Karlstads universitet 651 88 KarlstadTfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60
[email protected] www.kau.se
Avdelningen för Psykologi
Magnus Larsson
Motivation & Optimism
PsykologiB-uppsats
Datum/Termin: 05-01-12
Handledare: Henrik Bergman
Examinator: Henrik Bergman
Löpnummer:
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Inledning
Motivation, vad som driver människan framåt med ett målinriktat beteende. Människans tendens att
söka belöning och undvika straff är något som Sigmund Freud redan under det tidiga 1900:talet, i
psykologins vagga lyfte fram (Friedman & Schuatack, 2009). Motivationspsykologin är ett brett
område som grenar ut sig in i många andra områden inom psykologin. Framför allt då kanske inom
organisationspsykologin, där motivation också kan vara den avgörande rollen till framgång, såväl
inom arbete som studier.
Daniel H. Pink (2011) talar metaforiskt om motivationen som ett operativsystem vi människor
använder oss av. Metaforen är inte så långdragen om vi ser på kognitionspsykologins association
mellan den mänskliga hjärnan och en dators olika arbetsprocesser. Människan ansågs länge lat och
enda sättet att få något gjort, det var att motivera med morötter och piskor (Pink, 2011). Tanken på
att människans då behöver uppdatera sitt operativsystem och lyfta det ifrån den tid där fokus låg på
yttre motivation i form av belöningar (eller avsaknad av straff) känns då längre inte så långsökt. För
ta steget ifrån den förlegna synen på motivation så måste också fokus skiftas ifrån yttre belöningar
och tron på att det är det effektivaste sättet att skapa och bibehålla hög motivation. För att främja
motivation inom såväl studier och arbete så bör istället fokus läggas på den inre motivationen. Inre
motivation definieras som att utförandet av en aktivitet utförs på grund av den inre tillfredsställelse
som det (själva utförandet) skänker, Till exempelvis att jobba eller studera för att det är roligt och
lärorikt (Richard M. Ryan & Edward L. Deci, 2000).
Inom motivationspsykologin talar man då också om yttre motivation, yttre motivation syftar till
att en aktivitet istället utförs på grund av någon form av urskiljbar yttre konsekvens (Richard M.
Ryan & Edward L. Deci, 2000). Detta kan vara i form av bonusar inom arbete eller att
motivationen till studera kommer ifrån strävan emot en framtida karriär.
Inre motivation är en viktig del i Self determintation theroy (SDT) (Edward L. Deci &
Richard M. Ryan, 1985, 2002). Teorin cirkulerar runt termer om hur sociala och miljöfaktorer
antingen förstärker eller underminerar den inre motivationen. SDT har fokus på tre faktorer:
autonomy, competence och relatedness. Dessa tre anses vara grundläggande behov för människor.
Autonomy syftar till människans vilja och behov av självstyre, där individen via sin egen vilja
får bestämma över vad denna gör och känslan av att vara med och påverka. Autonomy kan
exempelvis bli betydande för en students utveckling inom sina studier.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Studenter till lärare som främjat självbestämmande har också visat på högre grad av inre motivation
och högre självkänsla. Medan lärare som undervisat i ett mer kontrollerat klimat har minskat den
inre motivationen (Deci & Ryan, 1985)
Competence syftar till att människor vilja bemästra nya färdigheter och att ciselera redan
befintliga kunskaper. Kompetens behovet inom SDT grundar sig enligt Deci & Ryan (1985) på
White's (1959) teorier om att organismer har ett behov av att bemästra och ha en effekt på sin
omgivning.
Relatedness syftar till det mänskliga behovet av tillhörighet, att känna anknytning till andra
människor och en känsla av att bli omhändertagen av andra (Deci & Ryan, 2002).
De tre behoven har fått starkt stöd i forskningen och verkar ha positiv inverkan på välbefinnande,
lycka, arbetsprestationer, tillfredsställelse och en känsla av meningsfullhet i livet (Deci & Ryan,
2002)
Som Deci & Ryan (1985) lyfter fram så kan SDT få en stark betydelse såväl för individen som
för organisationer, kanske främst då inom studier och arbeten där det krävs kreativitet. Genom att
manipulera det sociala och miljön runt studenter kan en högre inre motivation uppnås. Studenter har
också goda möjligheter att påverka sig egen motivation genom målorientering. En teori som ger god
insikt i målorientering är:
2×2 achievement goal theory (Elliot, Andrew J., McGregor, Holly A. 2001). Achievement
goal theory är uppbyggd runt teorier om hur människor ställer sig till sina mål och framgångar.
Centralt inom teorin är två olika typer av målsättningar: approach och avoidance. Dessa två har
sedan underkategorierna, mastery och performance i en fyrfaktors modell (Elliot & McGregor,
2001).
Mastery inriktningen syftar till att individens inre vilja att lära sig nya kunskaper och att
utveckla nya kompetenser, exempelvis en students vilja att helt förstå innehållet i en kurs.
Performance inriktningen syftar till att individens vilja att prestera bra eller bättre än
normen. Hos en student kan detta innebära att studera hårt för att lära sig ett kursmaterial och få
bättre betyg än normen.
Approach är enligt teorin positivt laddat, individen närmar sig framgång, antingen via
mastery eller performance.
Avoidance är således negativt laddat där individens strävan emot mål är för att undvika att
misslyckas (mastery) eller att prestera sämre än andra (performance) (Elliot & McGregor, 2001).
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Via ett achievement goal questionnaire (Elliot & McGregor, 2001). Kan individer således placerar i
en av de fyra faktorerna: mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance,
performance-avoidance.
Andra viktiga delar inom både målinriktning och motivation kan vara optimism och pessimism.
Dispositionell optimism har i forskning har visat sig ge positiva resultat på både prestationer och
hur individer hanterar motgångar, individer med hög optimism visar också på ett mer aktivt
användande av problemfokuserade copingstrategier (Adam R. Nicholls, Remco C.J. Polman,
Andrew R. Levy, Susan H. Backhouse 2008; Muhonen, T. & Torkelson, E, 2005).
Dispositionell optimism kan mätas med hjälp av ett life orientation test.
Liksom optimism och coping kan ge hänvisning till hur individer ställer sig till och hanterar
problem i livet och inom inom sina studier, så kan Carol S. Dweck's (1999) Self-Theories ge en
inblick i hur motivation och synen på intelligens hänger samma. Self-Theories är en teori som
kretsar kring hur individer ställer sig till sin intelligens och hur detta påverkar deras motivation.
Teorin består av två olika synsätt: Enitity view är den typen av synsätt en student kan tänkas ha om
det har uppfattningen om att deras intelligens är fixerad och att de själva inte kan påverka den. Den
andra delen i teorin: Incremental view menar istället att individen ser på sin intelligens som mer
formbar och att förbättring sker via inlärning (Cury, Elliot, Da Fonseca, & Moller, 2006). De olika
synsätten visar också på hur studenter hanterar sina studier, studenter med enitity view har visat på
ett högre behov av att prestera väl jämtemot andra och att inte verka ointelligenta inför andra.
Studenter med incremental view visar istället på en vilja att bemästra nya kunskaper och anstränger
sig mer för att öka sin inlärning och problemlösning (Dweck, 1999).
I ljuset av dessa teorier står det klart att det finns mycket som kan påverka en students
motivation, både inom miljöerna de befinner sig i och hur de själva väljer att ställa sig till studierna
och livet i allmänt. Syftet med denna studie blir således.
Syfte
Syftet med denna undersökning är att undersöka om det finns en korrelationer mellan de fyra olika
målsättnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid karlstad
universitet.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Frågeställning
Finns det en korrelation mellan AGO och LOT-R hos studenter på Karlstads Universitet?
Metod
Urval
Urvalet av respondenter till studien har gjorts via ett tillfällighetsurval av Studenter på Karlstad
Universitet. Inga krav på ålder och kön har ställts, endast att respondenten skall vara studerande vid
universitetet. Med totalt 57 respondeter varav 24 st män och 32 kvinnor (en respondent valde att
inte svara på frågan). Respondenternas medelåldern var 23,24 år (SD. 3,89)
Instrument
Life orientation test – revised (Scheier, M.F., Carver C.S. & Bridges, M.W. 1994; Muhonen, T. &
Torkelson, E, 2005). Life orientation test – revised (LOT-R) är ett instrument framtaget för att mäta
dispositionell optimism (För exempel på frågorna se bilaga 1). Svaren ges på en femgradig
likertskala som sträcker sig ifrån Instämmer inte alls till Instämmer helt . Resultatet av de sex
frågorna adderas och ett högt värde indikerar optimism.
Achievement Goal Questionnaire (Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. 2001). Achievement
Goal Questionnaire (AGQ) är ett test som är inriktat på hur respondenter placerar sig inom
motivationmodellen achievement goal theory. Testet består av 12 frågor, där det är tre frågor per
mål faktor (mastery-approach, performance-approach, mastery-avoidance, performance-avoidance).
Svaren ges på en sjugradig likertskala. 1 = Inte alls sant för mig och 7 = Mycket sant för mig. Ett
medelvärde räknas sedan ut och ett högt värde indikerar vilken faktor respondenten hamnar inom.
Datainsamlingsmetod
Till denna studie har enkät andvänts för att samla in data. Enkäten är skapad utifrån de två
befintliga instrumenten Life orientation test – revised och Achievement Goal Questionnaire (för
fullständiga enkäten se bilaga 1). De båda testerna är översatta ifrån engelska till svenska. AGQ har
översatts ifrån original testet (Elliot & McGregor, 2001). LOT-R har till denna studie grundats på
svenska versionen av testet som är översatt av Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). I den versionen
finns dock inte filler items med så dessa har översatts av forskaren ifrån original testet (Scheier et al
,1994).
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Genomförande
Enkäten till studien som utförts har skapats utifrån de två färdiga instrumenten AGQ och LOT-R.
Bakgrundsfrågor såsom kön, ålder och antal terminer vid universitetet lades till och själva enkäten
skapades med hjälp av webverktyget Survey&Report. En en mindre pilotstudie på fyra personer
gjordes innan den slutgiltiga enkäten trycktes.
Urvalet till studien har skett via ett tillfällighetsurval under två förmiddagar (en måndag
respektive en fredag) på Karlstads Universitetsbibliotek. Respondenter har uppsökts i biblioteket
och tillfrågats om de vill delta i studien, därefter har de alla fått samma standardiserade information
om studien. De har informerats om att studien är frivillig att delta i och att all data kommer att
hanteras konfidentiellt, detta är samma information som återfinns i inledningen på enkäten (Se
bilaga 1). Efter färdig insamling bearbetades datan och fördes in i SPSS där ett ett slutgiltigt
statistiskt resultat kalkylerades.
Databearbetning
Datan som har blivit insamlad i undersökningen har sammanställs i statistikprogrammet SPSS. Här
har sedan uträkningar gjorts för att få fram datan som behövdes för att undersöka en korrelationen
mellan AGQ och LOT-R. För att här följa orginaltestet så har ett medelvärde räknats ut för AGQ.
AGQ är i grunden ordinaldata, men har vid analys behandlas som intervalldata. Vid ett
standardiserat attityd test som detta, där en summering av flera frågor till olika faktorer görs för att
placera respondenten och antalet respondeneter är tillräckligt stort anses det jämnar ut sig (Nicky
Hayes, 2000).
För att placera respondenterna inom en av de fyra faktorerna inom AGO har således ett
medelvärde räknats ut för respektive målfaktor. Ett medelvärde för LOT-R har också räknats ut
(även detta ordinaldata som bearbetats om till intervalldata). En korrelation har sedan gjorts mellan
de två medelvärdena.
Bortfall
Graden av bortfall i studien har varit väldigt lågt. Bortfallet som har förkommit har varit av intern
karaktär, där till exempel respondeten kryssat i två alternativ på samma rad och inget på raden
under. Detta har skett på två utav de 57 ifyllda enkäterna. För att minska bortfallet gjordes en
mindre pilotstudie på fyra personer innan den slutgiltiga enkäten trycktes, inga problem eller frågor
uppkom i samband med pilotstudien. Detta kan ha bidragit till det relativt låga bortfallet, även att
enkäten delades ut fysiskt till respondenterna kan ha ökat deras vilja att fylla i den.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Reliabilitet och validitet
Validitet i denna studie anses vara hög då de både instrumenten som andvänts till undersökningen är
standardiserade och väl beprövade. De faktorer som bör has i åtanke gällande validiteten i
undersökningen är det relativt låga antalet respondenter som deltagit, det går inte här heller att vara
säker på att population representerar verkligheten. Testen är även översatta ifrån engelska.
Reliabiliteten i undersökningen kan anses god då tidigare undersökningar med instrumenten har
visat på en god reliabilitet. Faktorer som kan ha påverkat i undersökningen är att flertalet av
respondenterna har suttit i grupper och således haft möjligheten att diskutera testet.
Etik
Undersökningen som gjorts består av relativt få laddade frågor
För att hålla en god etisk nivå på undersökningen har alla respondenter fått god information om de
åtgärder som tas för att hålla resultatet konfidentiellt. De har också informerats både skriftligt och
muntligt om att testet är frivilligt att delta i, samtycke lämnas också via en fråga i enkäten.
Resultat
Inga korrelationer mellan AGQ och LOT-R går att finna vid denna undersökning.
LOT-R – Mastery-approach (r= 0,252 p= 0,059). LOT-R – performance-approach (r= -0,051
p=0,709). LOT-R - Mastery-avoidance (r= -0,128 p=0,344) LOT-R – Performance-avoidance (r=
-0,162 p= 0,228).
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Diskussion
Syftet med denna undersökning var att undersöka om det fanns en korrelationer mellan de
fyra olika målsättnings faktorerna inom achievement goal theory och optimism hos studenter vid
karlstad universitet. Som resultatet visar finns det inga signifikanta korrelationer mellan de två
faktorerna för studenter vid universitetet, vilket också blir svaret på frågeställningen.
Optimism – målsättning hos studenter är ett område där relativt lite forskning har gjorts och det
blir således svårt att jämföra resultatet i denna undersökningen med tidigare forskning. Forskning
som har gjorts inom liknande områden pekar dock på att man möjligen skulle ha kunna funnit en
starkare korrelation mellan de två olika faktorerna.
Cury's et al. (2006) undersökningar om korrelationen mellan Dweck's self-theories och
achievement goal theory visar på ett tydligt mönster där individer som hamnar i Dweck's Enitity
view också angriper sina studier via performance-avoidance eller performance-approach och
individer som hamnar inom incremental view angriper sina studier via mastery-approach eller
mastery-avoidance (Cury et al., 2006). Detta tyder på att individer som själva känner att de kan
påverkar sin intelligens, sina resultat och sitt liv kommer angripa sina studier med större glädje och
en inre vilja och motivation till att lära sig nya kunskaper. Detta stämmer även väl överens med vad
self determintation theroy (Deci & Ryan, 2002) förutsäger. En individ som drivs av sin inre
motivation kommer söka nya sätt att ta in kunskap och har en vilja av att bemästra nya uppgifter
och vill lära sig för lärandets skull, där de också blir mer drivna av att känna att de själva är med
och bestämmer över sitt liv.
Trots de mycket svaga till icke-existerande korrelationer blir resultatet i denna undersökningen
intressant. Likheterna mellan nämnda teorier, hur de påverkar varandra och de likheter som faktiskt
finns mellan self-theories och dispositionell optimism ger upphov till att man kan ifrågasätta
resultatet i undersökningens som här har gjorts. När tidigare forskning inom liknande områden visar
på starka korrelationer mellan en allmänt positivt inställning till livet och studier, borde man kanske
då också funnit en korrelation här. Så vad kan ha påverkat att resultatet föl som det gjort?
Något att ha i åtanke är att undersökningen som gjorts är relativt liten, med endast 57
respondeter blir det nästintill omöjligt att dra några generella slutsatser av populationen. Att via ett
tillfällighetsurval plocka respondenter vid Universitets biblioteket kan också ha påverkat resultatet.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Det finns här ingen möjlighet till att nå dem som inte väljer att studera i biblioteket, dessa
individer kan ha en helt annan inställning till sina studier och såldes skulle möjligen resultatet blivit
annorlunda. För att nå ut till de individerna och även stärka reliabiliteten i undersökningen hade
möjligen ett annorlunda urval vägt tyngre. Om urvalet istället hade gjorts i specifika kurser på
Universitet kunde resultatet ha påverkat avsevärt. Det hade då blivit lättare att urskilja tendenser om
just den aktuella kursen anses svår av studenterna, flertalet av frågorna i AGQ riktar in sig på just
kurser, exempelvis -”Jag vill bara undvika att prestera dåligt i denna kurs.”.
En student som vanligen har en hög grad av optimism, inre motivation och positivt syn på
kunskap, skulle under en kurs som denna finner svår eller ointressant kunna svara utifrån hur denna
känner för den aktuella kursen just då, vilket nödvändigtvis inte behöver överstämma med hur de
vanligen agerar i sina studier. En tydligare presentation av vad som eftersöktes i enkätens inledning
hade här varit att föredra, att respondeten skulle ha tänkt på den aktuella delkursen eller kursen i sin
helhet.
Resultatet av denna undersökningen öppnar upp för en mycket fortsatt intressant forskning
inom området. Då motivation är ytterst viktigt inom studier är det också ett ämne som är tacksamt
att undersöka. Vad kan göras för att förbättra undervisnings miljöer och pedagogiken för att få ett så
djupt lärande som möjligt. Där lärare och föreläsare vänder sig till studenternas inre motivation,
arbetar för att främja och bibehålla den och hur man gör det effektivast. Detta är alla viktiga frågor
som man med hjälp av empirisk data kan underlätta att utveckla moderna och attraktiva metoder för.
Vikten av att kunna säkerställa om det finns en korrelationer mellan motivations teorier och
optimism, ligger främst i att på ett effektiv sätt kunna lyfta upp individer med en lägre optimism
ifrån det mer destruktiva sätten att hantera sina studier.
Fortsatt forskning som vore intressant inom just detta områden skulle vara att finslipa och
replikera studien inom olika kurser och fakulteter. En mer omfattande studie skulle kunna vara att
utföra en långtidsstudie. Där man exempelvis vid ett universitets kursstart undersöker en
populations optimism och sedan under en (eller flera) terminer även undersöker studenterna via
achievement goal theory och self-theories för att hära söka efter korrelationer men också undersöka
hur motivationen varierar under längre perioder hos studenter och om den ökar eller minskar.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
En viktig men stor fråga för att avsluta det hela är här vad betygen spelar för roll? (en av flera
yttre motivations faktorer inom studier) Många studenter kan känna både ångest och rädsla över att
underprestera och allt hänger på vilka betyg man får, det finns en inre press på att prestera bra men
också för många en stark socialpress. Allt ifrån att uppnå sina föräldrars uppmärksamhet till att få
bra betyg för att få sitt drömjobb. Men betygen kan också för vissa individer vara det som driver
dem och där känslan av att prestera bättre än andra (performance-approach) är vad som bidrar till
ett djupt lärande.
Att via empirisk fakta tydligt påvisa de negativa trender som yttre motivation i form av ett
förlegat betygsystemet för med sig för studenter, så kan man också slutligen påbörja ett
paradigmskifte inom utbildningsväsendet, där fokus bör ligga på ett djupt och stimulerande lärande.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Litteraturförteckning
Cury, F., Elliot, A. J., Da Fonseca, D., & Moller, A. (2006). The social-cognitive model of
achievement motivation and the 2 × 2 achievement goal framework. Journal of Personality and
Social Psychology, 90, 666–679.
Daniel H. Pink. (2011) Drive: The Surprising Truth about What Motivates Us. Canongate
Books
Dweck, C. S. (1999). Self-Theories: Their role in motivation, personality, and development.
Philadelphia, PA: The Psychology Press
Edward L. Deci & Richard M. Ryan (2002). Handbook of self-determination research.
Rochester, NY: University of Rochester Press.
Elliot, Andrew J.; McGregor, Holly A. (2001) 2 × 2 achievement goal framework.
Journal of Personality and Social Psychology, Vol 80(3)
Friedman, S.H. & Schuatack, W.M. Personality, classic theories and modern research. Boston:
Allyn & Bacon, 2009
Muhonen, T. & Torkelson, E. (2005). Kortversioner av frågeformulär inom arbets- och
hälsopsykologi. Nordisk Psykologi, 57, 288-297
Nicholls, A. R., Polman, R. C. J., Levy, A., & Backhouse, S. H. (2008). Mental toughness,
optimism, and coping among athletes. Personality and Individual Differences, 44,
1182–1192.
Richard M. Ryan & Edward L. Deci (1985). Intrinsic motivation and self-determination in
human behavior. New York: Plenum.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Richard M. Ryan & Edward L. Deci (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic
Definitions and New Directions. University of Rochester Contemporary Educational Psychology
25, 54–67
Scheier, M.F., Carver C.S., & Bridges, M.W. (1994) Distinguishing optimism from neuroticism
(and trait anxiety, self-mastery, and self-esteem): A reevaluation of the Life Orientation Test.
Journal of Personality & Social Psychology, 67, 1063-1078.
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Bilaga 1
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet
Magnus LarssonPSGB04
Karlstads Universitet