorfologiska variatio-ner och sjukliga förändringar?

• I vilken grad har befolkningen i Sala gruvby utsatts för metallförgiftningar, och hur ser det ut bland dagens in-vånare i Sala?

Skelettanalyserna fokuserar på:• Förslitnings- och belastningsskador• Trauma• Metallförgiftningar (spårämnesanalyser, särskilt bly)• Diet (analyser av stabila kol- och kväveisotoper i ben)• Andra sjukdomar (särskilt tuberkulos, osteoporos och

anemi)• Ursprung och släktskap (ickemetriska drag i skelettet

samt analyser av strontiumisotoper)

Begravningsplatsen vid Sala silvergruva har i flera avse-enden en stor forskningspotential: det snäva tidsintervall som begravningsplatsen varit i bruk och skelettens relativt goda bevarandegrad gör att materialet förefaller lämpligt för analyser av skelettskador (t ex belastningsskador) samt analyser av tungmetaller i skeletten. När undersökning-arna av gravplatsen är avslutade kommer förhoppningsvis materialets omfång att utgöra en god grund för statistiska beräkningar. Efter de första två etapperna (2008 och 2009) av tre planerade har 83 skelett analyserats.

Antikvariskt syfteDet är av stort antikvariskt intresse att undersöka och dokumentera begravningsplatsens stratigrafiska utform-ning, utseende och innehåll samt kapellets konstruktion, eftersom kunskapen om bl a gravritual och kyrkogårdars organisation under efterreformatorisk tid är knapphändig på grund av få arkeologiska undersökningar i Skandina-vien. Vi har betydligt bättre kunskap om de medeltida för-hållandena än om de efterföljande perioderna (se ex Jons-son 2009:131). På det lokala planet bidrar resultaten till att ge en mer komplett bild av Sala silvergruvas historia, dess invånare och den dåtida fysiska miljön.

UndersökningsmetodVid 2009-års undersökning (etapp 2) schaktades ca 400 m2 med maskin i den centrala delen av kyrkogården. Drygt 100 m2 i den södra delen av denna yta undersöktes extensivt. Undersökningsområdet spärrades av med mar-keringsband under fältperioden. När undersökningen av-slutats lades schakten igen och marken återställdes till ur-sprungligt skick.

För att underlätta i beskrivningen nedan har en indelning av undersökt yta delats in i schakt A-C, där A represen-terar den yta närmast kyrkan/kapellet som undersöktes 2008. Schakt B och C undersöktes 2009 (fig 16).

Undersökningsytan schaktades stegvis ned till den nivå där synliga nedgrävningar för kistorna hittades (fig 8). Under de första dagarna grävdes ett schakt i den norra delen av planerad yta (schakt B), varefter ett schakt lades i den södra delen (schakt C) (fig 9-10). Området däremellan sparades för att underlätta åtkomst för grävmaskinisten.

I schakt C hittades murrester och trärester direkt under torven. Dessa mättes in digitalt och fotograferades. Där-efter täcktes denna del, ca 100 m2, med jord efter samtal med länsstyrelsen (besök fredagen den 15/5 2009). Anled-ningen till att vi inte undersökte denna yta vidare var att vi varken ansåg oss ha tillräckligt med tid eller kompetens för en undersökning av sentida byggnadslämningar. Un-dersökningens syfte är dessutom, i enlighet med projek-tets målsättning och undersökningsplan, framför allt att få ett statiskt bra skelettunderlag för vidare forskning. Un-dersökningsytan, och framför allt den extensiva ytan, un-dersöktes med metalldetektor av Jan Björnhager.

För att minimera nedbrytningen av lämningarna för-

Figur 9. Undersökningsytan, schakt B och C (längst upp i bil-den). Vy mot söder. Foto: Ylva Bäckström, SAU.

Figur 8. Schaktning med maskin. Foto: Emma Sjöling, SAU.

12  sau rapport 2010:10

sökte vi i möjligaste mån att inte schakta fram större ytor än vad vi beräknade hinna med att undersöka under den avgränsade perioden. Dessutom täcktes färgningar och kistor/skelett som preparerades fram under undersök-ningens gång kontinuerligt med täckduk/presenningar. När kistor och anläggningar påträffats i schaktväggarna har dessa omedelbart täckts med täckduk och jord.

Trots detta finns det gravar i den S delen av schakt B och i den SV delen av schakt C som inte har undersökts (32 st). I samtliga fall rör det sig om begravningar utan kistor. Sex av dessa fortsatte in under schaktkanten (A5771, A5772, A5825, A5906, A5967, A6417). Eftersom bevaringsförhål-landena för dessa skelett generellt visade sig vara sämre än för skeletten i kistorna fattade vi beslutet, efter diskussion med länsstyrelsen, att låta täcka dessa gravar och inte un-dersöka dem närmare. Grav 7186, en dubbelgrav, under-söktes, men skeletten plockades inte upp både på grund av tidsbrist och mycket dålig bevaring.

De kistlösa gravarnas nedgrävningar var betydligt svå-rare att se vid schaktningen än kistgravarnas och inget kistträ eller kistspikar förvarnade om att skelettet snart skulle dyka upp, vilket gjorde att skeletten skadades vid schaktningen. Om den svaga färgningen efter de kistlösa gravarna beror på gravskicket eller att denna del av un-dersökningsområdet ligger något lägre är svårt att avgö-ra. Det borde inte vara kronologiskt betingat i alla fall, då bägge gravskicken verkar ha varit i bruk samtidigt (se vi-dare kapitel ”Datering”).

Gravar och anläggningarFramkomna arkeologiska lämningar (i huvudsak gra-var) undersöktes, dokumenterades genom fotografering, plan- och/eller profilritningar och mättes in digitalt. Gra-varna fotograferades i lod med digital kamera och stege, dels när kistan grävts fram, dels när skelettet framprepare-rats. Överföring av digitala foton och digitala mätfiler till Intrasis skedde dagligen. Härigenom kunde ev felaktiga inmätningar eller dåliga foton åtgärdas under nästa dags

arbete. Under fältsäsongen skedde kontinuerlig backup av samtliga databaser och inmätningar.

Efter inmätning av jordfärgningarna efter kistornas nedgrävningar, schaktades fyllningen med maskin al-ternativt skottades för hand ned till kistnivån. Kistornas form mättes in med totalstation och fotograferades. Där-efter rensades skeletten fram i sin helhet med skärslev, svampkniv och borste (fig 11) och dokumenterades både genom fotografering av skelettet i lod (med inmätta foto-kryss) och intressanta detaljer.

För varje separat grav mättes nedgrävningen, ifall den var synlig, kistans topp och botten i kistgravarna eller gra-vens begränsning i gravar utan kista, samt skelettens rikt-ning genom ett kors (en linje från kraniet till fotbenen, en linje mellan axlarna). Därtill mättes minst tre fotokryss in för varje enskilt skelett.

Gravarna har fått sina identifikationsnummer genom det inmätta löpnummer som givits vid inmätningen av kistan alternativt graven på skelettnivå. I de fall gravarna har visat sig innehålla flera individer har varje skelett fått ett eget skelettnummer. Anläggningsnummer för gravar-nas nedgrävningsfärgningar har således inte, i de fall gra-ven har undersökts, använts som gravnummer.

SkelettenUnder fältarbetet användes en kombinerad grav- och skelettmall, där bl a bevarandegraden på skelett och kis-tor angavs, kistornas storlek, form och förekomst av lock, skelettens armställning och orientering efter väderstreck, beskrivning av grävmetod och lager, relationen mellan gravar, vilka prover och fotografier som tagits samt före-komst av fynd. På blanketten finns även möjligheter att vid behov göra längre beskrivningar i text. Till skelett- och gravblanketten fogades också en schematisk skiss av skelettets anatomiska position, placeringen av förekom-mande fynd och kistspikar samt var jord, referens- och ev träprover tagits. Att göra en schematisk skiss av skeletten i stället för en skalenlig plan har sparat mycket värdefull tid

Figur 11. Arbetsbild. Foto: Emma Sjöling, SAU.

Figur 10. Schakt C. Vy mot sydost. Foto: Ylva Bäckström, SAU.

sau rapport 2010:10  13

vid upptagningen av skeletten.Jordprover togs dels i lungregionen, för senare analys

av mineralinnehåll och kornstorlek, för att undersöka fö-rekomst av stendammslunga, dels referensjordprover ut-anför skelett, kista och nedgrävning, på samma nivå som skelettet, för analys av spårämnen och isotoper.

Ett stort problem är att skeletten torkar ut och där-med fragmenteras lättare om de utsätts för längre peri-oder av torrt och varmt väder, eller temperaturväxlingar och framför allt när de utsätts för direkt solljus. Ett sätt att mildra uttorkningen var att under arbetets gång och även i slutet av arbetsdagen fukta med blöta svampar och täcka skeletten väl samt att skynda på upptagningen av varje enskilt skelett. Vi använde även tält av presenningar både som skydd mot sol och regn. Under 2009 års under-sökning var uttorkningen av skeletten endast periodvis ett problem, eftersom solen lyste med sin frånvaro. Ett nytt problem som uppkom var istället att gravarna periodvis blev vattenfyllda (fig 12).

Efter dokumentation lyftes skeletten upp, sorterades i vänster och höger sida, och packades i lådor för transport till den osteologiska avdelningen på SAU, där materialet förvaras under projektets gång. Innevarande år rengjor-

des en del av skeletten redan i fält i syfte att minska ar-betsinsatsen före analys, men det fungerade inte helt till-fredställande eftersom vatten måste hämtas i dunkar från annat håll (fig 13).

Efter avslutat fältarbete har skelettmaterialet analyse-rats varvid en preliminär bedömning av kön och ålder gjorts (se vidare kapitel ”Skeletten - preliminär osteolo-gisk analys”).

Fynd och konserveringSamtliga fynd av arkeologiskt intresse omhändertogs. I de flesta fall mättes fynden inte in utan samlades in per an-läggning/grav och fyndplatsen markerades istället på ske-lettskissen (se ovan). Enbart speciella fynd, lösfynd inklu-sive metalldetektorfynden mättes in med totalstation.

Myntfynden från årets metalldetektorkartering och de mynt som hittades vid förundersökningen 2004 har gran-skats av Richard Meurman (se bilaga 5).

Metallföremålen är skickade till Acta Konserverings-centrum AB, Stockholm för konservering (se fyndlista bi-laga 2). Fynden förvaras under rapportarbetet i SAU:s lo-kaler i väntan på fyndfördelning.

Efter att grävningen avslutats har anläggningar och fynd registrerats i Intrasis. Fynd har vid behov sekun-därrelaterats till respektive anläggning, och de inmätta gravfyllningarna har relaterats till respektive grav. Den vidare bearbetningen av materialet och framställningen av grundplaner har gjorts i GIS-miljö (Arc View och Ar-cGIS). Vid slutbearbetningen av planer, foton och bilder har Adobe programvaror använts (Illustrator och Pho-toshop).

Kemiska analyserTvå skelettprover togs redan i fält och skickades till Ång-strömlaboratoriet vid Uppsala universitet för 14C-date-ring. Det ena kommer från ett av skeletten i en kistgrav i schakt A (Grav 2633) och det andra från ett skelett i en grav utan kista i schakt C (Grav 6160).

Medel för 22 isotopanalyser (kol, kväve och strontium) avsattes i syftet att undersöka diet och i vilken grad de som begravdes på begravningsplatsen var inflyttade till Sala eller infödda. 20 benprover skickades till Ångström-laboratoriet vid Uppsala universitet för analys av kväve och kol (fig 14). Strontiumanalysen har däremot skjutits på framtiden, eftersom det ännu inte bestämts vilket labora-torium proverna ska skickas till. Resultatet av analysen av kväve och kol redovisas längre fram i rapporten, liksom resultatet från förra årets analys (16 prover) som utfördes av Auxilia vid Stockholms universitet (fig 15). Inga prover från årets undersökning har skickats för analys av spår-ämnen.

Figur 12. Dåligt väder. Foto: Lena Persson.

Figur 13. Tvättning av ben. Vackert väder. Foto: Ylva Bäckström, SAU.

1�  sau rapport 2010:10

UndersökningsresultatPå den undersökta ytan (fig 16) mättes sammanlagt 93 an-läggningar in, varav 88 har med gravnedläggningarna att göra. Totalt undersöktes 33 skelettgravar, ett stolp-/stör-hål, tre murrester och ett lager. Utöver dessa anläggningar mättes 32 färgningar in som tolkades som gravar men som inte undersöktes. Resterande 23 anläggningar är inmätta färgningar till gravarnas nedgrävningar. Se bilaga 1 (an-läggningslista). En av gravarna, A6072, grävdes fram redan vid förundersökningen 2004 (A580) (Onsten-Molander & Jonsson 2004), varvid knäskålar och en del av ett strålben togs tillvara för 14C-datering.

Begravningsplatsen Enligt Fornminnesregistret omfattar fornlämningen 4 800 m2, vilket sammanfaller med uppgifter i en revbok från 1828 där gruvkyrkogården sägs uppta uppemot 4 600 m2 (Norberg 1978:285). Egna uppmätningar visar att områ-det mellan Bronäsgatan och Västeråsvägen är ca 4 300 m2

stort.Enligt en rågångskarta från omkring 1700 låg kyrko-

gården mer i V-Ö än i N-S riktning (som den ser ut idag). Bronäsgatan, som idag sträcker sig längsmed kyrkogår-dens västra sida, är inte utritad på denna karta. Vägen finns däremot med på Generalstabskartan från 1839 (J243-83-1). Vid förundersökningen undersöktes inte ytan väs-ter om Bronäsgatan, men kyrkogården kan således även ha fortsatt på denna sida av vägen. Även den östra delen av kyrkogården kan delvis ha förstörts i samband med att den nya Västeråsvägen anlades, men sannolikt inte i nå-gon högre grad.

Gravarna ligger tämligen glest utspridda på kyrkogår-den, med insprängda ”tomma” ytor, och på ett djup mel-lan 0,6–1,3 m från dagens markyta. Gravtätheten varierar i de olika schakten men är i genomsnitt ca 1,6 gravar/kvm, vilket kan jämföras med Domkyrkogården i Linköping där gravtätheten är 1,4 gravar/kvm. I Linköping låg gra-varna på ett djup mellan 0,7 –1,6 m (Tagesson & Wester-lund 2004:9f). I Dalsby kapell, Säter sn, i Dalarna, där en kyrkogård kopplad till järnbruket undersöktes på 1970-talet, ligger gravarna på ett djup mellan 0,7–1 m under markytan (Petré 1973:5; Bohlin 2010:22).

De flesta gravarna har en VNV-OSO riktning. Gravar-na närmast den västra sidan av kyrkans södra korsarm ligger något mer V-Ö. Begravningarna verkar vara relativt intakta och har inte i någon högre grad berörts av senare ingrepp, förutom i ett par konstaterade fall. I grav 6180 i schakt C:s västra del låg skelettet anatomiskt inkorrekt, och strax söder om dubbelgraven 7186 i schakt B, ovanför och på samma nivå som dubbelgraven, hittades spridda skelettdelar. De sistnämnda resterna kan härröra från en grav som förstörts p g a senare gravläggningar. De schakt

Figur 14. Isotopanalys 2009. Prover inskickade för analys av kväve och kol. Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet.

Undersök-ningsår

Ske-lett nr

Art Benslag Vikt (g)

2009 5860 Homo sapiens costa dx 5,9

2009 6072 Homo sapiens costa sin 4,6

2009 6110 Homo sapiens cranium 4,2

2009 6135 Homo sapiens tibia dx 24,7

2009 6684 Homo sapiens cranium; costa dx

6,3

2009 6709 Homo sapiens scapula dx 7,6

2009 6842 Homo sapiens costa dx 6,5

2009 6846 Homo sapiens costa dx 8,3

2009 6850 Homo sapiens costa dx 9,5

2009 6858 Homo sapiens costa sin 12,2

2009 6870 Homo sapiens costa dx 4,8

2009 6912 Homo sapiens humerus sin 2

2009 6943 Homo sapiens costa sin 7,5

2009 6990 Homo sapiens costa dx 8,2

2009 7031 Homo sapiens fibula 6,9

2009 7035 Homo sapiens ulna dx 2,2

2009 7139 Homo sapiens fibula 12,1

2009 7143 Homo sapiens costa dx; costa sin

6

2004 F75 Bos taurus C2+3 dx 5,2

2004 F70, (A851)

Sus domesticus ulna sin 9,8

Totalt 154,5

Figur 15. Isotopanalys 2008. Prover inskickade för analys av kväve och kol. Auxilia, Stockholms universitet.

Undersök-ningsår

Ske-lett nr

Art Benslag Vikt (g)

2008 2531 Homo sapiens fibula dx 11

2008 2549 Homo sapiens femur sin 165,8

2008 2581 Homo sapiens fibula sin 11,6

2008 2599 Homo sapiens ulna dx 5,7

2008 2616 Homo sapiens fibula sin 6,2

2008 2633 Homo sapiens fibula sin 20

2008 2646 Homo sapiens talus sin 19,9

2008 2659 Homo sapiens ulna sin 3,1

2008 2804 Homo sapiens fibula sin 28,6

2008 3790 Homo sapiens fibula sin 24,2

2008 3818 Homo sapiens fibula sin 7,3

2008 4086 Homo sapiens fibula dx 25,4

2008 4105 Homo sapiens tibia sin 54,9

2008 4135 Homo sapiens costa; scapula cavitas dx

13,8

2008 5023 Homo sapiens fibula sin 3,3

2008 5498 Homo sapiens fibula sin 19,6

Totalt 420,4

sau rapport 2010:10  1�

och gravar som Else Nordahl grävde under 1950-talet har ännu inte lokaliserats.

Det har inte i något fall kunnat konstateras att gravarna skulle vara lagda i lager ovanpå varandra. Däremot skars ett par av de kistlösa gravarna i schakt B av kistgravar (Grav 6810 som skär 7013 och Grav 7113 som skär dubbelgraven 7186), vilka visar att de kistlösa gravarna är äldre, åtmins-tone just här.

GravarnaVid årets undersökning påträffades, liksom under förra året, gravar med skelett i kistor (fig 17), men även gravar med skelett utan kistor. De kistlösa gravarna återfanns huvudsakligen inom det undersökta områdets meller-

sta och sydvästra del (den södra halvan av schakt B och schakt C:s västra del).

Sammanlagt undersöktes 33 gravar fullständigt, varav 25hade kista och åtta var utan (fig 18-21). Fyra av kistgravar-na innehöll inga bevarade skelett, men kan efter storleken på kistan antas vara barngravar.

Under ett flertal av skeletten i de kistlösa gravarna (dub-belgravarna 5910, 6932 och 6975 och massgraven 6826 i schakt C; dubbelgrav 7186 och grav 7013 i schakt B) no-terades en svartaktig färgning, vilken kändes aningen fet i konsistensen och delvis fibrös. Ett förslag är att ett tyg lagts i botten på gravarna innan kropparna placerades där. Prov på färgningarna samlades in för senare analys. I gravfyllningen till gravarna iakttogs även rostfärgade fläckar. En teori är att det är rester efter bränd kalk.

Figur 16. Översiktplan över kyrkogården med undersökta schakt 2008 (A) och 2009 (B-C) 2009 samt extensivt undersökt yta i schakt C. Skala 1:700

b

0 25 m

1�  sau rapport 2010:10

Vid undersökningens etapp 1 (2008) hittades rester efter träkors vid några av gravarna i den norra delen av schakt

A. Vid årets undersökning kunde inget yttre gravskick konstateras. Träkors har även hittats i Dalby kapells kyr-kogård, vars användningstid bedömts ligga mellan 1450 och 1630 (Petré 1973:9; Bohlin 2010:12 ff).

Figur 17. Kistgravar i schakt B. Foto: Lena Sundin.

Grav nr Skelettnummer Belägenhet

5860 5860 Schakt B

5971 skelett saknas Schakt B

5979 5979 Schakt B

6037 6037 Schakt B

6072 6072 Schakt B

6100 skelett saknas Schakt B

6110 6110 Schakt B

6115 6115 Schakt B

6123 (100296) 6123 (100296) Schakt B

6129 6129 Schakt B

6135 6135 Schakt B

6275 6275 Schakt C

6279 6279 Schakt C

6669 6669 Schakt C

6684 6684 Schakt B

6690 6690 Schakt B

6709 6709 Schakt B

6810 6810 Schakt B

6820 7035 Schakt B

6889 skelett saknas Schakt B

6904 skelett saknas Schakt B

6912 6912 Schakt B

6951 6951 Schakt B

7113 7113 Schakt B

7207 7207 Schakt B

25 gravar 22 skelett

Figur 18. Undersökta gravar med kistor.

Grav nr Skelettnummer Belägenhet

5910 6160 Schakt C

5910 6315 Schakt C

6180 6180 Schakt C

6826 6842 Schakt C

6826 6846 Schakt C

6826 6850 Schakt C

6826 6854 Schakt C

6826 6858 Schakt C

6826 6862 Schakt C

6826 6866 Schakt C

6826 6870 Schakt C

6932 6943 Schakt C

6932 6947 Schakt C

6975 6990 Schakt C

6975 6994 Schakt C

7013 7013 Schakt B

7122 7134 Schakt B

7122 7139 Schakt B

7122 7143 Schakt B

7122 7147 Schakt B

7186 (dubbelgrav) ej upplockade skelett

Schakt B

8 gravar 20 skelett

Figur 19. Undersökta gravar utan kistor.

sau rapport 2010:10  1�

Kistorna Kistorna fördelar sig på 17 rombiska, fem rektangulära, två trapetzoida, en krubba och en kista av oidentifierad form (fig 22). Merparten av kistorna har haft lock, och samman-fogats med spik (fig 23). I endast ett fall har handtag till kistan påträffats (Grav 6072).

Den rombiska kistan anses vara en något senare typ av kista, vilken förekom under 1600–1700-tal. Denna typ har påträffats bl a vid utgrävningarna i Surahammar, Kristine-

hamn och Linköping (Stibéus 1998; Jonsson & Nordström 2003; Tagesson & Westerlund 2004).

Enkel- och flerbegravningar Kistgravarna innehöll enstaka individer i samtliga fall utom ett, där två barn begravts tillsammans (G6820 schakt B) (fig 24). Bland de undersökta kistlösa gravarna innehöll alla utom två fler än en individ. Fyra var dubbelgravar (fig 25), en grav innehöll fyra individer (G7122 schakt B) och

Figur 20-21. Detaljplan över schakt B och C. Skala 1:150.

1�  sau rapport 2010:10

en innehöll åtta individer (G6826 schakt C). Begravningen av de åtta individerna i Grav 6826 kan

möjligen ha skett vid två olika tillfällen, eftersom den yt-liga gravfärgningen inmättes som två separata polygoner.Vid undersökningen stod det däremot klart att de be-gravts i en och samma grav. Att så många människor har begravts i samma grav för tankarna till någon typ av speci-ell händelse, epidemi (ev pest eller kolera) alternativt krig eller gruvras. Enligt uppgift av fru Rut Lindblom från Sala

damm (född 1907) har hon av sin fader hört berättas att en kamrat till hans far (född 1860) och arbetare vid gru-van sagt att varje gång man gick till arbetet i gruvan skulle man av hävd ha med sig en skopa eller hink med kalk, som skulle hällas ut på platsen till skydd mot pesten (FMIS).

Figur 24. Gravar med flerbegravningar i schakt B-C.

Grav nr Skelettnummer Belägenhet Kistgrav

5910 6160 Schakt C

6315 Schakt C

6820 7031 Schakt B x

7035 Schakt B x

6826 6842 Schakt C

6846 Schakt C

6850 Schakt C

6854 Schakt C

6858 Schakt C

6862 Schakt C

6866 Schakt C

6870 Schakt C

6932 6943 Schakt C

6947 Schakt C

6975 6990 Schakt C

6994 Schakt C

7122 7134 Schakt B

7139 Schakt B

7143 Schakt B

7147 Schakt B

7186 (dubbel-grav)

ej upplockade ske-lett

Schakt B

Figur 25. Detalj. Dubbelgraven 6975 med med två vuxna män (skelett 6990 och 6994). Foto: Lena Persson.

Figur 23. Välbevarat kistträ i grav 7113 i schakt B. Foto: Kajsa Andreasson/Emelie Svenman.

Grav nr Skelett-nummer

Belägenhet Kistform

5860 5860 Schakt B rombisk med lock

5971 Schakt B ev med lock, form?

5979 5979 Schakt B rombisk med lock

6037 6037 Schakt B tapetzoid med lock

6072 6072 Schakt B rombisk med lock

6100 Schakt B rombisk, med eller utan lock

6110 6110 Schakt B rektangulär med lock

6115 6115 Schakt B rombisk med lock

6123 (100296)

6123 (100296)

Schakt B rombisk med lock

6129 6129 Schakt B rombisk med lock

6135 6135 Schakt B rombisk med lock

6275 6275 Schakt C rektangulär med lock

6279 6279 Schakt C rombisk med lock

6669 6669 Schakt C rektangulär utan lock

6684 6684 Schakt B rombisk med lock

6690 6690 Schakt B rombisk med lock

6709 6709 Schakt B rombisk med lock

6810 6810 Schakt B rombisk med lock

6820 7031 Schakt B rektangulär med lock

6820 7035 Schakt B rektangulär med lock

6889 Schakt B rombisk ev med lock

6904 Schakt B tapetzoid med lock

6912 6912 Schakt B krubba med lock

6951 6951 Schakt B rombisk med lock

7113 7113 Schakt B rombisk med lock

7207 7207 Schakt B rombisk med lock

Figur 22. Kistformer.

sau rapport 2010:10  1�

I vissa gravschakt kan flera kistor ha sänkts ned vid unge-fär samma tidpunkt. Exempelvis verkar kistgravarna 6884 och 6990 i schakt B relatera till en och samma nedgräv-ningsfärgning (A5690). Det finns givetvis ett stort mått av osäkerhet i denna tolkning, eftersom gravfärgningarna för det mesta inte är så tydligt avgränsade mot omgivande jord. Likaså har kistgravarna 6110 och 6123 respektive 5979 och 6100 i schakt B relaterats till samma gravfärgningar (A5728 respektive A5697) (fig 26). Även på Domkyrkogår-den i Linköping har flera individer kunnat knytas till en och samma nedgrävning både under de kistlösa medel-tida faserna (1-3) och under kistfaserna (4-6) (Tagesson & Westerlund 2004:22).

Armställningar och kroppspositioner De döda begravdes med huvudena i väster, vända med an-siktet mot öster för att skåda Kristus på uppståndelseda-gen (Jonsson 2009:69). Armarna var i de flesta fall korsade

över magen eller bröstet, armställningar C eller D enligt Redin (1976), vilka ges en relativ datering till senmedeltid eller senare (fig 27-28) (angående armställningar se även kapitel ”Datering”). I samtliga fall är de döda begravda i ryggläge. I dubbel- och flerbegravningarna låg skeletten lite omlott, och armställningarna var ibland svåra att tolka i enlighet med Redins schema.

Figur 26. Två kistgravar i samma nedgrävning. A6123 (en vuxen man?) och A6110 (en vuxen kvinna) i schakt B. Foto: Andreas Eriksson.

Figur 27. Armställningar. Kistgravar i schakt B-C.

Grav nr Skelettnummer Belägenhet Armställning

5860 5860 Schakt B C

5971 Schakt B skelett saknas

5979 5979 Schakt B C

6037 6037 Schakt B C

6072 6072 Schakt B C

6100 Schakt B skelett saknas

6110 6110 Schakt B C

6115 6115 Schakt B C

6123 (100296)

6123 (100296) Schakt B C

6129 6129 Schakt B går ej bedöma

6135 6135 Schakt B B

6275 6275 Schakt C D

6279 6279 Schakt C C

6669 6669 Schakt C C

6684 6684 Schakt B C

6690 6690 Schakt B C

6709 6709 Schakt B C

6810 6810 Schakt B går ej bedöma

6820 7031 Schakt B D

6820 7035 Schakt B D

6889 Schakt B skelett saknas

6904 Schakt B skelett saknas

6912 6912 Schakt B går ej bedöma

6951 6951 Schakt B D

7113 7113 Schakt B C

7207 7207 Schakt B går ej bedöma

Grav nr Skelettnummer Belägenhet Armställning

5910 6160 Schakt C C

5910 6315 Schakt C D

6180 6180 Schakt C går ej bedöma

6826 6842 Schakt C C

6826 6846 Schakt C C

6826 6850 Schakt C C

6826 6854 Schakt C C

6826 6858 Schakt C C

6826 6862 Schakt C B

6826 6866 Schakt C B

6826 6870 Schakt C B

6932 6943 Schakt C C

20  sau rapport 2010:10

SvepningSkicket att svepa de döda varierar över tid. Det var exem-pelvis vanligt med svepning under medeltid, medan det efter reformationen 1536 blev mer allmänt med begrav-ning i kläder av olika slag. Under 1500-talet förekom be-gravning i nattkläder (pyjamas) och under början av 1600-talet i bröllopskläder (Jonsson 2009:141ff).

I ett arkeologiskt material kan ex förekomsten av tyg, svepnålar, och söljor (Jonsson 2009:141) vara tecken på att kropparna svepts. Därutöver har benens position använts för att försöka tolka vad som hänt innan, under och efter begravningen. Nyckelben som ligger i kroppens längd-riktning istället för horisontellt har tolkats som tecken på svepning, men kan enligt vår åsikt även bero på att kistan varit för trång (Duday 2006). Med tanke på den förmo-dade dateringen av kyrkogården i Sala så borde svepning inte förekomma i någon större utsträckning och materia-let bekräftar även detta. Endast ett fåtal av de begravda kropparna i gravarna visar, utifrån nyckelbenens position, tecken på att de svepts alternativt lagts i en för trång kista (Kistgravarna 6110, 6115 och 6820 (Skelett 7031) i schakt B) (fig 29).

Föremål i gravarna Det finns en skillnad i fyndfrekvens och fyndkategorier mellan kistgravar och kistlösa gravar (fig 30-31). Endast ett fåtal av kistgravarna innehåller några föremål. Bland de

kistlösa gravarna är fyndfrekvensen högre, och de grav-lagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. Fynden utgörs inte enbart av dräktdetaljer (häktor och hakar i järn och brons, spännen i järn, knapp i brons) utan även av bruksföremål (en kniv) och smycken (en pärla). Under medeltid är fö-

Figur 31. Föremål i kistlösa gravar i schakt B-C.

Grav nr

Skelett-num-mer

Belägen-het

Personliga föremål Övrigt

6180 6180 Schakt C skifferbryne

6378 Schakt C hals-järn, järn-knapp

6826 6846 Schakt C bronsknapp i bröstregionen,bronsnål i höftregionen

6826 6850 Schakt C tyg vid brostbenet

6826 6866 Schakt C 2 hakar, 4 hyskor i järn invid vänster sida över-kropp

6975 6990 Schakt C järnfragment invid vän-ster höft?, hyska järn vid bröst/mage, spänne i järn - till sko?: metall-fragment, bronsknapp med tyg och glaspärla vid vänster sida bröstre-gionen

6975 6994 Schakt C hyska i järn bröstkorg

7122 7143 Schakt C hyska i järn, kniv, kedja, mynt mm i höftregio-nen

Figur 29. Grav 6110 i schakt B. En svept kropp eller en alltför trång kista? Armställning C. Foto: Ylva Bäckström, SAU.

Grav nr Skelett-nummer

Belägen-het

Gravutrust-ning

Personliga föremål

6072 6072 Schakt B handtag (fu)

6275 6275 Schakt C silverpärla

6279 6279 Schakt C bronsspiral

6709 6709 Schakt B bronsspiraler

6951 6951 Schakt B spänne i järn (?) i bröstre-gionen

Figur 30. Föremål i kistgravar i schakt B-C.

Grav nr Skelettnummer Belägenhet Armställning

6932 6947 Schakt C D

6975 6990 Schakt C D

6975 6994 Schakt C D

7013 7013 Schakt C D

7122 7134 Schakt C D

7122 7139 Schakt C D

7122 7143 Schakt C D

7122 7147 Schakt C D

7186 (dub-belgrav)

ej upplockade skelett

Schakt C D

Figur 28. Armställningar. Kistlösa gravar i schakt B-C.

sau rapport 2010:10  21

remål i gravarna sparsamt förekommande, men ökar un-der efterreformatorisk tid i samband med att begravning i kläder blir alltmer vanligt förekommande (Tagesson & Westerlund 2004:25).

Fynden har i tabellerna nedan delats in i tre olika kate-gorier; personliga föremål, gravutrustning och övrigt, ef-ter indelning i Tagesson & Westerlund (2004:23). Se även bilaga 2.

Vid efterarbetet och den osteologiska analysen upp-täcktes en grön färgning i pannan på ett av skeletten, och under analysens gång hittades ännu fler (Gravarna 5860, 6072, 6110, 6279 och 6709). Vi märkte då att färgningen endast fanns på skelett som bedömts vara kvinnor eller sannolika kvinnor. Vi antog att färgningarna orsakats av något mindre metallföremål, ex ett litet mynt. S k Karons mynt har varit brukliga att lägga ned i gravar under ef-terreformatorisk tid. Under 1800-talet lades de exempel-vis på ögonlocken (Jonsson 2009:144). Efter kontakt med Kristina Jonsson fick vi tips på att det möjligen kunde vara spår efter en hätta. På ett av skeletten från under-sökningen av Sura gamla kyrka i Västmanland hittades ett kvinnoskelett som hade runda, blomliknande, textilde-korationer längs pannan. Dessa visade sig bestå av metall-trådar i kopparlegering som lindats med garn/tråd (fig 32), vilka har tolkats som möjliga rester av en kant till en hätta (Jonsson 2003:43f; Jonsson muntligen 2009-11-09).

Halsjärnet En av de gravlagda individerna i den sydvästra delen av schakt C (Skelett 6378) har begravts med ett halsjärn, vil-ket för tankarna till de straff- och krigsfångar som i de skriftliga källorna från Gustav Vasas tid sägs ha avtjänat sina straff i Sala silvergruva (Bergold & Öhnegård 1987:23; Frankius 2008:9 ff) (fig 33). I och med Sten Stures privile-giebrev 1512 skapas en rättslig instans vid gruvan (Norberg 1978:18ff; Vesterberg 1997:16). Senare under 1600-talet fick gruvan en egen lagsamling (Bergsordningen 1624). I staden gällde Magnus Erikssons stadslag och på landsbygden Krist-offer av Bayerns landslag (Vesterberg 1997:18).

Ett av de vanligaste straffen under åtminstone 1600-talet var böter. Men om man inte klarade av att betala sina böter fick straffet avtjänas på annat sätt, ex genom att ”sitta i kistan” eller ”plikta med rygghuden” tills man var skuldfri. Gruvan ålades tidigt att hålla med en kista “väl förvarad och med tillbörligt järn”. Som kombinerade skam- och kroppsstraff användes antingen trähästen el-

ler man ”dömdes till halsjärn”. Unga arbetare och de som begått mindre grova brott fick, med eller utan bojor, sitta så många timmar som ansågs nödvändigt på en trähäst. Att dömas till halsjärn innebar att man fick jobba i gru-van med järnet runt halsen. Den 4 september 1655 döm-des en dräng för att ha avvikit från sitt arbete i fem veckor till att jobba med halsjärn i gruvan lika länge (Vesterberg 1997:19).

Vid grövre brott blev det fängelse, men om brottet var så grovt att fängelse inte ansågs tillräckligt som straff så till-lämpades spöstraff, eller gatlopp (fig 34). Gatloppet inför-des i och med drottning Kristinas straffordning 1653, men användes av bergsrätterna redan på 1620-talet. Det gröv-sta brottet var ”otrohet mot gruvan”, ex stöld av silverbly, vilket straffades med döden (Vesterberg 1997:19 ff).

Figur 33. Halsjärnet, som hittades runt halsen på skelett 6378 i schakt C. Foto: Ylva Bäckström, SAU.

Figur 32. Röntgenbild av virad metalltråd i kopparlegering som hittades på en begravd kvinna vid undersökningen av Sura gamla kyrka 2004. Foto: Antikvarisk-Tekniska avdel-ningen, RAÄ, Stockholm.

Figur 34. Gatlopp. Frundsberger Kriegsbuch av Jost Am-mann, 1525. Källa: Wikipedia.

22  sau rapport 2010:10

Skeletten – preliminär osteologisk analys

Material – skelettens bevarandegradSammanlagt undersöktes 33 gravar: 25 kistgravar och åtta gravar utan kistor. Fyra av kistgravarna innehöll inga ske-lettrester, men kan efter storleken på kistan antas vara barngravar. De undersökta gravarna innehöll samman-lagt 44 skelett, varav 42 togs upp för analys. De två ske-letten i dubbelgraven 7186 (schakt B) plockades inte upp och analyserades inte p g a den dåliga bevarandegraden på skeletten. Därtill analyserades delar av skelett från två kistlösa begravningar (A6371 och A6378 i schakt C).

Ungefär en tredjedel av skeletten var i dåligt skick, en fem-tedel i riktigt bra skick och resten medel. Liksom skelet-ten som undersöktes förra året är bevarandegraden för barnskeletten lägre än för vuxna/ungdomar (fig 35). Det är

något färre skelett som har betecknats som ”bra” vid årets analys jämfört med dem som undersöktes förra året (ca 20 % jämfört med ca 30 %), vilket till viss del kan förkla-ras av att flera skelett saknade en skyddande kista detta år (fig 36).

Osteologisk metodBedömningen av kön och ålder följer i stort de riktlinjer som anges i ”Standards for data collection from human skele-tal remains” (Buikstra & Ubelaker 1994). Vid beräkningen av kroppslängd har Trotter & Glesers (1952, 1958 i Bass 1987:221) formler använts. Beräkningen av kön utifrån lår-benets ledkula utgår från formler från Pearson (1917-1919 i Bass 1987). De grupper som använts vid åldersbedöm-ningen är hämtade från Buikstra & Ubelaker (1994) och Arcini (1999) (fig 37).

Arbetet lades upp på följande sätt: • Skeletten tvättades (en del redan i fält), förutom de

dåligt bevarade, och skelettprover valdes ut och skicka-des till Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet för analys av isotoper (se nedan).

• Skeletten registrerades i en databas (Filemaker), skapad av FD Anna Kjellström, Osteoarkeologiska forsknings-laboratoriet vid Stockholms universitet.

• Samtliga ben undersöktes okulärt i syfte att finna ärft-liga, sjukliga, arbetsrelaterade/muskulära eller tafono-miska förändringar. Ben med förändringar plockas ut och fotograferas.

• I första hand mättes lårbenets största längd (GL=grösse länge) för att användas vid beräkningen av kroppsläng-der. I de fall då mått på lårbenen inte kunde tas mät-tes överarmsbenets respektive skenbenets största längd (Trotter & Gleser 1952, 1958 i Bass 1987:221).

• Bedömning av kön (förutom de metoder som anges i Standards): största diameter på lårbenets ledhuvud (ca-put femoris) mättes (Pearson & Bell i Bass 1987:231).

• Samtliga långa rörben (GL=grösse länge) samt höftben (a och b) från barn och ungdomar mättes i enlighet med Standards.

• Höftbenen från fullvuxna individer köns- och ålders-bedömdes efter Standards. Vid bedömningen av ålder har gipsavgjutningar av symfysfogen använts som refe-renser.

• Kraniets skallsömmar hos fullvuxna individer ålders-bedömdes efter Standards.

• Förekommande könskriterier på kraniet bedömdes en-ligt Standards.

• Tanduppsättningen i över- och underkäkar från både barn och vuxna registrerades och förekomst av tand-sjukdomar (bl a karies, abscesser och emaljhypoplasier) (Buikstra & Ubelaker 1994) och tandslitage noterades (Brothwell 1981).

• Käkar från barn och unga individer åldersbedömdes

Figur 35. Skelettens bevaringsgrad fördelat på vuxna/ung-domar och barn samt begravningar med och utan kista.

Figur 36. Ett av de mer välbevarade skeletten. Foto: Lena Sundin.

sau rapport 2010:10  23

enligt Standards. • Sjukliga förändringar på skelettet noterades.

ResultatSammanlagt analyserades 42 skelett. 25 av dessa låg i gra-var med kistor. I fyra av kistgravarna fanns inga skelett bevarade, men bedömdes som barngravar utifrån kistor-nas storlek.

Skeletten fördelar sig åldersmässigt på 23 vuxna, 11 ung-domar och 14 barn (fig 38-42). Drygt hälften av kistgra-

varna innehöll barnskelett, de resterande ungdomar (ca 10 %) och vuxna (ca 35 %) (fig 38). I de kistlösa gravar-na fanns däremot inga barn begravda, men drygt 30 % ungdomar och drygt 60 % vuxna (fig 39). 15 av 23 vuxna skelett har kunnat könsbedömas. Inga skelett i de kistlö-sa gravarna har bedömts vara kvinnor, men vissa skelett har inte kunnat könsbestämmas p g a benens dåliga beva-ringsgrad. Både kvinnor och män var däremot begravda i kistgravarna.

Figur 37. Åldersgrupper (modifierade åldersgrupper enligt gruppindelningar i Buikstra & Ubelaker 1994:36 och Arcini 1999:52).

Åldersgrupp Ålder

Fetus < 0 år

Infant 0-1 år

Infans I (Inf I) 1-7 år

Infans II (Inf II) 7-14 år

Juvenilis (JUV) 14-20 år

Yngre adult (YA) 20-35 år

Medelålders adult (MA) 35-50 år

Äldre adult (ÄA) > 50 år

Adult (AD) > 20 år

Figur 38. Åldersfördelningen i kistgravarna i schakt B och C (MNI=26). Barn (0-14 år), ungdomar(14-20 år) och vuxna (> 20 år).

Figur 39. Åldersfördelningen i de kistlösa gravarna i schakt B och C (MNI=22). Barn (0-14 år), ungdomar(14-20 år) och vuxna (> 20 år).

Grav nr Skelett-nummer

Belä-genhet

Åldersgrupp Kön Kropps-längd (cm)

5860 5860 Schakt B Medelålders adult

K?

5971 skelett saknas

Schakt B Spädbarn efter kistans storlek

5979 5979 Schakt B Infans I

6037 6037 Schakt B Medelålders adult

M 175,3

6072 6072 Schakt B Medelålders adult

K? 170-174

6100 skelett saknas

Schakt B Spädbarn efter kistans storlek

6110 6110 Schakt B Medelålders adult

K 149,4

6115 6115 Schakt B Juvenilis

6123 (100296)

6123 (100296)

Schakt B Yngre adult M? 167,6

6129 6129 Schakt B Infans I

6135 6135 Schakt B Juvenilis

6275 6275 Schakt C Infans II

6279 6279 Schakt C Äldre adult 154,6

6669 6669 Schakt C Infans II 7-14 år

6684 6684 Schakt B Infans I

6690 6690 Schakt B Infans I

6709 6709 Schakt B Äldre adult K? 170,7

6810 6810 Schakt B Adult

6820 7031 Schakt B Infans II

6820 7035 Schakt B Infans I

6889 skelett saknas

Schakt B Spädbarn efter kistans storlek

6904 skelett saknas

Schakt B Spädbarn efter kistans storlek

6912 6912 Schakt B Infant

6951 6951 Schakt B Infans I

7113 7113 Schakt B Yngre adult

7207 7207 Schakt B Juvenilis

25 gravar 22 skelett

Figur 40. Preliminär ålders- och könsfördelning samt beräk-nad kroppslängd. Kistgravarna.

2�  sau rapport 2010:10

Den demografiska sammansättningen i kistgravarna fö-refaller vara representativ för mortaliteten under 15-1600-talen (med undantag av ett lägre antal spädbarn än för-väntat). I de kistlösa gravarna fanns däremot framför allt ungdomar och yngre vuxna och endast män (d v s de som kunnat bedömas till kön). Kyrkogården uppvisar således en social differentiering.

I skelettmaterialet finns även indikationer på att vissa genetiska drag, ex överarmsben med hål i den nedre (dis-tala) ledänden (foramen supratrochlearis), förekommer på ett flertal skelett (Grav 6072, 6110, 6279 och Skelett 6870 i Grav 6826). De genetiska dragen kommer att analyseras vidare och presenteras senare. Se även skelettkatalog, bi-laga 3.

DateringEfter uppgifter i historiska källor har vi tidigare antagit att gruvkyrkogården använts under ca 100 år från tidigt 1500-tal t o m tidigt 1600-tal. Under fältsäsongen skickades ben-prover från två gravar in för 14C-analys. Proverna kommer

från en kistlös grav i den sydvästra delen av schakt C och från en kistgrav i schakt A. Syftet med urvalet var att un-dersöka om det finns någon tidsmässig skillnad mellan de olika gravskicken. Dateringarna är samstämmiga och ligger mellan 1430-1530 (2 sigma, Ua-38090: 404±33, Ua-38091: 402±33) (fig 43), vilket skulle överensstämma bättre med dateringen av gruvbyn, vars äldsta skede har daterats till tiden efter 1450 (Bergold & Öhnegård 1987:111). Möjli-gen omfattar således begravningarna ca 200 år istället.

Mynten som hittats vid undersökningarna av gruvkyrko-gården kan dateras till tiden 1470–1592 (se bilaga 5). Mynt funna i gruvbyn härstammar från Erik av Pommern (1396-1439) till Gustav II Adolf (1611-32) (FMIS). Både på kyrko-gården och i gruvbyn finns en koncentration av mynt till Gustav Vasa och Johan III:s regeringstider, d v s 1523–1560 respektive 1568–1592 (Bergold & Öhnegård 1987:78).

Vid dateringar av historiska lämningar anses 14C gene-rellt ge alltför inexakta dateringar, och eftersom även da-terbara fynd vanligen är fåtaliga vid undersökningar av kyrkogårdar så brukar istället en relativ datering utifrån armställningar utarbetad av Redin (1976) användas (Jons-son 2009:34). Redin delar in skelettens armpositioner i fyra huvudtyper, A-D (Redin 1976).

I materialet från Sala var skeletten vanligen begravda med armarna korsade över magen eller bröstet, armställ-ningarna C och D enligt Redin (1976), vilka ges en relativ datering till senmedeltid eller senare.

Andra aspekter, redan tidigare nämnda i texten, som framför allt pekar mot den efterreformatoriska tiden är förekomsten av kista, den rombiska kistformen, fynd i gravarna som hör samman med klädesdräkten och de få tecknen på svepning. Under större delen medeltiden var begravningarna enkla, vanligen jordgravar, där den avlid-ne svepts innan jordfästningen. Efter reformationen, 1536, sker begravningarna i kista och i kläder, vilket föremålen i gravarna vittnar om (Jonsson 2009:145).

IsotopanalysI redovisningen nedan ingår skelettprover från både 2008- och 2009 års undersökningar (fig 44, bilaga 6). En analys av kväve och kol utifrån skelettprover kan ge ledtrådar till den diet de begravda individerna har haft. I ex Sigtuna

Figur 43. 14C-dateringar angivna i 2 sigma (95,4 % säkerhet).

Grav nr 2 sigma (95,4 % säkerhet)

Prov nr Kommentar

2633 1430-1530 AD (75,7 %)

Ua-38090 Kistgrav, schakt A

1570-1630 (19,7 %)

6160 1430-1530 AD (74,5 %)

Ua-38091 Grav utan kis-ta, schakt C

1570-1630 AD (20,9 %)

Grav nr Skelett-nummer

Belä-genhet

Åldersgrupp Kön Kropps-längd (cm)

5910 6160 Schakt C Medelålders adult

M 170,2

5910 6315 Schakt C Yngre adult 178-181

6180 6180 Schakt C Juvenilis

6371 Schakt C Adult

6378 Schakt C Adult

6826 6842 Schakt C Juvenilis

6826 6846 Schakt C Medelålders adult

M

6826 6850 Schakt C Juvenilis

6826 6854 Schakt C Juvenilis

6826 6858 Schakt C Yngre adult M

6826 6862 Schakt C Juvenilis

6826 6866 Schakt C Juvenilis

6826 6870 Schakt C Juvenilis M?

6932 6943 Schakt C Yngre adult M? 171,6

6932 6947 Schakt C Yngre adult 176,6

6975 6990 Schakt C Äldre adult M

6975 6994 Schakt C Medelålders adult

M

7013 7013 Schakt B Adult M?

7122 7134 Schakt B Juvenilis

7122 7139 Schakt B Yngre adult M

7122 7143 Schakt B Yngre adult

7122 7147 Schakt B Yngre adult

7 gravar 22 ske-lett

Figur 41. Preliminär ålders- och könsfördelning samt beräk-nad kroppslängd. Gravar utan kista.

sau rapport 2010:10  2�

har man funnit en dietmässig skillnad mellan män och kvinnor och mellan olika kyrkogårdar inom staden (Kjell-ström et al 2009).

Ett högt kolvärde indikerar att proteinet i födan kommer från havslevande organismer, medan ett lågt värde visar att födan främst kommer från landlevande djur och växter (en terrestriskt baserad diet). Kvävevärdet visar vilken nivå i näringskedjan (trofinivå) organismen befinner sig på, ju

högre nivå desto högre kvävevärde; t ex får ammade barn högre kvävevärden än den som ammar barnet, och kött-ätare får högre kvävevärden än vegetarianer (Schoeninger & Moore 1992). En diet baserad på vattenlevande djur ger ett högre kvävevärde eftersom näringskedjorna är längre i vattenmiljö (Richards & Trinkhaus 2009).

Enligt resultatet från 2008 års inskickade prover är die-ten relativt homogen och starkt terrestrisk utifrån kolvär-

b

0 5 10 m

Schakt B

Schakt C

Bron

äsga

tan

Kistgravar Gravar utan kista

Kvinna

Man

Obestämt kön

Ungdom

Barn

UngdomMan

Obestämt kön Ej undersökt gravEj undersökt grav

Figur 42. Spridningskarta med gravarnas placering och de gravlagda individernas ålder och kön. Skala 1:200.

2�  sau rapport 2010:10

dena. Kvävevärdena indikerar en kost som till viss del är baserad på insjöfisk och diande djur. Standardavvikelsen för kvävevärdena hos de vuxna (± 0.9 ‰) antyder en mer varierad diet än resultatet från kolvärdena (± 0.6 ‰) (Lin-derholm 2009:6; Lovell, Nelson & Schwarcz 1986). Figur 45 visar kol- och kävevärdena hos olika grupper från både 2008 och 2009 års analys. De lägsta kolvärdena hittar man hos kvinnor och barn. De höga kvävevärdena finns fram-för allt hos barn mellan 1-11 år.

I bevarade uppbördslängder från 1533-34 över inför-da varor i gruvbyn finns en tydlig dominans av fisk före humle och salt, vilket stämmer väl överens med de höga kvävevärdena. Handeln reglerades av kungamakten åt-minstone fr o m 1530. Bönder som kom med malt, korn eller mjöl var tullbefriade. Senare kom tullfrihet att gälla alla livsmedel, medan tull för andra varor skärptes. Färs-ka varor verkar inte förekomma alls i uppbördslängderna och lättsaltade varor finns endast i små mängder. Övri-ga livsmedel som värderades var kött och fläsk, där det förra förekom som torrt, rökt och saltgrönt (lättsaltade). De boende i gruvbyn var självhushållande i viss mån. De hade sannolikt en köksträdgård där de odlade grönsaker. De hade också egna djur, men medeltalet djur per hushåll var betydligt lägre i förhållande till omkringliggande byar. I medeltal hade varje hushåll fem djur, medan socknen i stort hade 13 djur/hushåll. Framför allt verkar kor och svin ha hållits (analys av Ronnie Carlsson i Bergold & Öhne-gård 1987:82ff).

Övriga anläggningar Övriga anläggningar inom undersökningsområdet är mycket få, och består av ett störhål/stolphål (A5815), ett lager (A5676) och en ”murrest” (A5832) i schakt B samt två ”murrester” (A5896 och A6256) i schakt C.

”Murresten” i schakt B, sträckte sig ca 13 m i öst-väst-lig riktning och tolkades ursprungligen som rester efter en mur som ev skulle kunna ha ett samband med kyrko-

gården, men kom efter snittning att avskrivas. Den väs-tra delen av den inmätta stensamlingen dokumenterades redan vid förundersökningen 2004 (schakt 5). Det är en-dast i denna del som större, lagda stenar, är synliga. Efter snittning grävdes halva anläggningen bort för att konsta-tera om det fanns gravar under denna, vilket det gjorde. Tre gravar framkom, varav åtminstone en är en kistgrav (A7162), troligen samtliga. Strax söder om A5832 hittades rester efter ett stör-/stolphål (A5815) och nordväst om ”muren” låg ett lager (A5676), 7,2 x 5,5 x 0,05 m stort. Detta lager mättes in och togs sedan bort. Inga gravfärgningar kunde konstateras under detta.

Invid Bronäsgatan i schakt C påträffades ytterligare en gles stensamling (A5896). Denna sträckte sig ca 9 m i nord-sydlig riktning och var mellan 0,4–1,5 m bred. Även denna kom att tas bort efter inmätning, eftersom gravar sträckte sig under denna. Troligen är stensamlingen rester efter ras från vägen i samband med att vägen höjts och släntats.

Inom den ca 100 m2 extensivt undersökta ytan i schakt C påträffades en stenmur (A6256), möjligen i vinkelform. Ett ben sträcker sig i nord-sydlig riktning och är ca 8 me-ter långt och består av lagd dolomit. Det andra går i öst-västlig riktning och är ca 9 m långt, och av en betydligt mer osäker konstruktion. Möjligen kan det vara rester ef-ter grund till en byggnad. Inom detta område hittades vid metallkarteringen bl a 14 mynt från framför allt Gustav Vasas och Johan III:s tid (se bilaga 5), ganska väl samlade till den nordöstra delen av den extensiva ytan och invid resterna efter en eller flera grova trästockar (fig 45).

Den funna muren i schakt C kan möjligen vara rester efter bogårdsmuren, som enligt inventeringsprotokollet från 1630 ska bestå av murad sten (se bilaga 4). I såfall ligger de kistlösa gravarna i schakt C, utanför denna. Däremot fortsätter bevisligen inte muren mot norr in i schakt B. Stenarna kan även utgöra resterna efter en byggnad, men är i jämförelse med de syllstenar som det förmodade ka-pellet/kyrkan i norr har grundlagts på betydligt kraftigare. Andra byggnader som man kan tänka sig på en kyrko-

Figur 45. Rester efter grövre trästock i den östra delen av schakt C.

Figur 44. Kol- och kvävevärden. Medelvärde/grupp (djurvär-den = observationer). Skelett från 2008- och 2009 års un-dersökning.

sau rapport 2010:10  2�

gård är en klockstapel. Men förutom att stenarna i muren verkar vara för kraftiga för en syll till en klockstapel, så finns uppgifter på Ranies karta från 1710 att stapeln stod på Klockhöjden i gruvbyn (Norberg 1978:68). Det bör inte heller vara rester efter ett kyrkohärbärge eller tiondebod, då inventeringsprotokollet från 1630 specifikt omnämner att det inte finns en dylik byggnad på kyrkogården (se bi-laga 4). Istället har Sala sockens kyrkohärbärge använts vid behov (Frankius 2008:13). I inventeringsprotokollet 1630 nämns det vidare att det finns ett ”särskilt vapenhus”. Om man med det menar att vapenhuset står ensamt så kanske murarna kan vara rester efter detta.

Fynd Merparten av de fynd som samlades in från undersök-ningens etapp 2 hittades i gravarna och har redovisats ovan. Vid metallkarteringen hittades 14 mynt (se bilaga 5), tre defekta knivar i järn, två beslag i järn och två oidenti-fierade metallfragment. De flesta av metalldetektorfynden hittades i schakt C. Övriga fynd är lösfynd, vilka består av keramikfynd (1 fyndpost), glas (2 fyndposter) och djurben (3 fyndposter) (se bilaga 2).

Utvärdering

2008- och 2009 års undersökningar – sam-manfattande dragDen rumsliga placeringen av begravningarna på kyrko-gårdar och även gravarnas utseende och innehåll har över tid styrts av olika parametrar, sociala, politiska och reli-giösa. Även kyrkogården i sig har ungefärligen utformats efter den mall som varit gällande vid en viss tid. Många gånger finns en distinktion mellan kyrkogårdarna på landsbygden och i staden.

En individs sociala ställning i ett samhälle har haft stor inverkan på placeringen på kyrkogården, och gravarnas utformning. Ett nära samband förekommer mellan social status och könstillhörighet, ålder och/eller släktskap. I ett mer jämlikt samhälle har släktskap (familjer), hushåll eller byar, varit den grundläggande enheten, vilken överskug-gat enskilda individers sociala ställning i samhället. På många kyrkogårdar finns och verkar dessa styrande fak-torer samtidigt.

Det finns mycket få arkeologiskt undersökta kyrkogår-dar från tidigmodern tid (d v s tiden efter 1521 fram till franska revolutionen 1789) i Sverige och i Skandinavien (se Jonsson 2009:42). Publicerade osteologiska analyser av större skelettmaterial från denna period är än färre. I de flesta fall rör det sig om undersökningar av disartiku-lerade omrörda skelett, ett mindre antal gravar och grav-kammare inuti kyrkor (se ex Jonsson & Nordström 2003; Kjellberg manus). 2004 genomfördes emellertid en större undersökning av Domkyrkoparken i Linköping, där 562 gravar undersöktes. Gravarna omspänner en period från 1100-tal till 1810, varav ca 130 har daterats till tidigmodern tid (Tagesson & Westerlund 2004 (preliminär osteologisk analys av C Arcini)). Större skelettmaterial från denna pe-riod finns också från kyrkogården till Dalsby kapell, Säter socken, i Dalarna (Petré 1973; Kjellberg et al 1993) och från regalskeppet Kronan som förliste i Kalmarsund 1676 (se ex During 1997; Einarsson 2001, 2005, 2008).

Vi vet därför inte särskilt mycket om hur de tidigmo-derna kyrkogårdarna var strukturerade rumsligt och inte heller enligt vilka principer gravarna placerades. Var de dödas sociala status, ålder och kön bestämmande för var på kyrkogården de skulle begravas? I de norska lagarna Borgarthing och Eidsvathing, nedskrivna under 1200-ta-let men med anor från 1000-tal, finns regler för hur kyrko-gårdarna under medeltid skulle organiseras. I dessa lagar finns bl a begravningsbestämmelser kopplade till biolo-giskt kön och sociala grupper. I Eidsvathinglagen nämns att kvinnor ska begravas norr om kyrkan och män söder därom. Vidare statueras i Borgarhtinglagen att kyrkogår-darna ska delas in i fyra delar. Området närmast öster och söder om kyrkan är avsatt för kungens män om de deltagit i byggandet av kyrkan, annars begravs de med de fria bön-

2�  sau rapport 2010:10

derna. Övriga grupper, fria bönder och deras barn, frigiv-na trälar och deras barn, nyligen frigivna trälar och deras barn, trälar och drunknade män, skulle begravas progres-sivt längre bort från kyrkan (Jonsson 2009:51f).

Kyrkogårdens rumsliga strukturPå gruvkyrkogården i Sala förekom inga begravningar norr om kapellet/kyrkan, vilket förundersökningen 2004 visade. Detta är helt i överensstämmelse med hur många

Figur 46. Kyrkogårdens rumsliga struktur. Schakt A-C och förundersökningens schakt med förmodade gravfärgningar. Skala 1:500.

b

sau rapport 2010:10  2�

kyrkogårdar från senmedeltid och framöver ser ut, då den norra sidan av kyrkogården, enligt Jonsson, togs ur bruk redan under högmedeltid. På kartor från 1700-talet kan man också se att området norr om kyrkorna sällan använ-des för begravningar (Jonsson 2009:79, 190).

De gravar forskningsprojektet har undersökt ligger i samtliga fall söder om kyrkan/kapellet. Möjligen har be-gravningar även skett väster och öster om kyrkan/kapel-let, men det är svårt att bedöma då kyrkogården skärs av vägar på dessa sidor och då inga arkeologiska undersök-ningar berört dessa områden (fig 46). Kyrkogården förefal-

ler utifrån de gjorda undersökningarna ha en nord-syd-lig utbredning, men enligt en rågångskarta från omkring 1700 låg kyrkogården i en mer väst-östlig riktning (se även kapitel ”Begravningsplatsen”).

Gravarna verkar ha placerats i nord-sydliga rader, även om de är relativt oregelbundna, vilket påminner om det s k linjegravssystemet som finns dokumenterat i Skandina-vien och Storbritannien redan under medeltid. Det bru-kar emellertid för det mesta förknippas med senare tider (Jonsson 2009:41). Synliga markeringar av gravarna i form av träkors har också påträffats närmast kyrkan/kapellet i

Figur 47. Rumslig spridning av begravda foster och barn upp till 11 års ålder. Schakt A-C. Skala 1:300.

b

30  sau rapport 2010:10

schakt A. I Domkyrkoparken i Linköping har begravning-arna mellan 1780 och 1810 lagts i rader oavsett kön, stånd eller församling (Tagesson & Westerlund 2004:4).

I de undersökta schakten, A-C, förekommer tomma ytor, vars syfte ligger i dunkel. Man kan tänka sig att det funnits planteringar på dessa ytor. Kanske kan de även ha fungerat som gränser mellan ex begravningsplatser för olika familjer, hushåll eller byar. Ytan direkt söder om kapellet/kyrkans södra ”korsarm”, en gruslagd yta, utgör sannolikt en väg upp till kyrkan.

Då det gäller medeltida kyrkogårdar visar flera studier att de är uppbyggda i koncentriska eller kvadratiska cirklar runt kyrkan, där den östra delen närmast koret, betrak-tades som den mest betydelsefulla. Stenkistor förekom-mer nästan uteslutande inuti eller i närheten av kyrkorna, medan kistlösa gravar är mer vanliga i utkanten av kyrko-gårdarna (Jonsson 2009:37, 53). Huruvida gruvkyrkogår-den i Sala har varit indelad i koncentriska eller kvadratis-ka cirklar är svårt att bedöma eftersom kyrkogården inte är undersökt i sin helhet.

Figur 48. Rumslig spridning av begravningar med barn och ungdomar i åldrarna omkring 12 år, 15 år och 18-19 år. Schakt A-C. Skala 1:300.

b

sau rapport 2010:10  31

Kyrkokgårdens sociala strukturI figurerna nedan, fig 47-49, har de gravlagda grupperats efter viktiga tidpunkter i en människas liv eller livsstadier, både religiöst och socialt. Viktiga händelser i en männis-kas religiösa liv är framför allt dopet, konfirmationen och vigseln; viktiga biologiska händelser i livscykeln: pubertet och menopaus (Jonsson 2009:49ff, 153).

I medeltida skandinavisk lag noteras vissa åldrar som vändpunkter i livet, både på ett socialt och religiöst plan. Den första händelsen är dopet, då det nyfödda barnet blir

en del av den kristna gemenskapen. Vid omkring 7 års ål-der, vilken bl a är den understa gränsen för konfirmation, inträder ett nytt stadium. Enligt Västmannalagen började kyrkan ta ut en avgift vid begravningar av barn över 7 år. Den officiella myndighetsåldern i Skandinavien under medeltid startade generellt vid 15 år. Vid denna ålder var det också tillåtet för en kvinna att ingå äktenskap. Även om det enligt Janken Myrdal och Göran Bäärnhielm utifrån studier av svenska mirakelsamlingar framgår att detta för-ändrades under 1400-talet genom att giftermålsålder flyt-

Figur 49. Rumslig spridning av vuxna (yngre vuxna (YA), medelålders vuxna (MA) och äldre vuxna (ÄA)), kvinnor och män. Schakt A-C. Skala 1:300.

32  sau rapport 2010:10

tades fram till omkring 20-års ålder (Jonsson 2009:51).De döda på gruvkyrkogården har begravts antingen i

en träkista med lock eller utan kista. Kistgravarna finns i schakt A, den norra delen av schakt B, ett fåtal i den södra delen av schakt B och i schakt C:s östra del. I kistgravarna har män, kvinnor och barn i olika åldrar begravts. De kist-lösa gravarna är koncentrerade till södra delen av schakt B och den västra delen av schakt C. I den södra delen av schakt B finns även kistgravar som i åtminstone ett par fall är yngre än gravarna utan kista. I gravarna utan kista ver-kar nästan uteslutande ungdomar och yngre vuxna män (runt 20-års ålder) ha begravts (fig 48-49). Det verkar såle-des finnas en social stratifiering mellan de människor som begravts i och utan kistor. Som tidigare nämnts (se kapi-tel ”Gravarna”) förefaller de gravlagda i kistorna vara be-gravda i speciella begravningskläder till skillnad från dem som begravts i de kistlösa gravarna, vilka istället verkar ha begravts i vardagskläder.

Kristina Jonsson har i sin avhandling (2009) under-sökt gravskick under medeltid och efterreformatorisk tid i Skandinavien. En uppdelning av män och kvinnor, i enlighet med Eidsvathinglagen, finns ex på kyrkogår-den i Västerhus i Jämtland och på många danska med-eltida kyrkogårdar. Men alla medeltida kyrkogårdar var inte uppdelade efter kön och traditionen upphörde nå-gon gång under högmedeltiden varefter familjemedlem-mar begravdes tillsammans. Det finns emellertid även exempel på könsuppdelade kyrkogårdar från 1600-talet, ex vid Ekshärads sockenkyrka (Värmland). Familjer, hus-håll eller byar kan ha disponerat en del av kyrkogården, antingen inom en koncentrisk social zon eller hela vägen från kyrkan fram till kyrkgårdens begränsning. Liknande system förekommer på svenska kyrkogårdar från 16- och 1700-talen (Jonsson 2009: 34f, 69, 79, 92).

Män förefaller under medeltid generellt ha placerats i kyrkans närhet i högre grad än kvinnor, och gärna invid koret i kyrkans östra sida. Kvinnor har sedan tidig kristen-dom på 200-talet e Kr associerats med den västra delen av kyrkan (Jonsson 2009:34f, 155).

På gruvkyrkogården i Sala verkar det inte finnas någon klar indelning av kyrkogården för begravningar av män och kvinnor, förutom att män i huvudsak verkar ha be-gravts i de kistlösa gravarna (fig 49, 50). Könsfördelningen bland kistgravarna i schakt A och B är mer jämn. I schakt A, närmast kyrkan i norr, finns däremot ev en liten domi-nans av män, medan längre söderut i samma schakt och i den norra delen av schakt B en dominans av kvinnor. Däremot kan man i köns- och ålderssammansättningen i kistgravarna istället skönja ett mönster som antyder fa-miljer eller hushåll.

I Sverige visar kartor från åtminstone tidigt 1700-tal och framåt att kyrkogårdarna på landsbygden delats upp mellan byar och gårdar. På kyrkogårdar i Danmark under tidigt 1800-tal avsattes de mest prestigefyllda platserna i

den östra och södra delen till jordägare. Landbor begrav-des i den norra delen av kyrkogården. Här fanns också ett separat område för fattiga och egendomslösa m fl. I stä-derna fanns däremot en indelning i familjer och indivi-der istället för hushåll. Den som hade pengar kunde även köpa sig en bra, prestigefull, plats på kyrkogården (Jons-son 2009:43).

Vid en analys av skelettmaterialet från katedralen i Ha-mar (Norge) utförd av Berit Sellevold undersöks distribu-tionen av kvinnor och män, ev skillnader i de gravlagdas sociala status och släktskap. Resultatet visar att det endast finns en svag tendens till att högstatusgravar placerats i närheten av kyrkan och inga tecken på att kvinnor be-gravts norr om och män söder om kyrkan. Barngravarna var spridda bland vuxengravarna men fanns även koncen-trerade till specifika områden. Däremot tycker Sellevold sig se en indelning efter släktskap och familjer, genom ex förekomsten av metopisk sutur (Jonsson 2009:39f).

I schakt A, närmast kyrkan i norr, har vuxna och barn begravts. Den största koncentrationen av barngravar hit-tar man dock i den södra halvan av schakt A, och även i schakt B:s norra del, delar av kyrkogården som samman-faller med ett större antal begravda kvinnor (fig 47, 50).

Många gånger förekommer på de medeltida kyrkogår-darna koncentrationer av barn, unga kvinnor och äldre människor invid kyrkans västra del, eller i de västra de-larna av kyrkogården, medan de yngre männen i huvud-sak begravts i de östra delarna (Jonsson 2009:62ff, 154). De västra delarna av kyrkogården har ofta tolkats som områden med låg status, men Kristina Jonsson menar att det inte stämmer, bl a utifrån förekommande gravskick. Den västra delen av de medeltida kyrkorna har dessut-om en stark koppling till adeln. Under medeltid var också dopfunten placerad i den västra delen av kyrkan (Jonsson 2009:62, 66).

Begravda foster hittades både i schakt A och B, vilket är anmärkningsvärt, eftersom vissa kategorier av människor inte fick begravas på kyrkogårdarna - kriminella, själv-mördare, hedningar m m, men också odöpta barn och ib-land även foster (Jonsson 2009:80).

Sammanfattningsvis förefaller gruvkyrkogården i Sala ha en tudelad struktur, vilken speglar skillnader i de be-gravdas status. Sammansättningen av kvinnor, män och barn i olika åldrar i kistgravarna ger en antydan om att det rör sig om begravningar av familjer eller hushåll. I de flesta fall har varje enskild individ fått en egen grav/kista och har sannolikt gravsatts i speciella begravningskläder. I området med de kistlösa gravarna verkar i huvudsak yng-re män och ungdomar ha begravts. I de flesta fall har flera människor begravts, ” som de stod och gick”, i en och sam-ma grav. Det finns således en skillnad i den omsorg man lagt ned vid begravningarna av de döda från gruvbyn.

sau rapport 2010:10  33

Planerat utnyttjande av forskningsresultatenResultaten som har framkommit är av intresse för både allmänhet och forskare, och ingår i arbetet med bevaran-det och förmedlingen av platsens kulturvärden. Under-sökningsresultaten ska användas i framtida forskning, vilken tillför ny kunskap om Sala gruvbys historia. Enligt den nu gällande planeringen ska slutresultaten av under-sökningarna publiceras i en vetenskaplig monografi, fyra längre vetenskapliga artiklar samt i en populärvetenskap-lig monografi.

I den vetenskapliga monografin kommer fokus att ligga på de arbetsrelaterade skadorna på skeletten, vilka kom-mer att jämföras med hälsotillståndet hos andra gravpo-pulationer från stad och landsbygd.

Artiklarna kommer att behandla följande områden:1) Förhållandet mellan förekomst av tungmetaller i ske-

lettet och ev. osteologiskt påvisbara spår av anemi och osteoporos (dvs. kända effekter av blyförgiftning) samt tuberkulos.

2) Gruvarbetarbefolkningens diet: Resultaten av stabi-la kol och kväveisotoper från skeletten jämförs med tandstatus och skriftliga källor rörande kosthållningen i gruvsamhället.

3) Gruvans barn: barnens hälsa och kost analyseras med fokus på amning/avvänjningsålder samt bristsjukdo-mar under barnaåren vilka kan spåras i tänder och ben. Barnadödligheten i gruvsamhället jämförs med andra sociala miljöer.

4) En bioarkeologisk tolkning av sociokulturella och so-cioekonomiska skillnader inom gruvsamhället. Hälso-tillståndet hos de sociala/kulturella grupperingar som ev. kan spåras på kyrkogården utifrån gravarnas rums-liga organisation och gravskick jämförs och relateras

Figur 50. Åldersgrupper och belägenhet i schakt A-C.

Figur 51. Kön och belägenhet i schakt A-C.

3�  sau rapport 2010:10

till skriftliga källors skildringar av gruvsamhällets so-ciala sammansättning och maktstruktur. Här analyse-ras även det tidigmoderna samhällets behandling av fy-siska funktionshinder (t ex frakturer) som kan spåras i skelettmaterialet.

Det kommande arbetetFöljande moment av analysen kvarstår och slutförs under 2010-11:• En undersökning av sjukliga förändringar av skeletten

som analyserades 2008, förutom förekomst av tand-sjukdomar och förändringar av ögonhålorna som re-dan noterats.

• En undersökning av förekomsten av s k icke-metriska drag på skeletten från 2008 och 2009 års undersök-ningar, d v s förändringar på skeletten som tros ha ett samband med genetik och arv.

• En undersökning av muskuloskeletala förändringar (MSM), d v s storleksmässiga förändringar av skelettens fästen för muskler och ligament, på 2008 och 2009 års skelettmaterial.

Data från spårämnesanalysen av bly (2008) och isoto-panalyserna av kväve och kol (2008 och 2009) relateras till resultatet från den fullständiga osteologiska analysen och tolkas i sin kulturella kontext i ett senare skede.

Forskningsförmedling till allmänhetenInformation till allmänheten och övriga intresserade om projektet och årets utgrävningar har skett i form av: pressmeddelande till media, information och inbjudan av sponsorer att besöka grävningen, regelbundna visningar på utgrävningsplatsen (under maj månad), en poster med kort information om projektet och dess sponsorer (se bi-laga 7) samt informationsblad (placerade intill undersök-ningsytan) (fig 52), försäljning av rapport över förra årets undersökningar i receptionen till Sala silvergruva och lö-pande information om undersökningen på SAU:s hem-sida (www.sau.se) och på www.sala.nu.

De guidade visningarna för allmänheten som Riksens Clenodium ansvarade för sköttes av Richard Meurman. Visningarna hölls regelbundet två gånger i veckan. En specialvisning av en grupp från Sala kommun gjordes den 19 maj, och den 25 maj höll Richard Meurman ett lunch-föredrag för Rotary Sala. I övrigt genomfördes spontana guidningar av de grävande arkeologerna under hela gräv-ningen (fig 53). Antalet besökare på visningarna kan be-räknas till drygt 200 personer.

Dessutom har både vetenskapliga och populärvetenskap-liga föredrag hållits under våren och sommaren (Work-shop 8 juni vid Historiska institutionen, Uppsala uni-versitet; Gruvans dag i Sala 9 augusti). Projektet och den pågående undersökningen rönte också uppmärksamhet från Tvärsnytt, UNT, Sala Allehanda, Populär Arkeologi (nr 3 2009), Populär historia (nr 10 2009), Upplands lo-kalradio, Västmanlands lokalradio P4 och Vetenskapsra-dion P1. Projektet har även presenterats genom en pos-ter vid AEAs (Association for Environmental Archeology) vårmöte vid Universitetet i Aberdeen den 30 mars–1 april, 2010.

SammanfattningUnder maj månad 2009 påbörjades etapp 2 av forsknings-undersökningen av gruvkyrkogården, då ett schakt på sammanlagt ca 400 m2 togs upp i den mellersta delen av kyrkogården. Vid metallkarteringen som gjordes hittades bl a ett 15-tal mynt från Gustav Vasas och Johan III:s tid.

Vid årets undersökning påträffades både gravar med kistor och gravar utan kistor. Sammanlagt undersöktes 33 gravar: 25 kistgravar och åtta gravar utan kistor. I de un-dersökta gravarna fanns 44 skelett som togs in för analys. Av dessa var 23 vuxna, 11 ungdomar och 10 barn. Därtill undersöktes fyra kistgravar utan skelett, vilka bedömdes vara barngravar utifrån kistornas storlek.

Figur 53. En skolklass från Sala på besök. Foto: Anne Ingvars-son Sundström.

Figur 52. Informationstavlan. Foto: Ylva Bäckström.

sau rapport 2010:10  3�

De kistlösa gravarna återfanns huvudsakligen inom schakt B:s södra och schakt C:s västra del. I dessa gravar har framför allt yngre vuxna och huvudsakligen män be-gravts. Den demografiska sammansättningen i kistgra-varna förefaller däremot vara representativ för mortalite-ten under 15-1600-talen (med undantag av ett lägre antal spädbarn än förväntat). Kyrkogården uppvisar således en social differentiering.

En annan skillnad är att enstaka individer var begravda i kistgravarna i samtliga fall utom ett. Samtliga undersök-ta kistlösa gravarna, förutom två, innehöll däremot fler än en individ. En av dessa flerpersonsgravar innehöll åtta individer. Att så många människor har begravts i samma grav måste bero på en speciell händelse, ex dödsfall p g a en epidemi (ev pest eller kolera), krig eller gruvras.

Det finns även en skillnad i fyndfrekvens och fynd-kategorier mellan kistgravar och kistlösa gravar. Endast ett fåtal av kistgravarna innehöll några föremål. Bland de kistlösa gravarna var fyndfrekvensen högre, och de grav-lagda individerna verkar i större utsträckning ha begravts i de kläder de haft på sig när de avled. Fynden utgörs inte enbart av dräktdetaljer (häktor och hakar i järn och brons, spännen i järn, knapp i brons) utan även av bruksföremål (en kniv) och smycken (en pärla). En av de gravlagda in-dividerna i den västra delen av schakt C har begravts med ett halsjärn, vilket för tankarna till de straff- och krigs-fångar som i de skriftliga källorna från Gustav Vasas tid sägs ha avtjänat sina straff i Sala silvergruva. Halsjärn an-vändes även vid utdömandet av skamstraff för den vanlige gruvarbetaren vid ex smitning från arbetet.

Två benprover från 2009 års undersökning skickades för 14C-analys. Proverna kommer från en kistlös grav i den västra delen av schakt C och från en kistgrav i schakt A (2008). Syftet var att se om de finns någon tidsmässig skill-nad mellan de olika gravskicken. Dateringarna är sam-stämmiga och ligger mellan 1430-1530, vilket innebär att begravningsplatsen användningstid kan flyttas bakåt. En-ligt de skriftliga källorna finns belägg för att begravnings-platsen varit i bruk från omkring 1530.

SummaryThe research excavations of the cemetery of Sala silver mine in Västmanland continued during the month of May 2009, when a trench of approximately 400 m2 in the cen-tral part of the cemetery was excavated (stage 2). The area was surveyed by metal detector before excavation, and amongst other finds 15 coins from the reign of Gustav Vasa (1523-1560) and Johan III (1568-1592) were found.

Burials in wooden coffins as well as graves without cof-fins were found. In total 33 graves were excavated: 25 gra-ves with coffins and eight without coffins. 44 skeletons

were analyzed osteologically: 23 adults, 11 youths and 10 children. Four coffins didn’t contain any preserved skele-tons, but seems from the size of the coffins to be graves for smaller children.

The burials without coffins were found in the southern part of trench B and the western part of trench C. In these graves were above all younger adults, and mostly men, bu-ried. The demographic composition of the coffin burials seems on the contrary to be representative of the morta-lity during the 16-17th centuries (with the exception of a lower amount of infants than expected). A social differen-tiation can however be seen in the churchyard.Another difference between the two different types of bu-rials is that the coffin graves contained single burials in all cases except one, where two children were buried to-gether. Amongst the excavated coffin-less graves contai-ned all but two more than one individual: one of these contained eight individuals. That so many people have been buried in the same grave must be connected to some specific event, for instance an epidemic such as plague or cholera, war or caving-in of a mine.

There are also a difference in frequency and catego-ries of finds in the coffin graves and the coffin-less gra-ves. Only a few of the coffin graves contains any items. Amongst the coffin-less graves are the frequency of finds higher, and the dead seem to a higher degree to have been buried in clothes. The finds are not only dress accessories (clasps and hooks of iron and bronze, brooches of iron, a button of bronze) also utensils (a knife) and jewellery (a pearl). One of the dead has been buried with an iron collar around the neck, which makes you think of the convicts and prisoners of war who in the written sources from the time of Gustav Vasa are said to have served their punish-ment in the silver mine. Iron collars were also used as pu-nishment for dodging from work.

Two bone samples from the excavation 2009 were sent for analysis of 14C. The samples have been taken from one of the coffin-less graves in the western part of trench C and from a coffin grave in trench A (2008). The purpo-se was to investigate if there are any temporal differences between the two types of burials. The datings are coherent and lies between 1430 and 1530, which means that the use of the cemetery can be moved back in time. According to the written sources there are proof that the cemetery had been used from about 1530.

3�  sau rapport 2010:10

Alström, U. & Egebäck, A. 2002. Gruvbyn. Kartering av Sala gruvby. Rapport 2002:A46, Kulturmiljöavdelningen, Väst-manlands läns museum.

Arcini, C. 1995. Osteologisk undersökning av gravarna från Raä 203, Uppland, Tierps sn, Skämsta. I: Frölund, P. & Larsson, L-I. Skämsta. Bosättning och gravar i norra Uppland. UV Uppsala rapport 1997:67.

Arcini, C. 1999. Health and disease in early Lund : osteo-patho-logic studies of 3,305 individuals buried in the first cemetery area in Lund 990-1536. Lund.

Bass, W. M. 1987. Human osteology. A Laboratory and Field Manual. 3rd ed. Missouri Archaeological Society, Colum-bia, Missouri.

Bergold, H. & Öhnegård, V. 1987. Sala gruvby. Ett industri-samhälle från 1500-talet.

Bohlin, K. 2010. Begravningspraxis vid gruv- och metallfram-ställningssamhällena i Sala och Dalsby. Handledare: Anneli Ekblom, Anne Ingvarsson-Sundström. C-uppsats. Insti-tutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala univer-sitet.

Buikstra, J. E. & Ubelaker, D. H. (eds.), 1994. Standards for data collection from human skeletal remains. Proceedings of a Seminar at The Field Museum of Natural History. Organ-ized by Jonathan Haas. Arkansaas Archaeologcial Survey Research Studies No. 44, 1994. Fayetteville, Arkansas.

Brothwell, D. R. 1981. Digging up Bones. 3rd ed. Cornell Uni-versity Press, Ithaca, New York.

Bäckström, Y., I. Sundström, A. & Onsten-Molander, A. 2009. Sala gruvkyrkogård. Liv och död vid Sala silvergruva. Etapp 1. Forskningsgrävning. Sala stadsförsamling, Silver-gruvan 1:47, Fornlämning nr 51, Västmanlands län. SAU Rapport 2009:2.

Duday, H. 2006. L’archéothanatologie ou l’archéologie de la mort (Archaeothanatology or the Archaeology of Death). In: Gowland, R. & Knüsel, C. (eds). Social Archaeo-logy of Funerary Remains. Oxford. S. 30-56.

During, E. 1997. Specific Skeletal Injuries Observed on the Human Skeletal Remains from the Swedish Seventeenth Century Man-of-War, Kronan. International Journal of Oste-oarchaeology, Vol. 7. S. 591-594.

Einarsson, L. 2001. Kronan. Kalmar läns museum, Kalmar.

Einarsson, L. 2005. Likplundring i Hulterstad år 1676. I: Kalmar län. S. 52-58.

Einarsson, L. 2005. Ännu en silverskatt påträffad i vraket av regalskeppet Kronan. I: Myntstudier vol. 3, S. 14-16.

Einarsson, L. 2008. Kronanprojektet. Rapport över 2007 års marinarkeologiska undersökningar vid vrakplatsen efter regal-skeppet Kronan. Kalmar läns museum, Kalmar.

Frankius, M. 2004. Kapellet vid Sala gruva. Historik samt in-ventering av arkivmaterial och bibliografiskt material angående gruvkapellets, gruvprästernas, prästgårdens och gruvkyrkogår-dens historia.

Frankius, M. 2008. Capellet wijd gruffuon. Vad arkiven berättar om kapellet vid Sala gruva.

Grau, O. 1754. Beskrifning öfver Wästmanland med sina städer, härader och socknar (nyutgåva 1904). Västerås.

Iregren, E. 2002. Bildkompendium Historisk Osteologi. Insti-tuionen för arkeologi och antik historia, Lunds univer-sitet.

Jansson, A. 1950. En bok om Sala socken. Sala.

Jonsson, K. & Nordström, A. 2003. En tidigkristen gravplats och en medeltida kyrklämning. Gravar och kyrkor i Sura 900-1800. Arkeologisk för- och slutundersökning. RAÄ140:1-3. Sura gamla kyrka, Sura socken, Västmanland. Västman-lands läns museum. Kulturmiljöavdelningen rapport A. 2003:16A.

Jonsson, K. 2009. Practices for the Living and the Dead. Med-ieval and Post-Reformation Burials in Scandinavia. Stockholm Studies in Archaeology 50. Stockholm University. Docto-ral Thesis in Archaeology at Stockholm University, Swe-den 2009.

Kjellberg, A-S., Nilsson, U., Petré, B., Welinder, H. & We-linder, S. 1993. The accumulation of lead in the skeletal tissue of an early industrial population. I: Arwidsson, G. et al. (red). Sources and resources: Studies in honour of Birgit Arrhenius. Pact 38.

Kjellberg, J. (manus). Uppsala domkyrka. Upplandsmu-seet.

Kjellberg, J. (manus). Bälinge kyrka. Upplandsmuseet.

Kjellström, A. 2005. The urban farmer: osteoarchaeological

Referenser

sau rapport 2010:10  3�

analysis of skeletons from medieval Sigtuna interpreted in a so-cio-economic perspective. Doctoral Thesis. Osteoarchaeolog-ical Research Laboratory, Stockholm University, Sweden 2005.

Kjellström, A., Storå, J., Possnert, G. & Linderholm, A. 2009. Dietary patterns and social structures in medieval Sigtuna, Sweden, as reflected in stable isotope values in human skeletal remains, Journal of Archaeological Science, 36:12, 2689-2699.

Linderholm, A. 2009. Uppdragsrapport 131. Stabila isotopana-lyser på skelettmaterial från Sala silvergruva. Institutionen för arkeologi och antik historia. Arkeologiska forskningsla-boratoriet, Auxilia, Stockholms universitet.

Lovell, N. C., Nelson, D. E. & Schwarcz, H. P. 1986. Carbon isotope ratios in palaeodiet: lack of age or sex effect. Archa-eometry 28:1, 51-55.

Mann, R. W. & Hunt, D. R. 2005. Photographic regional atlas of bone disease. A guide to pathologic and normal variation in the human skeleton. Charles C. Thomas, Springfield, Illinois.

Meurman, R. 2000. Silverberg i Järnbärarland. Bergshante-ringens begynnelse i ljuset av Schmidt Testhammardateringar. In-stitutionen för arkeologi och antik historia, Uppsala uni-versitet.

Moorees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963a. For-mation and Resorption of Three Deciduous Teeth in Chil-dren. American Journal of Physical Anthropology 21:205-213.

Moorees, C. F. A., Fanning, E. A. & Hunt, E. E. 1963b. Age Formation by Stages for Ten Permanent Teeth. Journal of Dental Research 42:1490-1502.

Nordahl, E. 1958. Rapport rörande 1955-1957 års undersökning av Sala gruvby. Dnr 2878/58.

Norberg, P. 1978. Sala gruvas historia under 1500- och 1600-talen. Sala kommun, Västerås.

Onsten-Molander, A. & Jonsson, K. 2004. Sala Gruvkyrko-gård. Arkeologisk förundersökning. SAU Skrifter 6.

Perry, M. A. 2007. Is bioarchaeology a handmaiden to his-tory? Developing a historical bioarchaeology. Journal of Anthropological Archaeology 26 (2007), 486-515.

Persson, K. 2003. Geofysisk prospektering Sala silvergruva. Rapport. Arkeologiska Forskningslaboratoriet.

Petré, B. 1973. Dalsby kapell: Kapellgrund och begravningsplats.

Riksantikvarieämbetet, Rapport.

Petrén, T. 1984. Anatomi. Del I. Rörelseapparaten. Stockholm.Redin, L. 1976. Lagmanshejdan. Lund.

Richards, M. P. & Trinkhaus, E. 2009. Isotopic evidence for the diet of European Neaderthals and early modern humans. PNAS 106:38, 16034-16039. (Proceedings of the National Academy of Sciences).

Schoeninger, M. J. & Moore, K. 1992. Bone stable isotope studies in archaeology. Journal of World Prehistory 6:2, 1992, 247-296.

Stibéus, M. 1998. En 1600-1700-tals kyrkogård i Kristinehamn. Arkeologisk undersökning i kv. Jupiter 2, Raä 43, Kristine-hamn, Värmland. Arkeologiskt resultat. UV Väst rapport 1998:16.

Tagesson, G. & Westerlund, J. 2004. Domkyrkoparken, Lin-köping. Gravar från 1100-talet till 1810. Östergötland, Lin-köpings stad och kommun. Dnr 423-2055-2002. RAÄ Avdelningen för arkeologiska undersökningar. UV Öst Dokumentation av fältarbetsfasen 2004:1. Arkeologisk slutundersökning.

Ubelaker, D. H. 1989. The Estimation of Age at Death from Immature Human Bone. In: Iscan, M. Y. (Ed). Age Mark-ers in the Human Skeleton. Pp. 55-70. Charles C. Thomas, Springfield, Illinois.

Vesterberg, Rickard, 1997. Med ord, hand Jern och hecktelse –ett och annat om brott och straff i Sala silvergruva 1653-1745. Uppsats, Uppsala universitet.

ArkivFornminnesregistret (FMIS), fornlämning nr 51, Sala stadsförsamling, Sala kommun, Västmanland

Muntliga uppgifterKristina Jonsson, KMMDElse Nordahl, Uppsala universitet

3�  sau rapport 2010:10

ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

-G

AND

E RE

-LA

TIO

N

5676

Lage

rSc

hakt

B (N

)7,

25,

50,

05so

t- o

ch k

olbe

män

gd jo

rd, b

runs

vart

, end

ast

inm

ätt o

ch b

ortt

aget

5686

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

fylln

ing

i gra

v

5690

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

1,15

0,9

fylln

ing

i gra

v

5697

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

1,55

1,2

fylln

ing

i gra

v

5703

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

0,8

0,4

fylln

ing

i gra

v

5708

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

1,6

0,6

fylln

ing

i gra

v

5728

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

2,4

0,6

fylln

ing

i gra

v

5759

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SO

)2

0,6

fylln

ing

i gra

v

5764

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SO

)1,

50,

5fy

llnin

g i g

rav

5771

Gra

vSc

hakt

C (S

O)

Trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

5782

Gra

vSc

hakt

C (S

O)

Trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

5791

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SO

)1,

90,

6fy

llnin

g i g

rav

5807

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

50,

45Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

5815

Stol

phål

Scha

kt B

(S)

0,3

0,3

0,18

Rund

S om

Ö-V

mur

en, S

O h

alva

n gr

ävd

5825

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(N)

0,8

ej u

nder

sökt

, for

tsät

ter i

n un

der s

chak

tkan

ten

5676

5832

Mur

rest

Scha

kt B

12,7

1,4-

1,5

0,2

Ö-V

rikt

ning

, res

t av

mur

? N-S

snitt

gen

om

anlä

ggni

ng, p

rofil

ritni

ng V

-Ö o

ch N

-S.

5860

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,5

0,5

0,8

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

5686

5896

Mur

rest

Sc

hakt

C (S

V)8,

70,

4-1,

5N

-S ri

ktni

ng, r

est a

v bo

gård

smur

/ras

från

vä-

gen

i V, in

mät

t och

bor

ttag

en

5906

Gra

vSc

hakt

C (S

V)0,

70,

4Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

5910

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,8

10,

8Sa

knar

kis

taRe

ktan

gulä

rdu

bbel

grav

5896

5914

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

40,

5Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt, d

elar

av

skel

ette

t har

plo

ckat

s in

5918

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

50,

5Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

5922

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,3

0,8

fylln

ing

i gra

v

5926

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

90,

45Sa

knar

kis

tade

lar a

v sk

elet

tet h

ar p

lock

ats i

n, h

alsj

ärn

5931

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,5

0,6

fylln

ing

i gra

v

5935

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,4

0,5

fylln

ing

i gra

v

5939

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,65

0,6

fylln

ing

i gra

v

5943

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,9

0,6

fylln

ing

i gra

v

Bilaga 1. Anläggningslista

sau rapport 2010:10  3�

ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

-G

AND

E RE

-LA

TIO

N

5947

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1

0,6

Sakn

ar tr

olig

en k

ista

ej u

nder

sökt

5951

Ned

gräv

ning

Scha

kt C

(SV)

1,9

0,8

fylln

ing

i gra

v

5955

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

20,

6Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

5959

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

40,

6Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

5963

Gra

vSc

hakt

C (S

V)2

0,4

Sakn

ar tr

olig

en k

ista

ej u

nder

sökt

5967

Gra

vSc

hakt

C (S

V)1,

50,

2Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

5971

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,75

0,3

0,6

Träk

ista

?sk

elet

t sak

nas

5703

5979

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,1

0,4

0,7

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

5697

6037

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,9

0,5

0,75

Träk

ista

Trap

ezoi

d m

ed lo

ck

6072

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,7

0,6

0,9

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6100

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,5

0,2

0,6

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

skel

ett s

akna

s56

97

6110

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,65

0,3

1Tr

äkis

taRe

ktan

gulä

r med

lo

ck57

28

6115

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,4

0,4

0,8

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

5708

6123

(10

0296

)Sk

elet

tgra

vSc

hakt

B (N

)1,

60,

51

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

A100

296

i int

rasi

s57

28

6129

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,95

0,2

0,9

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6135

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,3

0,4

0,9

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6160

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

dubb

elgr

av ti

lls m

ed 6

315

5910

6180

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,7

0,5

0,4

Sakn

ar k

ista

Ova

l-rek

tang

ulär

5939

6275

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SO

)1,

50,

30,

5Tr

äkis

taRe

ktan

gulä

r med

lo

ck57

91

6279

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SO

)1,

50,

30,

5Tr

äkis

taRo

mbi

sk m

ed lo

ck57

59

6315

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

dubb

elgr

av ti

lls m

ed 6

160

5910

6371

Skel

ettr

este

rSc

hakt

C (S

V)Sa

knar

kis

tadå

ligt b

evar

ade

skel

ettd

elar

(ana

lyse

rade

) i e

j un

ders

ökt g

rav

5914

6378

Skel

ettr

este

rSc

hakt

C (S

V)Sa

knar

kis

tadå

ligt b

evar

ade

skel

ettd

elar

(ana

lyse

rade

) i e

j un

ders

ökt g

rav

5926

6408

Gra

vSc

hakt

B (S

)2

0,7

Sakn

ar k

ista

ej u

nder

sökt

6417

Gra

vSc

hakt

B (S

)Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

6423

Gra

vSc

hakt

B (S

)2,

10,

7Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6446

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

1,5

0,6

fylln

ing

i gra

v

6454

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

2,4

1fy

llnin

g i g

rav

�0  sau rapport 2010:10

ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

-G

AND

E RE

-LA

TIO

N

6463

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

2,3

1fy

llnin

g i g

rav

6472

Gra

vSc

hakt

B (S

)2

0,6

Sakn

ar k

ista

ej u

nder

sökt

6486

Gra

vSc

hakt

B (S

)2,

20,

7Ev

entu

ellt

kist

aej

und

ersö

kt

6497

Gra

vSc

hakt

B (S

)1

0,6

Träk

ista

ej u

nder

sökt

6506

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

1,9

0,6

fylln

ing

i gra

v

6515

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

50,

3Tr

äkis

taej

und

ersö

kt, f

orts

ätte

r in

unde

r sch

aktk

ante

n

6520

Gra

vSc

hakt

B (S

)2,

20,

6Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6256

Mur

rest

Scha

kt C

8,

7 x

7,7

0,

9-1,

2N

-S m

ur o

ch Ö

-V m

ur i v

inke

l, dol

omits

ten,

tr

äres

ter i

ntill

i Ö, in

mät

t

6530

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

20,

7fy

llnin

g i g

rav

6539

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

80,

6Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6548

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

70,

4Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6564

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

70,

6Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6574

Gra

vSc

hakt

B (S

)2

0,9

Sakn

ar k

ista

ej u

nder

sökt

6584

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

1,05

0,5

fylln

ing

i gra

v

6592

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

950,

45Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

6602

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

70,

5Sa

knar

kis

taej

und

ersö

kt

6611

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

40,

4Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

6617

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

90,

8Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

6628

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

70,

5Sa

knar

trol

igen

kis

taej

und

ersö

kt

6636

Ned

gräv

ning

Scha

kt B

(S)

1,8

0,6

fylln

ing

i gra

v

6669

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SO

)1,

30,

20,

5Tr

äkis

taRe

ktan

gulä

r uta

n lo

ck57

64

6684

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,9

0,25

1Tr

äkis

taRo

mbi

sk m

ed lo

ck56

90

6690

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,95

0,2

1Tr

äkis

taRo

mbi

sk m

ed lo

ck56

90

6709

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,8

0,6

0,9

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6810

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

1,9

0,4

0,4

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6506

6820

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,4

0,4

0,9

Träk

ista

Rekt

angu

lär m

ed

lock

dubb

elgr

av

6826

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,9

1,6

0,9

Sakn

ar k

ista

Kvad

ratis

km

assg

rav

med

ått

a sk

elet

t59

43

6842

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6846

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

sau rapport 2010:10  �1

ANL N

RAN

L TYP

BELÄ

GEN

HET

LÄN

GD

(m)

BRED

D (m

)DJ

UP

(m)

INRE

KO

NST

RUKT

ION

FORM

ÖVR

IGT

ÖVE

RLIG

-G

AND

E RE

-LA

TIO

N

6850

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6854

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6858

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6862

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6866

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6870

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6826

6889

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

0,5

0,2

0,55

Träk

ista

Rom

bisk

ev

med

lock

skel

ett s

akna

s65

30

6904

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

0,7

0,3

0,5

Träk

ista

Trap

ezoi

d m

ed lo

cksk

elet

t sak

nas

6584

6912

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

0,6

0,2

0,9

Träk

ista

Krub

ba m

ed lo

ck

6932

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,95

10,

7Sa

knar

kis

taO

val-r

ekta

ngul

ärdu

bbel

grav

5896

, 592

2

6943

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6932

6947

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6932

6951

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(N)

1,3

0,4

0,9

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6975

Skel

ettg

rav

Scha

kt C

(SV)

1,9

0,8

0,85

Sakn

ar k

ista

Ova

l-rek

tang

ulär

dubb

elgr

av59

31, 5

935

6990

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6975

6994

Skel

ett

Scha

kt C

(SV)

6975

7013

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

1,65

0,5

0,6

Sakn

ar k

ista

Ova

l64

46

7031

Skel

ett

Scha

kt B

(N)

6820

7035

Skel

ett

Scha

kt B

(N)

6820

7113

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

1,55

0,5

0,5

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

7122

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

1,9

10,

6Sa

knar

kis

taO

rege

lbun

den

mas

sgra

v m

ed fy

ra sk

elet

t64

54

7134

Skel

ett

Scha

kt B

(S)

7122

7139

Skel

ett

Scha

kt B

(S)

7122

7143

Skel

ett

Scha

kt B

(S)

7122

7147

Skel

ett

Scha

kt B

(S)

7122

7162

Gra

vSc

hakt

B (S

)1,

40,

5Tr

äkis

taRo

mbi

skun

der Ö

-V m

ur, e

j und

ersö

kt58

32

7168

Gra

vSc

hakt

B1,

40,

6Tr

olig

en k

ista

unde

r Ö-V

mur

, ej u

nder

sökt

5832

7174

Gra

vSc

hakt

B1,

80,

6Tr

olig

en k

ista

unde

r Ö-V

mur

, ej u

nder

sökt

5832

7186

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

20,

80,

6Sa

knar

kis

taO

rege

lbun

den

dubb

elgr

av (?

), ej

inpl

ocka

de sk

elet

t, gr

aven

är

delv

is u

nder

sökt

6463

7207

Skel

ettg

rav

Scha

kt B

(S)

1,6

0,6

0,7

Träk

ista

Rom

bisk

med

lock

6636

�2  sau rapport 2010:10

Bilaga 2. FyndlistaFN

RSA

KORD

MAT

ERIA

LAN

TAL

ANTA

L FR

VIKT

FRAG

MEN

TERI

NG

ÖVR

IGT

ANL N

R

362

Myn

tM

etal

l1

10,

5D

efek

tM

etal

ldet

ekto

rfyn

dex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

363

Myn

tM

etal

l1

12,

6In

takt

Rens

fynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

364

Myn

tM

etal

l1

12,

1In

takt

Rens

fynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

365

Myn

tM

etal

l1

10,

6In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

366

Myn

tM

etal

l1

10,

7In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

367

Myn

tM

etal

l1

11,

2In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

368

Myn

tM

etal

l1

11,

8In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

369

Myn

tM

etal

l1

10,

7D

efek

tM

etal

ldet

ekto

rfyn

dex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

370

Myn

tM

etal

l1

11,

0In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd,

vid

ligg

ande

trä

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

371

Myn

tM

etal

l1

10,

3D

efek

tM

etal

ldet

ekto

rfyn

d, v

id li

ggan

de tr

äex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

372

Myn

tM

etal

l1

10,

6In

takt

Met

alld

etek

torf

ynd

exte

nsiv

yta

i om

råde

C

373

Myn

tM

etal

l1

10,

9In

takt

Dum

phög

sfyn

dex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

374

Myn

tM

etal

l1

10,

7In

takt

Dum

phög

sfyn

dex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

375

Myn

tM

etal

l1

10,

7In

takt

Dum

phög

sfyn

dex

tens

iv y

ta i o

mrå

de C

376

Oid

entifi

erat

Met

all

11

5,2

Inta

ktM

etal

ldet

ekto

rfyn

d

377

Besl

agJä

rn1

142

,3D

efek

tM

etal

ldet

ekto

rfyn

d

378

Kniv

Järn

11

7,8

Def

ekt

Met

alld

etek

torf

ynd

379

Kniv

Järn

11

10,6

Def

ekt

Met

alld

etek

torf

ynd

380

Kniv

Järn

11

4,3

Def

ekt

Met

alld

etek

torf

ynd

381

Besl

agJä

rn1

162

,8D

efek

tLö

sfyn

d/re

nsfy

nd i Ö

-V m

uren

382

Oid

entifi

erat

Met

all

11

3,4

Inta

ktM

etal

ldet

ekto

rfyn

d

383

Met

all

11

1,8

Inta

ktSk

icka

t till

kon

serv

erin

g62

75

384

Järn

11

3,3

Frag

men

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g69

75

385

Bron

s1

12,

5D

efek

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g68

26

386

Hys

kaJä

rn1

10,

5D

efek

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g69

75

387

Hys

kaJä

rn6

61,

8D

efek

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g68

26

388

Hys

kaJä

rn1

11,

7In

takt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

6975

389

Järn

11

4,9

Def

ekt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

6975

390

Nål

Bron

s1

10,

3D

efek

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g68

46

391

Met

all

11

0,0

Frag

men

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g69

75

392

Bron

s3

33,

9D

efek

tSk

icka

t till

kon

serv

erin

g69

75

393

Pärla

Gla

s1

10,

6In

takt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

6975

394

Hys

kaJä

rn1

10,

2In

takt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

7122

sau rapport 2010:10  �3

FNR

SAKO

RDM

ATER

IAL

ANTA

LAN

TAL F

RVI

KTFR

AGM

ENTE

RIN

VRIG

TAN

L NR

395

Järn

11

3,2

Def

ekt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

6951

396

Bron

s1

10,

0Fr

agm

ent

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

6279

397

Järn

11

1,3

Inta

ktSk

icka

t till

kon

serv

erin

g59

26

398

Spira

ler

Bron

s-

-53

,0Fr

agm

ent

Vikt

= p

åsar

med

lera

, trä

och

spira

ler, e

j räk

nade

. Ski

ckat

till

kons

erve

ring

6709

399

Kniv

, ked

ja,

myn

t mm

Järn

--

285,

0D

efek

tVä

gt m

ed ka

rton

g, p

åse,

lera

mm

, ej r

äkna

de. S

kick

at ti

ll ko

nser

verin

g.

7122

400

Bryn

eSk

iffer

13

16,1

Frag

men

t61

80

401

Kruk

aKe

ram

ik1

126

,3Fr

agm

ent

Rens

fynd

, gla

sera

d på

insi

dan

i grö

nt, d

reja

d

402

Gla

s1

10,

5Fr

agm

ent

Rens

fynd

, ev

glas

403

Föns

terg

las

Gla

s1

13,

4Fr

agm

ent

Rens

fynd

, fön

ster

glas

?

404

Text

il1

10,

2Fr

agm

ent

Skel

ett 6

850

6826

405

Text

il1

10,

4Fr

agm

ent

Skel

ett 6

842

6826

406

Dju

rben

Obr

änt b

en1

149

,6Fr

agm

ent

Lösf

ynd.

Nöt

, tib

ia d

x, a

d

407

Dju

rben

Obr

änt b

en1

14,

8Fr

agm

ent

Lösf

ynd.

Sto

r grä

säta

re, o

iden

tifier

at b

ensl

ag.

408

Dju

rben

Obr

änt b

en1

120

,2Fr

agm

ent

Lösf

ynd.

Nöt

, hum

erus

409

Män

nisk

oben

Obr

änt b

en1

15,

5D

efek

tLö

sfyn

d in

vid

grav

627

5 m

en h

ör e

j dit,

MT

(adu

lt)

410

Hal

srin

gJä

rn1

10,

0In

takt

Skic

kat t

ill k

onse

rver

ing

5926

411

Kist

spik

Järn

55

30,0

Def

ekt

6684

412

Kist

spik

Järn

1616

106,

5D

efek

t60

72

413

Kist

spik

Järn

77

64,3

Def

ekt

5860

414

Kist

spik

Järn

3030

300,

1D

efek

t60

37

415

Kist

spik

Järn

16-1

718

158,

2D

efek

t62

75

416

Kist

spik

Järn

99

125,

9D

efek

t62

79

417

Kist

spik

Järn

1313

118,

3D

efek

t61

29

418

Kist

spik

Järn

58

71,9

Def

ekt

6100

419

Kist

spik

Järn

1717

213,

5D

efek

t61

35

420

Kist

spik

Järn

1515

208,

4D

efek

t10

0296

421

Kist

spik

Järn

1414

121,

1D

efek

tKi

stsp

ikar

och

han

dtag

422

Kist

spik

Järn

1818

203,

7D

efek

t61

15

423

Kist

spik

Järn

1516

95,0

Def

ekt

6912

424

Kist

spik

Järn

2026

161,

9D

efek

t59

79

425

Kist

spik

Järn

1420

175,

7D

efek

t59

71

426

Kist

spik

Järn

2428

280,

1D

efek

t67

09

��  sau rapport 2010:10

FNR

SAKO

RDM

ATER

IAL

ANTA

LAN

TAL F

RVI

KTFR

AGM

ENTE

RIN

VRIG

TAN

L NR

427

Kist

spik

Järn

1318

209,

2D

efek

t61

10

428

Kist

spik

Järn

1113

92,6

Def

ekt

6669

429

Kist

spik

Järn

1012

96,6

Def

ekt

7207

430

Kist

spik

Järn

55

53,3

Def

ekt

6951

431

Kist

spik

Järn

711

73,0

Def

ekt

6904

432

Kist

spik

Järn

1213

159,

8D

efek

t68

20

433

Kist

spik

Järn

1114

115,

7D

efek

t71

13

434

Kist

spik

Järn

1016

123,

7D

efek

t68

10

435

Kist

spik

Järn

819

45,8

Def

ekt

6889

sau rapport 2010:10  ��

Bilaga 3. Skelettkatalog

Teckenförklaring, tänder (delvis efter Arcini 1995):A abscess, d v s varansamling AB postmortem avbrutenAM antemortem tappad, tandförlust före döden där läk-ning av tandbenet är iakttagbarDE delvis erupteradG ärftligt betingad frånvaro av tandH emaljhypoplasierI inte erupterad, men synlig i alveolK kariesP pulpan exponeradPD periodontitis, d v s infektion och inflammation i käk-benet vid rötternaPM postmortem tappad, tandförlust efter döden, i gra-ven eller vid efterhanteringR endast rotE erupterarX erupteradS saknasSK tand närvarande men skadad, vissa observationer kan görasT tandsten- käke saknas

Skelettgrav 5860Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelettet finns bevarade. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Kraniet vridet mot S. Armställning: C.Kroppslängd in situ: Ca 150 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (5,9 gram). Inre gravskick: Rombisk kista med lock.

Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: M2 och M3 sin har rötter kvar men kronan är borta, troligen p g a karies.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2), Suturer: hjäss-punkter: 3, lateral anterior punkter: 5. Medel=ca 39-44 år.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: fas IV, medel: ca 38 år, Facies auricularis sin+dx: 2, 25-29 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Figur 1. Mjölktänder anges med gemener och permanenta tänder med versaler (modifierad från Bass, W M. Human os-teology. A laboratory and field manual, 1987:261, fig 170)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X R RT (1) T (1), H (1) H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1), H (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (2) T (2), H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1), H (1) H (1) K (1)

��  sau rapport 2010:10

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år). Specifik ålder: 35-40 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 1, glabella 1, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa 1, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 1. Bedömning: kvinna?Bäcken: Incisura ischiadica maior 1, ventral arc 1, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 1, sulcus preauricularis finns, arc composé 1. Bedömning: kvinna?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 43,55 mm; femur sin=43,06 mm. Be-dömning: kvinna.

Kön: Kvinna?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna och ing-en porös hyperostos på hjässkraniet. Ivory osteoma på os parietale dx. Runt hål (2 mm diameter) på os parietale – troligen förstorat foramen parietale och ej patologi.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på bröstkotor. Viss lipping (osteofyter) kring corpus på bröst- och ländkotor. Viss lipping på facies articularis och tuberculi costae.

Grav 5926 – ej undersökt gravBevaringsgrad skelett: Dålig. Framkom vid djupschakt-

Figur 2. Latinska namn på benslag (modifierad från Iregren, E. Bildkompendium Historisk Osteologi, 2002:5 och från Petrén, T. Anatomi. Del I. Rörelseapparaten., 1984:38, fig 17).

sau rapport 2010:10  ��

ning sista dagen. Endast kranium, några tänder från över-käken, några revben och halskotor samt nyckelben in-plockade. I övrigt är graven inte undersökt.Skelettets placering: V-Ö.Fynd: Knapp i järn (F397), halsjärn (F410).Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: endast lösa tänder.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Åldersgrupp: Vuxen (> 20 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis 3, glabella -, processus mastoideus -, protuberantia occipi-talis externa -, tuberculum mentale -, angulus mandibu-lae -.

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna och ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Skelettgrav 5971Bevaringsgrad skelett: Inget skelett bevarat. Kroppslängd in situ: 80 cm (kistan).Inre gravskick: Kista av obestämbar form, ev med lock.Fynd: Kistspikar.Åldersgrupp: Spädbarn.

Skelettgrav 5979Bevaringsgrad: Dålig. Kraniet var krossat. De flesta ben kunde inte plockas upp: bröst- och ländkotor, skulder-bladen, armbågsbenen, strålbenen, höftbenen, knäskålar-na, vadbenen och benen från händer och fötter. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Kraniet vridet åt S.Armställning: C.Svepning: ?Kroppslängd in situ: 105 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: ca 3,5 år, Ubelaker: omkring 4 år.Epifyser: 4-6 år.

Åldersgrupp: Infans I 1-7 år.Specifik ålder: 3-5 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx.

Skelettgrav 6037Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelettet finns representerade. Kraniet krossat.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot N.Armställning: C.Kroppslängd in situ: Ca 175 cm.Inre gravskick: Trapezoid kista med lock.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3S S S X X X X S

T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

S S S S S S S S

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

��  sau rapport 2010:10

Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Noterade emaljhypoplasier på P1 sin är troligen något annat, djup grop.

Underkäke: M3 sin växer snett in mot M2. Lite lätt tandsten på in- och utsidan på i princip samtliga tänder.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Kraniet är kros-sat, men suturerna är bedömda trots allt. Suturer: hjäss-punkter: 6, lateral anterior punkter: 6. Medel=52-53 år.

Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: fas IV, medel: omkring 35 år, Facies auricularis sin+dx: 5, 40-44 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).Specifik ålder: 35-40 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 2, glabella 3, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa 2, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: kvinna?Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 2, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 51,76 mm; femur sin=51,92 mm. Be-dömning: man.

Kön: Man.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 175,3 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna och ingen porös hyperostos på hjässkraniet har konstaterats. Förbe-nat sköldbrosk.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl´s noder och ligamenta flava på bröst- och ländkotor. Obetydlig porositet i bröstkotor-nas leder mot costae, och osteofyter i ringa mängd längs-med corpus på de nedre bröstkotorna.

Extremiteter: Skär-/huggskada i femur caput femoris sin? Läkt. Inga spår syns i acetabulum sin.

Händer/fötter: Synnovial pit i PH I manus dx.

Övrigt:Höger clavicula är kortare och mer kompakt och har mer utvecklade muskelfästen än vänster. Atlas har dubbel led-yta (dx) mot condylus occipitalis.

Skelettgrav 6072Skelettet frampreparerades redan vid förundersökningen 2004 (A580), varvid knäskålar och en del av ett strålben plockades in för bl a analys av 14C.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-tet finns representerade.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X AM X XT (2) T (2) T (2) T (1) K (1),

T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X X X X X GT (2) T (1) T (1) T (1) T (1)

sau rapport 2010:10  ��

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot N.Armställning: C.Svepning: ?Kroppslängd in situ: 178 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben sin (4,6 gram). 14C-prov: en del av radius (analyserades efter förunder-sökningen 2004). Datering: 2 sigma, 1490-1600 AD (29,7 %) 1610-1680 AD (42,9 %).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar, kisthandtag (F8 från förundersökning-en 2004).

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: PD lätt invid M2, avsevärd invid M1.

Underkäke: Fullständigt sammanvuxen alveol för I1 dx. Fortfarande något synlig för I1 sin. PD avsevärd invid M1 dx, endast lätt invid M1 sin. Karies på M1 dx mot M2. Ev även abscess buccalt nedanför M1 dx. Spår av resorbering av alveolen till M2 sin, inga spår efter resorbering av alveo-len till M2 dx.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Sutura sagittalis är i princip helt synosticerad, övriga suturer är relativt öppna. Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: fas VI, medel: strax under 60 år, Todd: fas 9, 45-50 år; Facies au-

ricularis sin+dx: 6, 45-49 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 4, glabella 5, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa 3, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 1. Även kindbenen (os zygomaticum) är mycket kraf-tiga. Bedömning: ?Bäcken: Incisura ischiadica maior 1, ventral arc 1, angu-lus subpubicus 1, subpubic ramus 1, sulcus preauricularis finns, arc composé -. Bedömning: kvinna.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 43,87 mm; femur sin=44,61 mm. Be-dömning: man? Kön: Kvinna?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 170, 2 ± 3,72 cm (kvinna).

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna och ing-en porös hyperostos på hjässkraniet har konstaterats. Ev lite porositet och benutväxter invid condylus occipitalis. Mycket tjocka skalltak - särskilt os parietale (8,3 mm), ing-en porositet exokranialt dock.

Ryggrad/bröstkorg: Bröstkotor med osteofyter längs-med corpus och ligamenta flava. Ev Schmorl’s noder på ländkotorna. Osteofyter längsmed corpus på ländkotor. Ländkota nr 1 med porös corpus caudalt samt omforma-de processus articularis caudalis (benpålagring, förstora-

de ledytor och porositet). Ländkota nr 3 har en konstig födjupning invid processus spinosus. Basis sacrum med osteofyter längsmed corpus. Revben med porositet på ca-put costae och facies articularis tuberculi costae både från vänster och höger sida. Ev två revben med läkt fraktur.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X G

H (1) T (1), H (1)

T (1), H (1)

T (1), H (1), PD

T (1), PD

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X G

PD PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3AM X X X X X AM G

T (2), H (1) T (2) T (2) PD

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3AM X X X X X AM/

G? G

H (1) T (1) T (1) T (3) K (1), PD

�0  sau rapport 2010:10

Förbenat revbensbrosk från vänster sida av bröstkorgen.

Övre extremiteter: Clavicula extremitas sternalis dx och sin med porositet. Mer på höger än vänster sida. Facies ar-ticularis acromii sin+dx på scapula är porösa.

Nedre extremiteter: Knäskålar med osteofyter (F58 i för-undersökningsrapporten). Kraftiga benutväxter framför allt på fibula sin - verkar huvudsakligen läkt. Förekom-mer även på tibia sin, och då mest på den laterala sidan (mot fibula).

Händer/fötter: Porositet och osteofyter på os naviculare sin, osteofyter på os cuneiforme intermedium och laterale sin. Synnovial pit i PH I sin pes och i MT I dx. Benutväxter i liten grad på hälen både från vänster och höger sida. PH I sin manus - omformad caput.

Övrigt: Humerus distal epifys dx med foramen. ”Bipartite patella” (patella dx). Etiologin är okänd men vissa forskare tror att det rör sig om ett ytterligare ossfikationscenter. Va-rianten är vanligast hos män (Mann & Hunt 2005:195).

Skelettgrav 6100Bevaringsgrad skelett: Inget skelett bevarat. Kroppslängd in situ: Ca 48 cm (kistans längd).Inre gravskick: Rombisk kista med eller utan lock.Fynd: Kistspikar.Åldersgrupp: Spädbarn.

Skelettgrav 6110Ligger ev i samma nedgrävning som skelett 6123, men i egen kista.

Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot S.Armställning: C. Svepning: Nyckelbenen är axialt riktade.Kroppslängd in situ: 155 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Kraniefragment (4,2 gram).

Inre gravskick: Rektangulär kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: I2 dx endast rot - troligen förstörd av karies.

Underkäke: P2 dx alveol - troligen tappad ante mortem. Kraftig abscess labialt om I1-2.

PD i över- och underkäken medium–avsevärd.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Sutu-rer: hjässpunkter: 3, lateral anterior punkter: 3. Medelålder=omkring 40 år.Bäcken: Crista iliaca (2), Facies auricularis sin+dx: 5, 40-44 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 1,

glabella 1, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa 1, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: kvinna.Bäcken: Incisura ischiadica maior 1, ventral arc -, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis finns, arc composé -. Bedömning: kvinna.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=41,04 mm. Bedömning: kvinna.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X PM AM X AM AM AMK (4), PD, H (1)

K (2), PD PD

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM R X X X AM AM AM

PDK (6), PD, H (1)

K (4), PD

K (4), PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3AM PM PM PM AM AM AM AMA

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3AM AM X R PM/

AM AM AM AMA A K (2), PD

sau rapport 2010:10  �1

Kön: Kvinna.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 149,4 ± 3,72 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia i ögonhålorna, men ingen po-rös hyperostos på kraniet. Mycket lätt cribra. Porositet på os parietale sin endokranialt, även lite på os occipitale och os frontale, men ingen förtjockning. Hålighet i os frontale mot os parietale - postdepositionellt?

Ryggrad/bröstkorg: Läkt revbensbrott på ett revben. Tu-berositas costae och caput costae med lite porositet och osteofyter. Axis - dens axis med eburnation och osteo-fyter. Halskotor med osteofyter och porösa kotkroppar. Flertalet bröstkotor har eburnation och porositet på fovea costalis. Bröstkota nr 12 har porositet och eburnation på processus articularis caudalis. Ländkotorna har osteofy-ter längsmed corpus. Porositet, eburnation och osteofyter finns även på processus articularis cranialis et caudalis, speciellt mellan vl nr 4-5. Sista ländkotans kotkropp och corpus sacrum är mycket porösa och har benutväxter, troligen påbörjad ancylosis.

Övre extremiteter: Läkt brott på ulna sin diafys nedanför mitten distalt och lateralt. Syns ingenting på radius sin. Porositet, lite osteofyter och även eburnation på caput humeri sin+dx. Höger och vänster clavicula med porosi-tet i facies articularis acromialis. Även scapula acromion sin+dx har porositet och eburnation.

Händer/fötter: Lätt porositet och lite osteofyter på tarsi s+d samt MT s+d. Eburnation, porositet och benutväxter på MC I sin+dx, även benutväxter proximalt på MC I sin.

Övrigt:Humerus distal epifys dx med foramen.

Skelettgrav 6115Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.

Svepning: Nyckelbenen är axialt riktade.Kroppslängd in situ: 144 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (0). Bäcken: Crista iliaca (0), Facies auricularis sin+dx: 1, 20-24 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).Epifyser: 15-19 år.

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 15-19 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har konstaterats, inga ögonhålor bevarade.

Händer/fötter: MC II dx proximal epifys med porositet.

Övrigt:Suturalben.

Skelettgrav 6123 Ligger ev i samma nedgrävning som 6110, men i egen kista. Kistan till skelettgrav 6110 ligger nordväst om och delvis jämsides med denna kista.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

H (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XK (3), T (1) H (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) H (1) H (1) H

(1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XT (1) T (1) T (1), H (1) K (1)

�2  sau rapport 2010:10

Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns representerade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot N.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 160 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Shovel shaped I1 och I2 sin+dx. I2 dx, ej sluten rot. Extra cusp buccalt på M2 sin. Även tandsten buccalt på M1 och M2 sin. I1 sin+dx med linjär prickad fördjupning - mycket kraftig emaljhypoplasi eller orsakad av arbete? Lätt PD (Brothwell 1981:155). M3 sin+dx utan slitage.

Underkäke:

Tänderna är i dåligt skick.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoccipitalis (2). Suturer är inte bedömda. Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: fas I, medel: < 20 år, Facies auricularis sin+dx: 1, 20-24 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ung vuxen (20-35 år).Specifik ålder: 19-24 år.

Könskriterier: Kranium: Sluttande kranium i profil. Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 2, glabella 5, processus mastoideus 3, protuberantia occipitalis externa 4, tuberculum men-tale 2, angulus mandibulae 2. Sluttande kranium i profil. Bedömning: ?Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc -, angu-lus subpubicus 2, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx=48,15 mm, femur sin=48,84 mm. Bedöm-ning: man.

Kön: Man?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 167,6 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna. Porositet på os sphenoidale ala maior, på insidan mot orbita.

Extremiteter: Tibia och fibula dx är något böjda, liksom fibula och radius sin.

Skelettgrav 6129Bevaringsgrad skelett: Dålig. Mycket fragmentariskt skelett. Kraniet var krossat. Endast delar av skelettet kun-de plockas upp: kranium och tänder, revben, överarms-ben, höftben, lårben och skenben. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot N.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X H (2) H (1) PD PD,

T (1) PD, T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X X T (1), H (2) H (1) T (1) T (1) PD,

T (1)PD, T (1) PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X AM AM XH (1) H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X AM AMH (1) H (1) T (1) K (1), A, T (1)

sau rapport 2010:10  �3

Kroppslängd in situ: 88 cm. Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Anlag finns (löst) för I1 dx och C max/mand.

Underkäke:

Ålderskriterier:Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad vid ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees et al: mellan 1,6-1,9 år, Ubelaker: omkring 2 år.

Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: Omkring 2 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Cranium: Cribra orbitalia i bägge ögonhålorna. Ingen po-rös hyperostos på hjässkraniet.

Skelettgrav 6135Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga skelettdelar finns

representerade.Skelettets placering: V-Ö. Överkropp ihoptryckt och sned. Ryggläge, kraniet är vridet mot S.Armställning: B. Armarna låg olika och höger nyckelben var i axialläge.Kroppslängd in situ: 134 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Skenben diafys dx (24,7 gram).Inre gravskick: Rombisk kista med lock, välbevarad.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Ålderskriterier: De flesta ben är inte fullständigt utvecklade. Vertebrae cervikales har sammanvuxna arci och arci med corpi (2). Även vertebrae thoracicae har sammanvuxna arci (2), och

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM X X PM X X X -

T (1) T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X PM X PM X X -H (1) T (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X I T (2) T (1) T (1), H (1) H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X I T (2) T (2)

��  sau rapport 2010:10

påbörjad sammanväxning av arci med corpi (1). Samman-växningen av axis anteriort är likaså på gång (1). Dens axis är fastvuxen (2).Epifyser: >14 år, <18 år.

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: ca 15-16 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx. Ingen porös hypero-stos.

Ryggrad/bröstkorg: Bröstkotor: 4 block (d v s bennybild-ning) om 3, 3, 2 och 2 arci. Även bennedbrytning, benny-bilning och porositet på fragment av kotkroppar. Ländko-tor: tre kotkroppar har delvis kollapsat anterior, porositet. Porositet på sacrum (corpus anterior). Revben: två sin, en dx bennedbrytning (uppfläkta), ytterligare åtta revben (troligen fem sin, tre dx) med bennybilning- sammanväxta med vertebrae, viss porositet. Minst två med någon kon-stig vit utfällning/beläggning.

Nedre extremiteter: Antydan till porositet på os ilium (os coxa).

Händer/fötter: MT- porösa proximalt.

Skelett 6160 - Dubbelgrav 5910 Dubbelgrav 5910 innehåller skeletten 6160 och 6315. Ske-lettet 6160 ligger N om 6315. Rostfärgade inslag i fyll-ningen, till synes från smuliga stenar. Mörkbrun/svart färgning (textil?) i botten av graven, mellan lårbenen på vardera skelett. Prov taget.Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom falanger från fötterna. Kra-niet krossat.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S – mot skelett 6315.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 170 cm.14C-prov: Proximal del av skenbenet (sin). Datering: 2 sigma 1430-1530 AD (74,5 %) (Ua-38091).Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Tre fragment av rötter finns, hör troligen till M1 dx. Påbörjad resorbering av alveolen. Likaså påbörjad re-sorbering av alveol till M2 sin.

Underkäke: P2 dx vriden ett kvarts varv. Ev emaljhypoplasi även på C dx. I1-2 går inte att bedöma p g a tandsten.

Lätt PD i mandibula sin och maxilla sin+dx.

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoccipitalis (2). Suturer är inte bedömda. Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin: fas IV (eller uppåt), medel: omkring 40 år, Facies auricularis sin+dx: 3, 30-34 år.Övrigt: Clavicula går inte att bedöma.

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).Specifik ålder: 38-40 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 3, margo supra-orbitalis 2, glabella 3, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa 3, tuberculum mentale 3, angulus mandibulae 2. Bedömning: ?Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc -, angulus subpubicus 3, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis sak-nas, arc composé -. Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal diame-ter, femur dx=47,15 mm, femur sin=47,38 mm. Bedömning: man.

Kön: Man.

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lårbe-nets längd): 170,2 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx. Jättelång processus sty-loideus på os temporale. Porositet på os occipitale (både endo- och exokranialt)?

Ryggrad/bröstkorg: Ligamenta flava och Schmorl’s noder på bröst- och ländkotor.

Nedre extremiteter: Tibia diafys dx lateralt - läkt periosti-tis, även på fibula diafys dx. Även tibia och fibula sin med periostitis.

Händer/fötter: Talus sin led mot calcaneus med lite poro-

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM X X X X AM X X

T (2) T (1) PD PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X ska-dad X X

T (2) T (2) T (1) A K (2), PD PD

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X AMT (2) T (1) T (1),

H (2)K (2), PD

K (4), PD

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X AM AM XT (2) T (2) T (2)

sau rapport 2010:10  ��

sitet och osteofyter.

Övrigt:13 bröstkotor. Tudelad led mot condylus occipitalis på at-laskotan (dx).

Skelettgrav 6180Omrörd. Vissa delar av skelettet ligger ur läge.

Bevaringsgrad skelett: Mycket dålig bevaringsgrad (kexig konsistens): fötter, bål och övre extremiteter saknas. Nedre extremiteter in situ. Kraniedelar finns, men sanno-likt rubbade ur sitt ursprungliga läge. Endast neurokrani-et och ett fåtal tänder från underkäken, höger överarms-ben, höger lårben, vänster och höger skenben och vadben fanns bevarade och kunde plockas in. Skelettets placering: V-Ö.Armställning: -Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Skifferbryne (F400) vid vänster knä.

Tanduppsättning/tandutveckling: Underkäke: endast lösa tänder. C dx skadad.

Ålderskriterier: -

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 13-21 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Inga ögonhålor finns bevarade, ingen cribra or-bitalia har kunnat iakttas. Ingen porös hyperostos, ej iakt-tagbart.

Skelettgrav 6275Bevaringsgrad skelett: Dålig. Kranium, tänder, halsko-tor, överamsben, strål- och armbågsben, höftben, lårben, skenben kunde plockas in.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: D. Inre gravskick: Rektangulär kista med lock.Fynd: Kistspikar, silverpärla (F383) i fotänden av kistan.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Endast lösa tänder. M2 sin+dx utan slitage.

Underkäke: Endast lösa tänder.

Ålderskriterier: Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad för ål-dersbedömning enligt Moorees et al. (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees: 8-10 år, Ubela-ker: omkring 10 år.Epifyser: mellan 7-15 år.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - - - - - - X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - X X X X - X

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2X X - X X X X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2X X - - X X X

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2- - - - - - X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2- - - - - - X

��  sau rapport 2010:10

Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: 8-10 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har kunnat konstateras i ögonhålorna (inte bevarade). Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Skelettgrav 6279Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 165 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar, bronsspiral (F396).

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Medium PD. Karies P1 dx occlusalt mot P2. Snednötning M1 dx, lutning mot gommen. M2 sin+dx utan slitage.

Underkäke: Lätt PD. Ev lite tandsten på insidan av tänder-na. Alveoler för de permanenta kindtänderna är helt igen-växta (förutom M1 dx). M1 dx snednött, lutning buccalt.

Att M3:orna saknas kan även bero på ärftlighet.

Nötning på tänderna: 45+.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Suturer: hjäss-punkter: 6, lateral anterior punkter: 7. Medel=52-56 år.Bäcken: Crista iliaca (2), Facies auricularis sin+dx: 7, 50-59 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Äldre vuxen (+ 50 år).Specifik ålder: 55-58 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 2, glabella 2, processus mastoideus 1, protuberantia occipi-talis externa 2, tuberculum mentale 1, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: kvinna.Bäcken: Incisura ischiadica maior 2, ventral arc -, angu-

lus subpubicus -, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis finns, arc composé 3. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=43,64 mm. Bedömning: ?

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har konstaterats. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på ländkotorna, li-gamenta flava på både bröst- och ländkotor, osteofyter på processi articulares på ländkotorna. Costa tuberculum costae med osteofyter.

Nedre extremiteter: Fibula sin och dx böjda?

Övrigt:

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X AM AM AM X AMPD, H (1) PD PD, H

(1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X PM X X X X X AMPD, H (1) PD K,

PDPD, H (1)

K (1), PD

PD, H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM X X R X AM AM AMPD PD,

H (1)PD, H (1) PD K (2),

PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X AM AMPD PD PD,

H (1)PD, H (1)

PD, H (1) PD

sau rapport 2010:10  ��

Humerus distal epifys sin med foramen.

Skelett 6315 - Dubbelgrav 5910 Dubbelgrav 5910 innehåller skeletten 6160 och 6315. Rost-färgat inslag i fyllning och mörkbrun/svart färgning i bot-ten. Se 6160.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettde-lar finns representerade, förutom falanger från fötterna. Fragmenterade kotkroppar, höftben och kranium.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot N.Armställning: D.Kroppslängd in situ: 173 cm.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Bäcken: Crista iliaca (1), Facies auricularis sin 4+dx 5, medel: 35-44 år. Facies auricularis är mycket anfrätt och svårbesdömd.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ung vuxen (20-35 år).Specifik ålder: Omkring 23-24 år.

Könskriterier:

Kranium: Arcus superciliaris 3, margo supra-orbitalis 1, glabella 3, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: ?.Bäcken: Incisura ischiadica maior 2, ventral arc -, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: kvinna?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=49,87 mm. Bedömning: man.

Kön: ?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 178-181 cm (181,53 ± 3,94 cm man; 177,6 ± 3,72 cm kvinna).

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har kunnat iakttas. Ingen porös hyperostos.

Skelett 6371 i A5914 – ej undersökt gravSkelettet framkom vid djupschaktning av SV delen av schakt C under sista grävveckan. Endast delar av kraniet har plockats upp (os occipitale). Resten av skelettet ligger kvar.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Endast delar av kraniet har plockats in.Skelettets placering: V-Ö. Inre gravskick: Saknar kista.Åldersgrupp: Adult (> 20 år).Kön: ?

Skelettgrav 6669Bevaringsgrad skelett: Dålig. Endast delar av skelettet finns bevarade. Bröstbenet, korsbenet, handrotsben, fa-langer i händerna, knäskålar, höftbenen och ben från föt-terna saknas.

Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Inre gravskick: Rektangulär kista utan lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: I2 sin+dx finns bakom alveol för i2 sin+dx.

Underkäke: I2 dx finns bakom alveol för i2 dx. M1:or utan

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

S: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2S PM X I X S X X S S X I

D: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2S PM X I X S X X S S X I

��  sau rapport 2010:10

slitage.

Ingen karies, tandsten, PD, abscesser eller emaljhy-poplasier.

Ålderskriterier: Tänder: Moorees: omkring 7 år, Ubelaker: omkring 8 år (+-24 mån).Epifyser: mellan 6-12 år.

Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: 7-8 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har konstaterats i ögon-hålorna.

Skelettgrav 6684 Ligger ev samma nedgrävning som 6690, men i egen kis-ta.Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom handrotsben, knäskålar, fotrots-ben, mellanfotsben och falanger i foten.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 92 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Kraniefragment (3,9 gram) och revben dx (2,4 gram).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Välbevarade och

fina tänder, utan anmärkning.Överkäke:

Underkäke:

Ålderskriterier: Kranium: Sutura incisiva synlig.Tänder: Ubelaker: 2 år ± 8 månader. Epifyser: omkring 4 år.

Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: Omkring 2 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalis i vänster ögonhåla. Ingen före-komst av porös hyperostos.

Skelettgrav 6690 Ligger ev samma nedgrävning som 6684, men i egen kis-ta.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom knäskålar och ben från händer och fötter.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 90 cm.Inre gravskick: Rombisk kista med lock.

Sin: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1S X X S X S X X S S X

Dx: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1S X X I X S X X S S X

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X PM X X I

Sin: i1 i2 c m1 m2 M1X X PM X X I

Dx: i1 i2 c m1 m2 M1X X X X X I

sau rapport 2010:10  ��

Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: m2 dx - karies eller senare skada?

Underkäke:

Ålderskriterier: Kranium: Ingen sutura metopica. Incisivsuturen synlig. Squama occipitalis ej sammanvuxen med pars basilaris. Tänder: Rottillväxt samt resorbtion observerad för ål-dersbedömning enligt Moorees et al (1963a, b) och tand-frambrott enligt Ubelaker (1989). Moorees: omkring 2 år, Ubelaker: 3-4 år ± 12 månader.Epifyser: 0,5-3,5 år.

Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: 2-3 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia i bägge ögonhålorna. Ingen po-rös hyperostos.

Skelettgrav 6709Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelet-tet finns representerade. Kraniet fragmenterades vid upplockning. Grönfärgade lumbalkotor och händer. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Bägge händerna låg på vänster sida av bröstkorgen.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 181,5 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Fragment av skul-derblad: acromion dx (7,6 gram).

Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar, bronsspiraler (F398) på övre delen av bröstkorgen och vid händerna.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Ev påbörjad sammanväxning av alveol för I1 sin. Ev även ärftlig frånvaro av I2 sin+dx. C och P1 sin är mindre nötta än dx.

Underkäke: Ev karies occlusalt på M3 sin.

Tandsten framför allt på framtänderna labialt.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Suturer: hjäss-punkter: 6, lateral anterior punkter: 7. Medel=omkring 52-55 år.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis dx: VI ( ska-dad cranialt), medel: strax under 60 år, Facies auricularis sin+dx: 7, 50-59 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Äldre vuxen (+ 50 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 2, glabella 2, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa 2, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-

Sin: i1 i2 I1 I2 c m1 m2 M1PM PM S I PM X X S

Dx: i1 i2 I1 I2 c m1 m2 M1PM PM I I PM X X I

Sin: i1 i2 I1 I2 c m1 m2 M1X X S X X X I

Dx: i1 i2 I1 I2 c m1 m2 M1PM PM I PM X X I

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM/AM AM X X X X X G

T (1) H (2)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X AM X X X X X GT (1) H (2)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (2), H (1)

T (1), H (1) H (1) H (2) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1)

T (1), H (1)

T (1), H (1) H (2) T (1)

�0  sau rapport 2010:10

lae 2. Bedömning: kvinna?Bäcken: Incisura ischiadica maior 2, ventral arc 1, angu-lus subpubicus 2 subpubic ramus 1, sulcus preauricula-ris finns (svag fördjupning), arc composé - Bedömning: kvinna?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx=44,05 mm. Bedömning: ? Kön: Kvinna?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 170,7 ± 3,72 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ev lätt cribra orbitalis i dx ögonhåla. Ingen po-rös hyperostos på hjässkraniet. Poröst runt öronöppning-en os temporale sin? Förbenat sköldbensbrosk.

Ryggrad/bröstkorg: Porositet på några revben (tubercu-lum costae). Bröstkotor med ligamenta flava och Schmorl’s noder. Ländkotor med ev lite osteofyter på processi arti-culares. Osteofyter speciellt på processus articularis cra-nialis på sacrum - vänster sida.

Övre extremiteter: Facies articularis acromialis på clavi-cula sin+dx porösa.

Nedre extremiteter: Patellor med benutväxter ventralt. Acetabulum dx med osteofyter runt leden och även ben-pålagring på ledytan och lite porositet. Stort hål för var medialt invid acetabulum. Benutväxter även runt facies auricularis på os ilium sin. Femur caput sin med benut-växter runt fossa och benpålagring cranialt i leden, poröst i viss mån. Ev lite påbörjan av benpålagring på femur dx. Femur dx distal led - lite benutväxter runt leden. Lite läkt periostitis distalt på diafys fibula sin+dx, mest dx. Osteo-fyter på eminentia intercondylaris på ett av skenbenen.

Händer/fötter: Calcaneus sin+dx med lite osteofyter på hälen. Övriga tarsi med lite benutväxter (speciellt os navi-culare). Benutväxter MT I caput sin, ev även dx.

Skelettgrav 6810Graven skär grav 7013 (kistlös grav) i dess östra sida.

Bevaringsgrad skelett: Mycket fragmenterat och dåligt bevarat skelett. Endast delar av kraniet och några tänder kunde plockas upp.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Kroppslängd in situ: 160 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: 17 tänder totalt, flertalet mycket nötta, flatnötta, många 5+ eller 5++ (en-dast P1 sin något mindre nött). PD går ej iaktta.

Överkäke: Lösa tänder. I och C i maxilla är mycket nötta.

Underkäke: Lösa tänder. Kronorna på I1-2 nästan helt ned-nötta.

Nötning på tänderna: 33-45 år.

Åldersgrupp: Vuxen (> 20 år).

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Inga ögonhålor finns bevarade, ingen cribra or-bitalia har kunnat iakttas. 8,03 mm tjockt skalltak (diploë), troligen os parietale, ev os occipitale. Ingen porositet på utsidan däremot.

Skelett 6842 - Massgrav 6826 Massgraven 6826, en kvadratisk nedgrävning ca 2 x 2 m stor, innehöll åtta skelett. Skelett nr 1 (6842) låg längst i N. Det har varit svårt att särskilja ben från de olika individer-na i graven och vid upptagningen av skeletten har sam-manblandningar skett, framför allt beträffande benen från fötterna. Vid analysen har vi försökt justera detta, men det finns trots allt några ben som ”blivit över” och skelett där en sammanblandning fortfarande kvarstår. Ex finns sam-manväxta falanger (PH II-III i vänster fot) både till skelett 6850 och 6858 och 6862.

I botten av graven noterades en svartaktig färgning, som provtogs.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X S S SH (1) H (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X S X X S X SH (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3S X S X X S S S

T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X S X X S S ST (1)

sau rapport 2010:10  �1

tet finns representerade, förutom falanger från fötterna.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 165 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (6,5 gram).Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Tygfragment (F405).

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: I1 dx omformad tandstump! Lutar sig mot bak-sidan av I2 dx, därav tandsten. M3 sin utan slitage.

Underkäke:

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X T (1), H (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

T (1) H (1) T (1), H (1)

T (1), H (1)

T (1), H (1)

T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (2) T (2) T (1),

H (1) H (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XT (2) T (2) T (1) T (1),

H (1) T (1) H (1)

�2  sau rapport 2010:10

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (0). Bäcken: Crista iliaca (0), Symphysis pubis dx: I (skadad cranialt), medel: 18,5 år (män), 19,4 år (kvinnor). Facies au-ricularis dx: 1, 20-24 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 14-17 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna eller porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Osteofyter och porositet på proces-sus articularis cranialis - sacrum nr 2 (brukar det vara ledytor mellan 1:an och 2:an)? Schmorl’s noder på bröst-kotor.

Skelett 6846 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett nr 2 i massgraven.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Falanger från fötterna och delar av revben saknas.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Kranium vridet mot N.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 165 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (8,3 gram). Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Bronsknapp (F385) med tygrester i bröstregionen, bronssnål (F390) vid höften.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: P1 sin snedväxt. Karies på M2 sin+dx? Randiga framtänder – labialt, och hackiga/ojämna tandeggar - an-vänt tänderna vid arbete?

Underkäke: P2 dx saknas - har troligen inte fått plats, P2 finns i vänster sida däremot.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Suturer: hjäss-punkter: 5, lateral anterior punkter: 3. Medel=omkring 40-49 år. Os hyoideum ej sammanvuxen.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: IV (svårbedömda), medel: omkring 35-38 år, Facies auricula-ris sin+dx: 3, 30-34 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2). Sterne-brae är sammanvuxna, förutom manubrium och proces-sus xiphoideus.

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).Specifik ålder: 35-40 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 4, glabella 5, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: man?Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 3, möjligen svag anty-dan till sulcus preauricularis, arc composé 3. Bedömning: man.Även claviculae och scapulae är mycket kraftiga.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=47,87 mm. Bedömning: man.

Kön: Man.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia och ingen porös hypero-stos har konstaterats. Huggskada i os parietale dx, invid sutura coronalis (ca 53,8 mm lång, 6,06 mm bred och ca 2 mm djup). Påbörjad läkning. Condylus occipitalis sin med benutväxter och lite porositet, dx går ej att bedöma.Ryggrad/bröstkorg: Bröstkotor med ligamenta flava.

Skelett 6850 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett nr 3 i massgraven.

Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar finns repre-senterade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Kranium vridet snett bakåt mot S.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 175 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (9,5 gram).Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Tygfragment (F404).

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1),

H (1)T (1), H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1),

H (1) T (1) K (1)

sau rapport 2010:10  �3

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke: P2 sin har inte erputerat, m2 sitter kvar.

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Suturer: hjäss-punkter: 1, lateral anterior punkter: 1. Medel=omkring 30 år. Os hyoideum är inte fusionerat. Visdomständerna (M3) är synliga, men inte erupterade.Bäcken: Crista iliaca (0), Symphysis pubis sin+dx: I, med-el: omkring 17-18 år, Facies auricularis sin+dx: 1, 20-24 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 15-16 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ögonhålor finns, men ingen cribra orbitalia. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Ligamenta flava och Schmorl’s noder i nedre delen av bröstryggen. Ländkotor med något in-tryckta corpus, åtminstone caudalt. Ev ett revben sin med läkt brott.

Händer/fötter: Osteofyter och lite porositet på tarsi dx, samt även på MT proximal epifys dx, ledförstoring. Synnovial pit i PH I proximal epifys i foten. Sammanväx-ning av en PH II-III i vänster fot (obs, se även 6858, sam-manblandning?).

Övrigt:Extraben -suturalben - i sutura lambdoidea.

Skelett 6854 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett 5 i massgraven.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar finns re-presenterade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S.

Armställning: C.Kroppslängd in situ: 162 cm.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (1). Visdomstän-derna (M3) är erupterade.Bäcken: Crista iliaca (0), Symphysis pubis sin+dx: I, med-el: 17-18 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 15-19 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia sin+dx i ögonhålorna el-ler porös hypostos på hjässkraniet.

Övrigt:Humerus dx caput humeri med hålighet.

Skelett 6858 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett 4 i massgraven.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom handrotsben och mellan-handsben.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Armställning: C.Kroppslängd in situ: 174 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben sin (12,2 gram).Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X I T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X I T (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3X X X - X X - X X I T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3X X X - - X X X X I T (1) T (1) T (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1)

T (1), H (1)

T (1), H (1) T (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

��  sau rapport 2010:10

Underkäke:

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Kraniet är krossat, men suturer är bedömda trots allt. Suturer: hjäss-punkter: 2, lateral anterior punkter: 1. Medel=omkring 30 år.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin: III (minst), medel: omkring 28-32 år, Facies auricularis sin: 3, 30-34 år. Symfysfogen och facies är skadade.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 4, glabella 5, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa 3, tuberculum mentale -, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: man?Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc -, angu-lus subpubicus 3 subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé - Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=45,44 mm, femur dx=46,64 mm. Be-dömning: man?

Kön: Man.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalis sin+dx. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Revben med hål? Ligamenta flava och Schmorl’s noder i ringa mängd på bröst- och ländkotor.

Händer/fötter: Sammanväxning av en PH II-III i vänster fot (obs, se även 6850, sammanblandning?).

Skelett 6862 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett 6 i massgraven.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom strålbenen!! Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S.Armställning: B.Kroppslängd in situ: 165 cm.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Påbörjad karies M1 sin.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier:Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (0). Os hyoideum är fusionerad.Bäcken: Crista iliaca (0).Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: Omkring 16 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalis i höger ögonhåla. Vänster ögon-håla saknas. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på de flesta bröstko-torna, även lite på ländkotorna.

Övre extremiteter: Benutväxt/-balk i impressio ligament-um costoclavicularis på clavicula extremitas sternalis dx. Även benplupp i extremitas sternalis leden.

Händer/fötter: Sammanväxning i vänster fot mellan PHII-PHIII (obs, se även 6850 och 6858, sammanblandning?).

Skelett 6866 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett nr 7 i massgraven. Obs. en ländkota för mycket - från annat skelett i graven eller genetiskt. Hume-rus distal led med foramen hör till ett annat skelett (tro-ligen till skelett 8 (6870), se nedan). Handben sin+dx hör troligen till skelett 8 eller 6. Os zygomaticum sin hörande till detta skelett hittades bland benen till skelett 6.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM X X X X X X X

T (2), H (1)

T (1), H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) H (1) H (1) Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XK

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X - X AM AM

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

K (5)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

- X X X X X X X

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1), H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1), H (1)

sau rapport 2010:10  ��

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: B.Kroppslängd in situ: 169 cm.Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: 2 st hakar och 4 st hyskor av järn (F387).

Tanduppsättning/tandutveckling: M3 dx och M3 dx mindre erupterad än sin.Överkäke: M3:or utan slitage.

Underkäke: M3:or utan slitage.

Ålderskriterier:Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (1). Suturer går inte att bedöma. Bäcken: Crista iliaca (0), Symphysis pubis sin: I, medel: omkring 17-18 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 15-19 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Bägge ögonhålorna finns, cribra orbitalia i bäg-ge (enbart porös (score=1). Active?). Ingen porös hypero-stos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Lite benutväxter runt tuberculum costae (2 st).

Skelett 6870 - Massgrav 6826 Se 6842. Skelett nr 8 i massgraven. Finns sannolikt ben från detta skelett bland benen till skelett 6866.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom bröstbenet, knäskålar och falanger från fötterna. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S.Armställning: B.Kroppslängd in situ: 171 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (4,8 gram).

Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: PD medium i höger maxilla.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Suturer går ej att bedöma.Bäcken: Crista iliaca (1), Symphysis pubis sin: I, medel: omkring 17-18 år.

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: omkring 19 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia i vänster ögonhåla. Ingen po-rös hyperostos på hjässkraniet. Porositet exokranialt på os occipitale. Skåra/jack på os frontale sin ovanför orbita. Postdepositionellt?

Ryggrad/bröstkorg: Ligamenta flava och Schmorl’s noder på bröstkotorna. Ev även lite Schmorl’s på ländkotorna - intryckta corpi.

Övrigt: Foramen i humerus distal epifys.

Skelettgrav 6889Inslag av rost i fyllningen.

Bevaringsgrad skelett: Inget skelett bevarat, endast färgning.Kroppslängd in situ: 50 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista ev med lock.Fynd: Kistspikar.Åldersgrupp: Spädbarn.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - X X X X X X

H (2) H (1) H (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

- X - X X X X X H (1) H (1) H (1) H (1) H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - - X X X X X

H (1) H (1) H (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

- - - X X X X X T (1), H (1) T (1) T (1), H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- X - - X X X X

T (1), H (1) H (1) K (6) T (1) T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

- X X X X X X XT (1), H (1) H (1) K (6)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -H (1) H (1) H (1) H (1) K (2)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3AM AM X X X X X -

H (1) H (1) T (1) PD, T (1)

PD, T (2)

��  sau rapport 2010:10

Skelett/Grav 6904Bevaringsgrad skelett: Inget skelett bevarat.Kroppslängd in situ: 71 cm (kistan).Inre gravskick: Trapezoid kista med lock.Fynd: Kistspikar.Åldersgrupp: Spädbarn.

Skelettgrav 6912Skär intilliggande grav (6951) i V.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, men höger sida är sämre bevarad. Bröstbenet, knäskålar, handrotsben och ben från fötterna saknas.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Kroppslängd in situ: 49 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Överamsben sin (i princip helt) (2 gram).Inre gravskick: Krubba med lock, karvad ur en stock.Fynd: Kistspikar, spänne i järn? (F395).

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: i1 och m2 dx utan slitage, m2 sin utan slitage.

Underkäke:

Ålderskriterier: Kranium: Mandibula är inte fusionerad. Presphenoid är fusionerad med postsphenoid.Tänder: Moorees, ca 1 månad, Ubelaker, födelse.Mått: Humerus dx: 69,28 mm, 10:e fostermånaden; femur dx: 82,47 mm, 10:e fostermånaden–1 månad.

Åldersgrupp: Infant (0-1 år).Specifik ålder: 10:e fostermånaden–1 månad.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Ingen cribra orbitalia i ögonhålorna. Ingen porös hypero-stos på hjässkraniet.

Skelett 6943 - Dubbelgrav 6932 Dubbelgrav 6932 innehåller skeletten 6943 och 6947. Prickar med bränd kalk i fyllningen? Svartfärgad jord un-der bägge skeletten.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-tet finns representerade, förutom falanger från fötterna. Korsben och revben är fragmentariska. Grön färgning på höger höftben.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet en aning mot N.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 177 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben sin (7,5 gram).Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: M3 sin utan slitage.

Underkäke: M1 dx och M2 sin - endast rötter bevarade, troligen förstörda av karies. M1 dx - alveol porös - inflam-mation. M3 sin utan slitage.

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2), Sutura corona-lis är fusionerad.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis dx: fas III (minst),

Sin: i1 i2 c m1 m2- - - - X

Dx: i1 i2 c m1 m2X - - - X

Sin: i1 i2 c m1 m2- I I I -

Dx: i1 i2 c m1 m2I I I I I

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X T (2) T (1) T (1) T (1) T (1) A, T (2) T (2)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X R X T (1) T (1) T (1) K (6)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X R X XT (1) T (1) T (1) K (2)

sau rapport 2010:10  ��

medel: omkring 28-32 år, Facies auricularis sin+dx: 2, 25-29 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).Specifik ålder: Runt 30 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis 2, glabella -, processus mastoideus 1, protuberantia occipi-talis externa 1, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: kvinna.Bäcken: Incisura ischiadica maior 3, ventral arc -, angulus subpubicus 2, subpubic ramus 3, svag sulcus preauricula-ris finns, arc composé -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 46,82 mm. Bedömning: manCaput femoris dx mätt trots skada.

Kön: Man?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 171,6 ± 3,94 cm.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har kunnat iakttas. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Ryggrad/bröstkorg: Bröstkotor med mycket utvecklad li-gamenta flava, speciellet i den nedre delen av bröstryggen samt i övergången till lumbalkotorna. Ev lite Schmorl’s noder på både bröst- och ländkotor.

Övre extremieter: Clavicula dx med infekterat muskelfäs-te invid extremitas sternalis?

Skelett 6947 - Dubbelgrav 6932 Se 6943. Dubbelgrav 6932 innehåller skeletten 6943 och 6947.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga delar av skelet-tet finns representerade, förutom falanger från fötterna. Ländkotor och korsben är fragmentariska.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot N.Armställning: D.Svepning: Nyckelbenen är axialt riktade.Kroppslängd in situ: 181 cm.Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Slagg under höger skulderblad, ej insamlat.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke: Medium PD i maxilla sin+dx. Snednötta fram-tänder. M3:or utan slitage.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X T (1) T (1) T (1) PD PD PD

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

PD PD PD

��  sau rapport 2010:10

Underkäke: Lätt PD i mandibula. I1 sin avfasning upptill - nötning mot I i maxilla? Mjölkcaninen (c) sitter kvar i höger och vänster käkhalva (C sin finns nere i käkbenet – snedväxt, har aldrig erupterat). Mycket porös benväv-nad inne i käkbenet. M3:or utan slitage.

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2)Bäcken: Crista iliaca (2), Facies auricularis sin+dx: 4, 35-39 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 1, margo supra-orbitalis 2, glabella 3, processus mastoideus 2, protuberantia occipi-talis externa 2, tuberculum mentale 2, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: kvinna?Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc -, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin = 46,44 mm. Bedömning: manObs femur sin caput, lite skadad men mätt ändå, likaså GL sin.

Kön: ?

Beräknad kroppslängd i cm (beräknad utifrån lår-benets längd): 176,6 ± 3,94 cm (man), 172, 4 ± 3,72 cm (kvinna).

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia har kunnat iakttas. Ingen porös hyperostos.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på ett par bröstko-tor. Ett revben dx med läkt fraktur?

Nedre extremieter: Fibula dx nära proximal epifys - stor porös bensvamp. Ingen fästyta synlig på tibia dx. Kalkut-fällningar?

Skelettgrav 6951Skärs av intilliggande grav i Ö (6912).

Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelettet finns representerade, förutom knäskålar och falanger från fötterna.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: D.Kroppslängd in situ: 137 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: I1:or saknar slitage.

Underkäke: C dx utan slitage.

Ålderskriterier: Tänder: Moorees, 7 år, Ubelaker, 7 år. Epifyser: >4 år, <12 år.Mått: Humerus sin GL=195 mm = ca 6, 5 år. Femur dx GL=266 mm= 6 år.

Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: 7 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia och ingen porös hypero-stos har konstaterats.

Skelett 6990 - Dubbelgrav 6975 Dubbelgraven innehåller skelett 6990 och 6994. Under skeletten – grönsvart ”geggigt” skikt med svarta inslag. Ib-land upplevs de svarta inslagen vara fibrösa. Även benen är på ytan på vissa ställen svarta/sotiga. Vid fynden har grön-och svartfärgningen varit kraftigare. Prover tagna både på det svarta och det gröna.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom bröstbenet. Dålig bevaring

Sin: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2S S - I X - X X S S X I

Dx: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2S S X X - X X X S S X I

H (1)

Sin: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2X X X I X X X X S I X X

H

(1)Dx: i1 i2 I1 I2 c C m1 m2 P1 P2 M1 M2

X X X I X X X X I I X I H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X - X X X X X

PD PD PD

sau rapport 2010:10  ��

av skenben, vadben, strålben och armbågsben. Kraniet krossades vid schaktning.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, korslagda ben. Skelett 6990 ligger i famnen på 6994, med huvudet på hö-gra sidan av 6994:s bröstkorg. Armställning: D.Kroppslängd in situ: 155 cm.Inskickade prover för isotopanalys: Revben dx (8,2 gram).Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Oidentifierat järnfragment (F384) på vänster sida invid de nedre extremiteterna, hyska av järn (F388) i höft-regionen, spänne av järn (F389) vid fötterna, oidentifierat metallfragment (F391), bronsknapp med tyg (F392) och glaspärla (F393) under vänster lårben och hand.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Nötning på tänderna: 33-45 år. Tänderna är ojämnt nöt-ta och ger troligen ingen bra åldersbedömning. Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Sutura lamb-doidea öppen, sutura coronalis och sagittalis slutna men synliga.Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: fas VI (delvis trasig), medel: omkring 60 år , Facies auricularis sin 7+dx 5 (svårbedömd), 40-59 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Äldre vuxen (+ 50 år).Specifik ålder: ca 50-60 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 4, margo supra-orbitalis 5, glabella -, processus mastoideus 5, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: man.Bäcken: Incisura ischiadica maior 4, ventral arc -, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 44,6 mm. Bedömning: man.

Kön: Man.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia sin+dx , ingen porös hy-perostos på hjässkraniet. Djupa ven-/artäravtryck endo-kranialt på os parietale.

Ryggrad/bröstkorg: Osteofyter på: axis (corpus ventralt), bröstkotor (corpi), en ländkota (corpus) samt på proces-sus articularis på en ländkota. Schmorl’s noder på: två bröstkotor (corpi). Samtliga corpi är fragmentariska och därför svårbedömda.

Övre extremiteter: Porositet på clavicula dx, distal (lateral) epifys. Scapula dx, porositet på tuberculum infraglenoi-dale. Scapula sin, utväxt vid tuberculum infraglenoidale (MSM troligen). Ulna, sin + dx: lipping proximalt och dis-talt. Radius sin + dx lipping distalt.

Händer/fötter: lite lipping MC I.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X AMT (1) T (1) T (1) T (1) K (2) A

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X PM PMT (2) H (1) T (1), H (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1), H (1) T (1) H (1) K (2), PD K (2),

PDDx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XT (2) T (2) H (1) K (6), PD PD

�0  sau rapport 2010:10

Skelett 6994 - Dubbelgrav 6975 Se skelett 6990. Dubbelgraven innehåller skelett 6990 och 6994.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom bröstbenet. Dålig bevaring av skenben, vadben, strålben och armbågsben.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot N. Skelett 6990 ligger i famnen.Armställning: D.Kroppslängd in situ: 182 cm.Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Hyska av järn (F386) i bröstregionen.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke:

Antydan till rotkaries/hypoplasi vid CEJ labialt och buc-calt dx P2, M1, M2, M3 samt buccalt P1, P2, M1, M2, M3.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X AM AMT (1) T (1) K (2) K (2) P

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3T (1)

X X X PM X X X X

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3PM X X X X X X X

T (1) T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

PM PM X X X X X XT (1)

Nötning på tänderna: 25-35 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2).Bäcken: Crista iliaca (2), Facies auricularis sin+dx 5, 40-44 år.

Åldersgrupp: Medelålders vuxen (35-50 år).Specifik ålder: ca 35-45 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 5, margo supra-orbitalis 4, glabella 4, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae 2. Bedömning: man?Bäcken: Incisura ischiadica maior 5, ventral arc -, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis saknas, arc composé 3. Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=47,12 mm, femur dx = 47,69 mm. Be-dömning: man.

Kön: Man.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx i ögonhålorna. Ingen porös hyperostos på hjässkraniet. Os frontale, ovanför orbita dx: cirkulär skada, läkt.

Ryggrad/bröstkorg: Viss lipping på några revben, facies articularis. Schmorl’s noder på bröst- och ländkotor.

Övre extremiteter: Vänster över- och underarm trauma – ante mortum? Clavicula sin, porositet distal (lateral) epi-fys. Scapula dx, porositet på acromion, antydan till poro-sitet på cavitas glenoidalis, även på sin.

Nedre extremiteter: Vänster lårben är något svängd och har en utbuktning proximalt nedanför epifysen.

Övrigt:Vastus notch på patella dx.

Skelettgrav 7013Skelett 6810 (en kistgrav) skär graven i dess östra sida. Röd-bruna fläckar i fyllningen och små sotskiftningar i botten.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Endast delar av skelettet finns bevarat: delar av kraniet, tänder, halskotor, över-armsben, höftbenen, knäskålar, lårbenen och skenben. Övriga ben saknas.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.

sau rapport 2010:10  �1

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X AM X X X XH (1) H (1) H (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X - X X - XH (1) H (1) H (1)

Armställning: D.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Endast delar av kä-karna finns bevarade. Troligen medium-avsevärd PD i maxilla åtminstone.

Överkäke: P2 och M1 är på väg att lossna.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 33-45 år.

Åldersgrupp: Vuxen (> 20 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis -, glabella -, processus mastoideus 5, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=50,88 mm, femur dx = 50,41 mm. Be-dömning: man?

Kön: Man?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia och ingen porös hypero-stos. Mycket tjocka skalltak på os parietale och troligen även på os frontale. Möjligen lite porositet endokranialt på os parietale. Tjocklek os parietale: 10,5 mm.

Nedre extremiteter: Lite porositet på caput femoris.

Skelett 7031 - Dubbelgrav 6820 Dubbelgraven innehåller skelett 7031 och 7035. Det går inte avgöra om de ligger i en och samma kista. Möjligen ligger det en kista strax N om graven – spik åt fel håll.Bevaringsgrad skelett: Bra. Samtliga delar av skelettet finns representerade, förutom handrotsbenen. Skulder-bladen och ben från händer och fötter är mer fragmen-tariska.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Armställning: D.

Svepning: Nyckelbenen är axialt riktade. Inskickade prover för isotopanalys: Vadben diafys 1/3 distalt (6,9 gram).Inre gravskick: Rektangulär kista med lock.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: P1 dx pm tappad. Hittar inte bland benen. Ev karies buccalt corona M1 s+d mot M2. Ev karies m1 sin oc-clusalt mot C. C s+d, P1 och P2 sin, M2 s+d utan slitage.

Underkäke: Ev liten karies m1 dx occlusalt. M3:or utan sli-tage.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -

H (1) K (4) K (2)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X PM X X X X - -H (1) T (2)

Sin: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X X -H (1) H (1) H (1)

Dx: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3

X X X - XPM,

SI X X -

H (1) H (1) H (1)

Sin: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3X X X - X X I X I X H (1) H (1) H (2) H (2) H (1)

Dx: I1 I2 C m1 m2 P1 P2 M1 M2 M3X X X X X I I X I X H (1) H (1) H (2) H (1)

�2  sau rapport 2010:10

Ålderskriterier:Kranium: Sutura incisiva synlig, 0-1. Tänder: Moorees, 7,5-10 år, Ubelaker, 10-11 år.Epifyser: > 5-8 år.

Åldersgrupp: Infans II (7-14 år).Specifik ålder: Omkring 10 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx i ögonhålorna. Ingen porös hyperostos.

Skelett 7035 – Dubbelgrav 6820 Dubbelgraven innehåller skelett 7031 och 7035. Det går inte avgöra om de ligger i en och samma kista.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Delar av skelettet finns representerade. Bröstben, nyckelben, ländkotor, korsben, ben från händerna, knäskålar, mellanfotsben och falanger från fötterna saknas.Mer fragmenterat och mer omrört skelett än 7031. Ex låg höger lårben bredvid vad- och skenbenen.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Armställning: D.Inskickade prover för isotopanalys: Armbågsben proximal epifys och diafys dx (2,2 gram).Inre gravskick: Rektangulär kista med lock.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: m1 sin utan slitage.

Underkäke: c, m1 sin+dx utan slitage.

Ålderskriterier: Kranium: Sutura incisiva =0.Tänder: Moorees omkring 1 år, Ubelaker omkring 18 må-nader ± 6 mån.Epifyser: 0,5-3,5 år.

Åldersgrupp: Infans I (1-7 år).Specifik ålder: Omkring 1 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia i åtminstone höger ögonhåla. Ingen porös hyperostos.

Skelettgrav 7113Kistan skär grav 7186 (skelett 7195 i kistlös dubbelgrav) strax V om denna.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. De flesta skelettdelar finns representerade, förutom bröstbenet.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S.Armställning: C.Kroppslängd in situ: 163 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-35 år.

Sin: i1 i2 I1 c m1 m2 M1- - I - X I I

Dx: i1 i2 I1 c m1 m2 M1X - - - - I -

Sin: i1 i2 I1 c m1 m2 M1X X - X X I I

Dx: i1 i2 I1 c m1 m2 M1X X - X X I I

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X AM AM

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X X X AM AM X

A

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- X X X - AM AM X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- X X X X X X G

sau rapport 2010:10  �3

Ålderskriterier: Bäcken: Facies auricularis dx: 3 (dåligt bevarad), 30-34 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (2).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 4, margo supra-orbitalis 3, glabella 4, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale -, angulus mandibu-lae -. Bedömning: man?

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=48,38 mm, femur dx = 48,15 mm. Be-dömning: man.

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia. Ingen porös hyperostos. Viss porositet på dx parietale (ev något förtjockad dip-loë).

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på bröst- och länd-kotor. Lipping på bröstkotor (corpi), osteofyter på länd-kotor.

Övre extremiteter: Benutväxt i mitten, lateralt/anterior på humerus diafys sin, troligen en läkt skada, ingen felställ-ning. Även en liten benutväxt lateralt/anteriort på D1/3 diafys. Viss lipping ulna sin och dx proximal epifys.

Skelett 7134 - Massgrav 7122 Massgrav 7122 innehöll fyra skelett (7134, 7139, 7143 och 7147). Skelett 7134 hittades längst i N.

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom bröstbenet och falanger från fötterna.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet vridet mot S. Höger del av torso, höft och arm är gömda under ske-lett 7139.Armställning: D.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling: Överkäke:

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier:Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (1). Bäcken: Crista iliaca (0).

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).Specifik ålder: 16-19 år.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia sin+dx i ögonhålorna.

Skelett 7139 - Massgrav 7122 Massgrav 7122 innehöll fyra skelett (7134, 7139, 7143 och 7147).

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X PM X X X X X XT (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

��  sau rapport 2010:10

Bevaringsgrad skelett: Medel. Samtliga skelettdelar finns representerade, förutom mellanfotsben och falang-er från fötterna. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot S. Ligger över skelett 7134 och 7143.Armställning: D.Inskickade prover för isotopanalys: Vadben diafys (12,1 gram).Inre gravskick: Saknar kista.Fynd: Hyska av järn (F394) på/invid lårbenen, järnkniv, kedja av järn, mynt (F399) vid höften.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: Carabellis cusp på M2 sin.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (0). Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: I, med-el: 17-18 år, Facies auricularis sin+dx: 1, 20-24 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).Specifik ålder: Ca >= 20 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 4, margo supra-orbitalis 2, glabella 4, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa -, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: ?Bäcken: Incisura ischiadica maior 3, ventral arc 3, angu-lus subpubicus 3, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur dx = 46,19 mm; femur sin=46,42 mm. Be-dömning: man.

Kön: Man.

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia finns i vänster och höger ögonhåla, ingen porös hyperostos. Lite porositet på os

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X GT (1) T (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

occipitale ectocranialt.

Ryggrad/bröstkorg: Schmorl’s noder på bröst- och länd-kotor.

Skelett 7143 - Massgrav 7122 Massgrav 7122 innehöll fyra skelett (7134, 7139, 7143 och 7147).

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Samtliga skelettdelar finns bevarade, förutom bröstbenet. Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge. Ligger under 7139 och 7147.Armställning: D.Inskickade prover för isotopanalys: 2 st revben (1 dx, 1 sin) (6 gram).Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke: I2 dx snedvuxen - linguala sidan vriden mot I1 dx.

Underkäke:

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Kranium: Synchondrosis sphenoidalis (2). Bäcken: Crista iliaca (2), Symphysis pubis sin+dx: I, med-el: 17-18 år.Övriga benslag: Clavicula extremitas sternalis (0).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).Specifik ålder: 19-24 år.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris 3, margo supra-orbitalis 2, glabella 3, processus mastoideus 3, protuberantia occipi-talis externa 4, tuberculum mentale -, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: ?Bäcken: Incisura ischiadica maior -, ventral arc 3, angu-lus subpubicus -, subpubic ramus 3, sulcus preauricularis saknas, arc composé -. Bedömning: man.

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -T (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X -T (1) T (1) T (1) T (1)

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

T (1)Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3

X X X X X X X XT (1) T (1) T (1)

sau rapport 2010:10  ��

meter, femur dx = 43,45 mm; femur sin=42,43 mm. Be-dömning: kvinna?

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia sin+dx i ögonhålorna. Os pa-rietale sin+dx mycket porös och förtjockad diploë, 11,85 mm.

Skelett 7147 - Massgrav 7122 Massgrav 7122 innehöll fyra skelett (7134, 7139, 7143 och 7147).

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Delar av skelettet saknas: bröstbenet, korsbenet, strålbenen, vadbenen, handrots-benen och falanger från fötterna.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge, kraniet är vridet mot N. Ligger en aning vid sidan om de andra tre, men över 7143.Armställning: D.Inre gravskick: Saknar kista.

Tanduppsättning/tandutveckling:Överkäke:

Underkäke: Lösa tänder i mandibula, fragment av käkbe-net finns dock.

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Ålderskriterier: Bäcken: Crista iliaca (2).

Åldersgrupp: Yngre vuxen (20-35 år).Specifik ålder: 20-års ålder.

Könskriterier: Kranium: Arcus superciliaris -, margo supra-orbitalis 5, glabella -, processus mastoideus 4, protuberantia occipi-talis externa -, tuberculum mentale 3, angulus mandibu-lae 3. Bedömning: man?Bäcken: Incisura ischiadica maior -, ventral arc -, angulus subpubicus -, subpubic ramus -, sulcus preauricularis -, arc composé -. Bedömning: ?

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X X

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X X X X X X X XT (1) T (1) T (1) T (1) T (1)

Mått för könsbedömning (mm): Caput maximal dia-meter, femur sin=43,3 mm. Bedömning: kvinna?Caput femoris sin mätt trots att benet är skadat.

Kön: ?

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Cribra orbitalia finns i vänster ögonhåla, den enda som finns bevarad. Ingen porös hyperostos.

Ryggrad/bröstkorg: Lite Schmorl’s noder och ligamenta flava på bröstkotorna.

Skelett 7195 och 7199 – ”Massgrav” 7186 – till hälften undersökt gravSkeletten är inte upplockade. Graven skärs i den östra ga-veln av grav 7113 (kistgrav). Ovanpå graven ligger spridda skelettrester – bl a lårben i N-S riktning. Rester efter om-rörda/förstörda gravar. Orangeröda fläckar i fyllningen och gröngrå färgning i botten av graven, mellan lårbenen. Vid 7199:s (södra skelettet) sida finns en kista som ligger under schaktkanten. Ej uteslutet att det är en massgrav som fortsätter in under schaktkanten.

Bevaringsgrad skelett: Dålig. Inget skelett upplockat. Samtliga delar finns dock, förutom delar av kraniet, bröst-ben, delar av revben, skulderblad, ryggkotor, delar av höftben, korsben och fötternas ben. Handben finns och nyckelben fastän dåligt bevarade.Skelettets placering: V-Ö.Armställning: D.Kroppslängd in situ: 163 cm (7195), 150 cm (7199).Mått: Femur sin GL=42 cm (7199), mätt i fält.Inre gravskick: Saknar kista.Åldersgrupp: Vuxen (> 20 år).

Skelettgrav 7207Bevaringsgrad skelett: Mycket dålig bevaring. Kraniet är bara mos, men sju tänder finns bevarade. Dessutom finns några halskotor, revbensfragment, lårben och sken-ben.Skelettets placering: V-Ö. Ryggläge.Kroppslängd in situ: 162 cm (kistan).Inre gravskick: Rombisk kista med lock.Fynd: Kistspikar.

Tanduppsättning/tandutveckling: Lösa tänder, endast fragment av käkarna.Överkäke: M3:or utan slitage.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - - - - X X X

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3X, T (1) - - X, T (1) X X X X

��  sau rapport 2010:10

Underkäke: M3 dx trol Crc=omkring 12 år! Erupterad dock - är nött. Snarare runt 18 år.

Nötning på tänderna: 17-25 år.

Åldersgrupp: Ungdom (14-20 år).

Degenerativa/Sjukliga förändringar:Kranium: Ingen cribra orbitalia finns i vänster och höger ögonhåla och ingen porös hyperostos på hjässkraniet.

Sin: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - - - - X X -

Dx: I1 I2 C P1 P2 M1 M2 M3- - - - - X X X

sau rapport 2010:10  ��

Bilaga 4. Utdrag ur inventarieför-teckning 1630

Den kristliga församlingen i Sala stad i Väst-manland samt hennes tjänare/ägor/inkomst och utgift i Herrens år 1630 den 2 november

Kyrkans hus är dessa:Själva kyrkan, av trä byggdVäggar goda korsvis (d v s att kyrkan var byggd i kors-form) Pelare stod mitt i kyrkanValv av bräder i koretTak gott spånat och tjäratGolv av tiljorTorn litet mitt på taket (s k takryttare)Sakristia godSärskilt vapenhusFönster godaDörrar en godKor: målat tak, och med snickareverk avstängd (d v s av-skilt med altarskrank)Altartavla måladOrgelverk saknasDopfunt av träStolar nyaKlockstapeln en gammal vid gruvan (Tillfogat 1635) är se-dan flyttad till stadenKyrkobalken av kalkverk (d v s kyrkogårdsmuren av mu-rad sten) Inget kyrkohärbärge (Frankius översättning 2008:43).

��  sau rapport 2010:10

Bilaga 5. Myntfynd på gruvbykyr-kogården, RAÄ 51 – Sala silver-gruva

Av Richard Meurman

InledningDen 23-27 augusti år 2004 genomfördes den första för-beredande arkeologiska undersökningen av gruvby-kyrkogården. 23 provschakt drogs på den omkring 800 kvadratmeter stora ytan. Provschakten var mellan 20-53 centimeter djupa. Denna första besiktning visade att det i området kunde finnas ett hundratal gravar. Jag medver-kade som arkeolog och gruvspecialist, och grävningsle-daren Anna Onsten-Molander diskuterade med mig om att göra en inspektion av schakten på våren 2005. Möjlig-heten fanns att det kunde komma fram föremål, i första hand av metall, när tjälen gick ur jorden.

I början av april 2005 gjorde jag en första inspektion, och i schakt 12 hittade jag ett mynt som fick beteckningen ”Nr. 1”. Vid min andra besiktning påträffades i mitten av schakt 4 ytterligare två mynt som låg en decimeter från varandra, ”Nr 2 ”och ”Nr 3”. Jag meddelade Anna Onsten-Molander om dessa fynd och hon tog hand om mynten som sedan skickades till Kungliga Myntkabinettet.

I denna text ges en kort beskrivning av Sala silvergru-vas äldsta historia och verksamheten under medeltiden och 1500-talet. Det görs även en jämförelse mellan de nu funna mynten och det myntmaterial som framkom vid de arkeologiska utgrävningarna av gruvbyn under 1950–1980-talen.

Sala silvergruvas äldsta historia från 1100-talet fram till början av 1500-talet med utgångspunkt från relativa dateringar med TesthammarmetodenI min doktorsavhandling ”Silverberg i Järnbärarland - bergsbrukets begynnelse i ljuset av Schmidt testham-mardateringar” år 2000 redovisas att silvermalm börjat brytas i Salaområdet i liten skala redan under slutet av 1100-talet. Med en så kallad Schmidt testhammare, eller Schmidthammare, ett mekaniskt mätinstrument som vi-sar vittringsgraden på en betong- eller en av människan bearbetad stenyta, i detta fall gruvhål, har det varit möjligt att göra relativa dateringar. Genom att ta prov på vittring-en på ett antal gruvhål/stenbrott med historiskt daterad ålder och fixerbart geografiskt läge, har det varit möjligt att bygga upp en relativ dateringskurva för det forna Sala bergslag (Meurman 2000:68ff).

Denna bergslag motsvarar i princip gränserna för den nuvarande Sala kommun och har delats in i åtta gruvom-

råden, Delsektorer 1–8 (Meurman 2000:79ff). Totalt har 95 Testhammardateringar gjorts i Sala bergslagsområde och de visar att bergsbruket började vid mitten av 1000-talet. Dateringarna visar också, något överraskande, att man under 1100- början av 1200-tal mest bröt järnbergmalm och att silvermalmsbrytningen tog fart i mitten av 1200-talet (Meurman 2000:111).

Sala silvergruva har spelat en nyckelroll under medel-tiden som leverantör av silver till myntningen. Därför har den medeltida myntningsfrekvensen, från 1100-talet fram till början av 1500-talet, varit ett viktigt jämförelsematerial för de relativa Testhammardateringarna. Under denna pe-riod var myntningen inte kontinuerlig så under vissa peri-oder slogs stora mängder mynt och under andra perioder producerades betydligt färre mynt.

Det medeltida myntsystemet innebar att det dåtida svens-ka riket var indelat i tre myntområden: Svealand, Göta-land och Gotland.

Det gotländska myntområdet, som också omfattande Småland och Östergötland, fick silver österifrån och kom-mer därför inte att behandlas i denna text. De medeltida mynten var ensidigt präglade, brakteater (av braktea=tunn plåt) och vägde 0,30–0,15 gram. Mynten hade inga valörer utan räknades mot en mark silver som vägde omkring 120 gram, vilket innebar att man enligt den svealändska mynt-räkningen fick 192 och enligt den götaländska 384 pen-ningar. En mark silver var en räkneenhet och den valö-ren myntades inte under medeltiden. Det var först under Gustav Vasas tid som man slog en och en halv markmynt (Meurman 2000:117f).

Myntningen följde den politiska utvecklingen när Sve-rige under 1400-talet långsamt började utvecklas till en nationalstat. Det är först från år 1478 som man börjar ange

Område med olika mynträkningar under 1200-talet (Kjell Holmberg, När kungens mynt blev allmogens mynt, 1995:66).

sau rapport 2010:10  ��

årtal på mynten (Meurman 2000:126).

Myntning under perioden slutet 1100–om-kring 1520Under tidig medeltid var kungamakten förhållandevis svag och den katolska kyrkans biskopar hade inte bara andlig makt utan också betydande världslig makt. På mynt från slutet av 1100-tal till början av 1200-talet hade en del biskopar myntningsrätt och det förekommer reli-giösa symboler på mynten (Holmberg 1995:69). Från se-nare delen av 1100-talet till omkring 1200 fanns mynthus i Lödöse (Göteborgs föregångare), Visby och Östra Aros (Uppsala) (Lagerqvist & Nathorst-Böös 1960:192). Under 1200-talet tillkommer sju mynthus – Örebro, Nyköping, Västerås, Skara, Jönköping, Söderköping och Skänninge1 (Holmberg 1995:76).

Myntningen under första hälften av 1200-talet var för-hållandevis liten men ökar dramatiskt under senare delen av århundradet (Holmberg 1995:67). Under Magnus La-dulås regeringstid 1275–1290, förekommer en betydande myntning (Holmberg 1995:75), men under Birger Mag-nussons tid 1290–1318 sker en dramatisk inflation i ri-kets ekonomi (Golabiewski-Lannby 1995:86f; Meurman 2000:121f). Först under slutet av kung Magnus regerings-tid får mynten en acceptabel silverhalt. Under den sena-re delen av 1300-talet ökar malmbrytningen markant un-der kung Albrekt av Mecklenburg och nu slås för första gången ett mynt med högre valör än penningen, nämli-gen örtugen (Hildebrand 1903:834; Golabiewski-Lannby 1995:102; Meurman 2000:123).

Från omkring 1390–1410 bryts silvermalm i hela Sala bergslagsområdet, men under perioden 1420-tal till om-kring 1440 ligger verksamheten i det närmaste nere. Det är först under mitten av århundradet som malmbrytningen ökar. Perioden 1470-1497, när Sten Sture d ä är riksföre-ståndare, sker i princip all malmbrytning på Storgruve-området där gruvöppningen ”gamle herr Stens botten” är den mest givande (Meurman 2000:126). Under kung Hans regeringstid i Sverige 1497–1501 (i Danmark Johan II) slogs örtugar och örtugar och halvörtugar (fyrk) (Elver & Frösell 1995:117f; Meurman 2000:126f).

Myntfynden från 2009 års utgrävningVid grävningen år 2009 hittades 14 mynt varav fem är från Gustav Vasas tid och åtta från Johan den tredjes tid. I den-na text kommer enbart de tre mynten funna år 2005, att dateras och beskrivas mer i detalj.

De flesta mynt har hittats på en ca 6 m2 stor yta i den sydöstligaste delen av 2009 års schakt, invid en halvme-terlång stock. Här finns också ett antal grova träplankor och fynd av vad som verkar vara syllstenar. Här har tro-ligen någon byggnad stått, men det går inte i nuläget att

avgöra om grunden har hört till en stor eller liten bygg-nad. Inom och i närheten av grunden hittades bland an-nat en fingerborg och en avbruten kniv med flera före-mål. Mynten är en god indikator för gruvkyrkogårdens användningstid.

Generellt kan myntdateringarna indelas i tre tidsperio-der:A. Mellan 1470–1520-tal B. Mellan 1541–1546C. Mellan 1573–1592

Den här angivna tidsramen ger en förhållandevis bra da-tering, med tanke på att ett kapell omtalas på Salberget år 1500 (Grau 1754: bihang LIII; Meurman 2000:153). Period B sträcker sig bara över fem år, men den stämmer överens med den tidsuppgift där det uppges att timmermän arbe-tat på ”Väsby gårds kapell”. Period C: Johan III slog stora mängder mynt men med mycket låg silverhalt. Det är där-för inte så märkligt att hitta nio mynt från hans regerings-period. Mynten är spridda över en 20-årsperiod och flest är från 1592.

En dateringsmodell kan vara att kyrkogården börjar användas under den senare delen av 1400-talet. Under Gustav Vasas tid ökar användningen markant och i slu-tet av 1500-talet upphör användningen av kyrkogården. Fullt så enkelt var det naturligtvis inte i verkligheten. Att 14 mynt hittas på samma ställe innebär antingen att det rör sig om ett skattfynd eller att, som redan angetts, att myn-ten förvarats i en byggnad. I vilket fall som helst kan man säga att mynten har en överensstämmelse med de histo-riska källorna från 1500-talet.

Vad som kastar nytt ljus över kyrkogårdens äldre pe-riod är de två 14C-dateringerna som gjorts på skelettmate-

Årtal Myntherre Valör Fyndnummer

1470–1497 Sten Sture d.ä. 1/2 örtug 371

1497–1501 Hans Hvid 3 (2004)

1520–1524 Gustav Vasa Klipping 368

1541 Gustav Vasa 2 öre 2 (2004)

1546 Gustav Vasa Fyrpenning 362

1546 Gustav Vasa Fyrpenning 366

1546 Gustav Vasa Fyrpenning 372

1546 Gustav Vasa Fyrpenning 375

1573 Johan III 2 öre 1 (2004)

1573 Johan III 2 öre 363

Före 1578 Johan III 1/2 öre 373

1587 Johan III 1/2 öre 365

1589 Johan III 1/2 öre 367

1592 Johan III 2 öre 364

1592 Johan III 1/2 öre 370

1592 Johan III Fyrk 374

- Johan III Fragment 369

�0  sau rapport 2010:10

rialet, vilka ger en datering till 1440–1500 (1 sigma) respek-tive till 1430–1530 (2 sigma)!

Förhållandet Hülphers silverproduktionsta-bell-TesthammardateringarBeträffande silverproduktionen under 1400-talet och början av 1500-talet, finns det ett mycket intressant doku-ment. År 1767 publicerade Abraham Abramsson Hülphers en silverproduktionstabell för Sala silvergruva, ”årliga Silver-tillverkningen vid Sala Grufva”, i Kungliga veten-skapskapsakademins handlingar (Meurman 2000:132ff). Hülphers tackar i inledningen av sin artikel bergmästare A Bellander för att han fått skriva av silverproduktions-resultaten så långt tillbaka som det finns dokumenterat i Sala gruvas arkiv. I denna tabell redovisas silvertillverk-ningen under 27 år med början år 1400 och sträcker sig fram till år 1506, varefter Hülphers uppger att uppgifterna kommer från ”gamla säkra handlingar” från Cammar- och bergs- Collegiers Archiver (Meurman 2000:133).

År 1400–1403 börjar silverproduktionen, men sedan finns inga uppgifter förrän år 1418–1419. Därefter noteras olika brytperioder 1446–1460, 1471–1493, 1506–1520 (af Forselles 1818:5; Granström 1940:451f, Bilaga 7; Meurman 1994:50ff , 2000:133ff).

Som framgår av detta så finns det en produktionstopp i början av århundradet men sedan följer en nedgång. På 1450-talet finns en mindre uppgång, men sedan dröjer det till 1480-talet innan det finns en ny topp. I början av 1500-talet går produktionen upp igen och nu finns det skriftliga källor som bekräftar dessa dateringar.

Beskrivning av mynt 1-3 Eftersom huvudparten av de 2009 funna mynten består av mynt från Gustav Vasa och Johan III:s tid kommer här en

tvåöring från Gustav Vasas respektive från Johan III:s tid, mynt 1 och mynt 2, att närmare beskrivas. Från slutet av 1400- och början av 1500-talet finns två mynt och här ges också en beskrivning av mynt 3 från kung Hans tid.

Kommentar: Åtsidan är starkt korroderad och i princip oläslig. Frånsidan däremot går att tyda och den har ett stort kors liggande på en tom sköld. Kungliga Myntkabi-nettets bedömning är att myntet är slaget för kung Hans (I Danmark – kung Johan II 1497–1501) och dennes skån-ska myntning eftersom frånsidestexten lyder MONETA MALMOIENS = mynt från Malmö (Brev från myntkabi-nettet 12/12 2006).

Sala silvergruva under Gustav Vasa Sala silvergruva eller ”Saleberx gruffva” som den skrivs i privilegiebrevet av den 12/8 1512 (Hildebrand 1903:722; Tegengren 1924:263; Meurman 2000:34-35). Ganska snart blev fyndigheten av mycket stort intresse för statsmakt, kyrkan och stormän. Under 1510-talet pågår malmbryt-ning men den verkar vara dåligt organiserad och spora-disk. När Gustav Vasa blivit kung 1523 visade han stort in-tresse för Salbergets gruva, som han kallade den och han besökte med jämna mellanrum silvergruvan för att se till att verksamheten fungerade som den borde. Kung Gus-tav skapade en centraliserad byråkrati för gruvan. Tidiga-re hade bergsmännen, som var andelsägare i gruvan, ta-

Myntherre Hans, unionskung (1497–1501)

Myntort Malmö

Valör ”Hvid”-halvörtug

Myntår 1496-1512

Vikt 0,57 gram

Rätt halt tusendelar ca 500/1000

Diameter 17,6 mm

Land Danmark

Text-åtsida oläslig

Text-frånsida MONETA MALMOIENS

Referens Schou 141-167

Fotonummer 03A/03B

Mynt 3.

År Antal dateringar

1400 5

1410 3

1420 4

1430 1

1440 1

1450 3

1460 1

1470 1

1480 7

1490 2

1500 4

1510 3

1520 4

Testhammardateringar, Sala bergslag (Meurman 2000:112f).

Ur Hildebrand 1903:863.

sau rapport 2010:10  �1

git hem malmen till sina gårdar och smält den där i små silver-/blyugnar. Kungen misstänkte dock att bergsmän-nen sålde silver till andra än den kunglige sölvköparen (silveruppköparen) och började på 1540-talet att anlägga en kunglig hytta (smältverk) dit all malm som bröts skulle smältas. Gruvingenjörer (konstmästare) inkallades till Sal-berget och fick i princip fria händer när det gällde att för-bättra och effektivisera silvermalmsbrytningen.

Dessa insatser gav lön för mödan och mellan åren 1538–1548 utvanns årligen 3-4 ton silver. Den kungliga skatt-kammaren fylldes och kungen skrev en stor mängd brev till fogdarna på Salberget. Om det kom för lite silver till det kungliga myntverket skickade kungen brev till fogdarna och gav dem uppsträckningar för deras slarv och försum-lighet.

Sala silvergruva under Johan IIIEfter Gustav Vasas död tillträdde Erik XIV och under hans regeringstid (1560–1567) fortsatte gruvan att producera silver, men inte alls lika ymnigt som under 1530–40-ta-len. Produktionen minskade, vilket kan avläsas i att bara tio mynt från Eriks tid har hittats i gruvbygrävningarna. Under denna tid, från mitten av 1550 -1580-talet börjar det

inträffa flera stora ras i gruvan och det blev svårare att få arbetskraft till gruvarbetet.

Mynt från de arkeologiska utgrävningarna av gruvbyn vid Sala silvergruvaI privilegiebrevet år 1512 regleras förhållandena i gruvbyn, den äldsta kända bosättningen vid silvergruvan. Detta gruvarbetarsamhälle hade i början av 1500-talet mellan 1000 till 1500 invånare. De arkeologiska undersökningar som gjordes 1955–1957 under ledning av amanuensen Else Nordahl, Arkeologiska institutionen vid Uppsala univer-sitet, var inte särskilt omfattande men fyndmängden var stor. Man hittade verktyg, keramik, slaktben och 80 mynt från senare delen av 1400-talet fram till början av 1600-ta-let. Flest mynt tillhörde Johan III:s tid, 38 st, följt av Gustav Vasa, 13 st, och Gustav II Adolf, 11 mynt (Bergold & Öhne-gård 1985:63).

Åren 1984–1985 gjordes nya arkeologiska undersök-ningar i gruvbyn, under ledning av Helmut Bergold och Wilhelm Öhnegård (Arkeologiska institutionen, Uppsala universitet). Nu undersöktes en 544 m2 stor yta i anslut-ning till den yta som tidigare grävts ut. Fyndmaterialet var ungefär detsamma som tidigare.

Myntherre Gustav Vasa (1523–1560)

Myntort Svartsjö

Valör 2 öre

Myntår 1541

Vikt 2,4 gram

Rätt halt tusendelar 500/1000

Diameter 23,1 mm

Land Sverige

Text-åtsida GVSTAVS : D: G:REX: SWECIA

Text-frånsida OMNI: POTESTAS: A: DEO

Referens SM 197

Fotonummer 02A/02B

Mynt 2.

Myntherre Johan III (1568–1592)

Myntort Stockholm

Valör 2 öre

Myntår 1573

Vikt 2,46 gram

Rätt halt tusendelar 500/1000

Diameter 25,1 mm

Land Sverige

Text-åtsida DEUS PROTECTOR NOSTRA

Text-frånsida MONETA NOVA STOCKHOLM

Referens SM 65b

Fotonummer 01A/01B

Mynt 1.Ur Tingström 1970:24.

Ur Tingström 1970:40.

�2  sau rapport 2010:10

Av stort intresse i sammanhanget var att Bergold och Öh-negård kunde konstatera att det fanns ett yngre och ett äldre bebyggelseskikt. Det äldre skiktet bestod av bygg-nadsrester av hus som uppförts direkt på marken, syll-ramshus, och det yngre av källargrundshus. Man grävde i tre skikt och hittade mynt i samtliga skikt (Bergold & Öh-negård 1986:58) Följande tabell visar en översiktlig date-ring av den undersökta delen av gruvbyn.

”Antalet tidiga mynt är förhållandevis lågt, men ändå flera än vad som påträffades vid Else Nordahls utgrävningar. (---). Förekomsten av äldre mynt kan tolkas på två sätt, antingen har de utgjort giltiga betalningsmedel, eller ock-så indikerar de en tidigare bosättning/verksamhet inom området. Mot det första alternativet talar det ringa slitage de tidiga mynten uppvisar. Mynten har hittats i samtliga skikt, i ett fall förekommer ett Hans-mynt, 1497-1501, till-sammans med ett Sigismundmynt, d v s nära 100 år skiljer dem åt. Av de äldre mynten som inte påträffats i samband med konstruktioner, återfinns alla i det mellersta eller ne-dersta skiktet.” (Bergold & Öhnegård 1985:64).

”Om man tolkar myntantalet från olika perioder som in-dikation på intensifierad verksamhet eller ökad befolk-ning, finner man att antalet mynt från Gustav Vasa och

hans söners tid tillsammans utgör mer än hälften av det samlade myntmaterialet. Den nedgång i driften som in-trädde under 1570-talet och 100 år framåt, verkar inte ha satt några spår efter sig i form av minskad myntförekomst, speciellt med hänsyn till Else Nordahls myntmaterial.” (Bergold & Öhnegård 1985:65).

Denna tabell ger en föreställning om lönenivåerna bland olika kategorier av arbetskraft vid silvergruvan. De fanns flera befattningar än de här angivna men detta ger en re-presentativ bild av lönenivåerna vid silvergruvan. Exem-plen på priser för olika varor och kreatur visar logiskt nog att en häst är betydligt dyrare än oxar och får.

AvslutningDe 14 mynt som framkom under 2009 års grävning och de 3 mynt som hittats 2005 har en bakre tidsgräns till senare delen av 1400-talet, och en främre tidsgräns kring 1590-talet.

Eftersom 14 av mynten hittats inom en yta av ca 6 m2 kan det röra sig om ett skattfynd, men eftersom fyndet gjordes i eller i närheten av en husgrund, kan mynten ha hamnat där av någon annan anledning som vi i nulä-get inte känner till. Fördelningen av mynten visar att nio stycken är från Johan III:s, sex från Gustav Vasas tid och tre från tiden slutet av 1400-tal och början av 1500-tal. Vid jämförelse med myntfynden från gruvbyn är fördelning-en likartad, 31 mynt från Gustav Vasas tid, 50 från Johan III:s tid och 18 mynt från perioden omkring år 1400 fram till omkring 1520.

Generellt kan man säga att gruvkyrkogården utifrån myntfynden varit i bruk under cirka 130 år och att detta sammanfaller med dateringarna från gruvbyutgrävning-arna under 1950- och 80-talen. Det är dock för tidigt att dra alltför långtgående slutsatser. 2009 års undersökning har visat att gruvkyrkogården är betydligt mer komplex än man kunnat ana från början. Fynden av kistlösa gra-var, en husgrund, en stor mängd mynt och indikationer

Myntfynd 1955-57, 1984-85 Antal mynt

Erik av Pommern (1397–1436) 4

Interregnum (1465–1467) 1

Sten Sture den äldre (1470–1497, 1501–1503) 6

Livländska orden – Johannes II (1473–1485) 1

Hans (1497–1501) 3

Svante Nilsson Sture (1504–1511) 1

Sten Sture den yngre (1512–1520) 1

Kristian II (1522-1523) 1

Gustav Vasa (1523–1560) 31

Erik XIV (1560–1568) 10

Johan III (1558- 1592) 50

Sigismund (1592-1599) 8

Karl IX (1604-1611) 3

Gustav II Adolf (1611-1632) 12

Summa: 132

Antal mynt från undersökningarna 1955-57 och 1984-85. Denna tabell bygger i huvudsak på Bergold & Öh-negård (1985:71ff, 1986:49f, 95ff).

Konst-mästare2

30 Daler/månad

1 Tunna (vete) 2 1/4 Daler

Skrivare 8 Daler/månad

1 Tunna (råg) 1 1/2 Daler

Smältare 8 Daler/månad

1 Häst 8-32 Daler

Timmer-man

6-9 Daler/månad

1 Oxe 3-10 Daler

Gruv-dräng

6 Daler/månad

1 Får 3-4 Daler

1 Par skor 1/2-5/8 Daler

Denna tabell av okänt ursprung, troligen från 1970-tal, fanns på det så kallade Gamla gruvmuseet fram till omkring 2005. Omräkning av daler till penningar: 1 daler = 4 mark = 32 öre, 1 öre = 24 penningar.

Fas Skikt Bebyggelse Datering

Ia Botten III Under syllramshus 1405–1510

Ib Botten II Äldre nivå i syllramshus 1510–1560

II Topp II-hela I

Yngsta nivån i syllramshus 1560–1600/10

Datering av bebyggelseperioder i gruvbyn (Bergold & Öhne-gård 1985:75)

sau rapport 2010:10  �3

på att kyrkogården är större än förmodats, visar att det antagligen finns mer ”överraskningar” att få fram vid fort-satta grävningar.

ReferenserBergold, H. & Öhnegård,V. 1985. Sala gruvby 1984. Arkeolo-gisk undersökning i Sala silvergruvas gruvby, Sala socken, Väst-manland. Sala kommuns reprocentral.

Bergold, H. & Öhnegård, V. 1986. Sala gruvby 1985. Arkeolo-gisk undersökning i Sala silvergruvas gruvby, Sala socken, Väst-manland.

Brev från myntkabinettet 12/12 2006 beträffande klassifi-cering mynt 1-3.

af Forselles, J. H. 1818. ”Berättelse om Sala silververk.” Stock-holm.

Elver, F. & Frösell, A. 1995. Unionstiden och internationa-liseringen. Myntningen i Sverige 995-1995. Perioden 1396-1520. Numismatiska meddelanden, 40. Stockholm.

Golabiewski-Lannby, M. 1995. Makt, mark och penningar. Myntningen i Sverige 995-1995. Perioden 1290-1396. Nu-mismatiska meddelanden 40. Stockholm.

Granström, G. A. 1940. ”Sala gruvas historia intill 1600-talets mitt.” Västerås.

Grau, O. 1754. Beskrifning öfver Wästmanland med sina städer, härader och socknar (nyutgåva 1904). Västerås.

Holmberg, K. 1995. ”När kungens mynt blev allmänhetens mynt.” Numismatiska meddelanden 40. Stockholm.

Hildebrand, H. 1876-1903. Sveriges medeltid 2 (nyutgåva 1983). Stockholm.

Hülphers, A. A. 1767. Årliga Silfver-tillverkningen vid Sala Gru-va. Stockholm.

Lagerqvist, L. O. & Nathorst-Böös, E. 1960. Mynt och med-aljer och annan numismatik. Stockholm.

Meurman, R. 1994. Medeltida Salasilver –Schmidt testhammare som dateringsinstrument. CD-uppsats, Arkeologiska institu-tionen, Uppsala universitet.

Meurman, R. 2000. Silverberg i Järnbärarland - bergsbrukets begynnelse i ljuset av Schmidt testhammardateringar. Akade-misk avhandling, Uppsala universitet.

Tingström, B. 1970. Svenska mynt. Från Gustav Vasa till våra dagar. Stockholm.

NOTER1 I Svealand räknade man 192 penningar på en mark, med-an man i Götaland räknade dubbelt så många – 384. I de östra landskapen – Östergötland och Småland gällde den gotländska mynträkningen med 288 penningar på mar-ken. En mark var som bekant ca 210 g. Marken delades i hela riket i 8 öre som sedan delades i 3 örtugar. Under hela 1200-talet myntades dock inga ören eller örtugar utan en-dast penningar och oboler (halvpenningar). Någon gång runt år 1300 övergår man till en enhällig mynträkning en-ligt svealändsk modell på fastlandet (Holmberg 1995:65). Vi måste här komma ihåg att det medeltida Sveriges grän-ser inte sammanföll med våra nutida. Skåne, Halland och Blekinge var danska. Bohuslän och Jämtland-Härjedalen norska. Finland ingick i det svenska riket, men de nord-ligaste delarna av både Sverige och Finland var väl ännu ”ingen mans land” (Holmberg 1995:66).2 Chefstiteln konstmästare motsvarar dagens gruvingen-jör.

��  sau rapport 2010:10

Bilaga 6. Isotopanalys, 2008- och 2009 års grävningarGrav nr Skelettnr ð15N ð13C Åldersgrupp Specifik ålder Kön Kista Belägenhet År

2549 2549 15,5 -20,22 ÄA ?/kvinna? X Schakt A (V) 2008

2633 2633 11,8 -20,62 MA kvinna X Schakt A (V) 2008

4135 4135 15,5 -20,64 AD kvinna X Schakt A (V) 2008

5860 5860 12,3 -20,3 MA kvinna? X Schakt B 2009

6072 6072 13,5 -20 MA kvinna? X Schakt B 2009

6110 6110 13 -20,7 MA kvinna X Schakt B 2009

6709 6709 13,1 -20,1 ÄA kvinna? X Schakt B 2009

Medelvärde 13,529 -20,369

Median 13,1 -20,3

2646 2646 15,8 -20,07 MA man? X Schakt A (V) 2008

3790 3790 15 -20,3 MA man X Schakt A (V) 2008

4086 4086 15,6 -19,7 MA man X Schakt A (V) 2008

4105 4105 12,2 -20,55 AD man? X Schakt A (V) 2008

5498 5498 15,3 -20,71 MA man X Schakt A (Ö) 2008

6826 6846 12,6 -19,9 MA man Schakt C 2009

6826 6858 12,8 -19,1 YA man Schakt C 2009

6932 6943 12,4 -19,3 YA man? Schakt C 2009

6975 6990 14,1 -18,6 ÄA man Schakt C 2009

7122 7139 11,5 -20,3 YA man Schakt C 2009

Medelvärde 13,73 -19,853

Median 13,45 -19,985

7122 7143 13,2 -19,5 YA kvinna/man Schakt C 2009

2531 2531 15,5 -19,76 JUV omkring 18 år X Schakt A (V) 2008

2804 2804 15,5 -19,73 JUV omkring 18 år X Schakt A (V) 2008

6135 6135 12,9 -20,4 JUV 15-16 år X Schakt B 2009

6826 6842 12,7 -20,4 JUV 14-17 år Schakt C 2009

6826 6850 12,5 -20 JUV 15-16 år Schakt C 2009

6826 6870 12 -20,1 JUV ca 19 år Schakt C 2009

Medelvärde 13,517 -20,065

Median 12,8 -20,05

2581 2581 16,1 -20,32 INF II 7-8 år X Schakt A (V) 2008

2616 2616 15,8 -20,13 INF II 6-8 år X Schakt A (V) 2008

3818 3818 15,8 -19,97 INF II 10-11 år X Schakt A (V) 2008

6820 7031 12,5 -20,7 INF II ca 10 år X Schakt B 2009

Medelvärde 15,05 -20,28

Median 15,8 -20,225

2599 2599 15,6 -20,22 INF I 3-4 år X Schakt A (V) 2008

2659 2659 15,1 -20,17 INF I ca 4 år X Schakt A (V) 2008

5023 5023 16,1 -20,56 INF I ca 3 år X Schakt A (V) 2008

6684 6684 15,5 -19,9 INF I ca 2 år X Schakt B 2009

6820 7035 13,5 -20,9 INF I ca 1 år X Schakt B 2009

Medelvärde 15,16 -20,35

Median 15,5 -20,22

6912 6912 13,4 -20,5 INF ca 1 mån X Schakt B 2009

sau rapport 2010:10  ��

Bilaga 7. Finansiärer/Sponsorer

Projektet finansieras av: Riksens ClenodiumJernkontoretBirgit och Gad Rausings stiftelseSAU:s forskningsrådTornblads fond Berit Wallenbergs stiftelseÅke Wibergs stiftelseLars Hiertas MinneHelge Ax:son JohnsonKungliga Vetenskapsakademien

Projektet sponsras av:SAUEkströms entreprenadSofielunds vandrarhemGunilla Åkesson Trimtec, www.trimtec.se

Sala gruvkyrkogård ligger vid Sala silvergruva i Västmanland, och var begravningsplats för de människor som bodde i gruvbyn strax sydväst om kyrkogården. Gruvans glansperiod sammanföll med 1500-talet och Gustav Vasas storhetstid.

De fortsatta arkeologiska undersökningarna av gruvkyrkogården un-der år 2009 (etapp 2) omfattade ett ca 400 m2 stort område. Flertalet av de begravda individerna i de 43 gravar som undersöktes var begrav-da i kistor, men i den sydvästra delen av den undersökta ytan fanns ett område med gravläggningar utan kista. I dessa gravar hade mestadels två eller fler människor begravts i samma grop. I detta område påträf-fades också en människa som begravts med ett halsjärn runt halsen (se framsidan), ett redskap som användes vid bestraffning ex när man uteblivit från arbetet i gruvan.


Recommended